Årstaviken runt med en obstinat Lennox

Efter en skön hemkomst till Stockholm och lägenheten (aka. tillfälligt min systers bostad) såg vi serier, pratade och läste gamla dagböcker fram till fyra på natten. Det var därför en seg morgon som följde, och senare tog vi oss ut på en promenad.

Nathalie och Lennox stod fint uppradade inför bensträckaren.

Eftersom min lägenhet ligger precis vid Globen, så är Årstaviken en ypperlig promenadsträcka. Vi bestämde oss för att gå viken runt.

... och oj, vad konstigt det var att människor som passerade förbi oss pratade svenska. Jag blev glatt överraskad flera gånger, innan jag insåg att jag faktiskt var i Sverige och det faktiskt är helt normalt.

I alla fall gick vi förbi Liljeholmskajen.

Lennox var en riktig liten illbatting, och ville inte alls gå fint. Istället skulle kan lekfullt slänga sig mot alla förbipasserade hundar och ge min syster värk i armen. Ja. Man kan ju inte alltid vara matte till lags. Och se bara på det här lilla hundfejset, hur kan man vara arg?

Sedan kom vi fram till Tantolunden för en liten drickpaus.

Och spaning ut över viken.

Jag tog massvis med bilder på den här gigantiska vita fluffbollen. 

(obs! dagens gåta! vem är det som tafsar Lennox på baken?!)

Med lite slit och släp kom vi till slut tillbaka efter viken runt, och gick längs kolonierna på södra kustsidan. Liksom så idylliskt svenskt det bara kan bli.

När vi sedan kom hem var vi alla så trötta, så trötta i benen, och vilade upp oss inför restaurangmiddagen som komma skulle...