Lösenord

fredag, april 18, 2014

Att vakna i Linköping och somna i Stockholm


För första gången denna skärtorsdag, vaknade jag upp i Linköping i ett mindre städat studentrum (nu kanske ni tror att jag hittade någon på baren igår som jag vinglade hem med, men så är inte fallet...... Mina vänner bor såhär).
Sällskapet åkte iväg till skolan och själv låg jag kvar och tittade på serier.




Alltså ja. Efter ett tag lyckades jag byta om, och åkte för att möta Redoy i Linköpings stad för att fika.
Bara timmarna senare skulle ju bussen mot Stockholm gå.




Vi hamnade här: Coffeehouse by George.



Där vi åt varsin biskvi (nyupptäckt kärlek) och te respektive cappuchino (när man försöker leka vuxen).




(på tal om att leka vuxen)




Så löste vi korsord (eller, jag tvingade honom lösa med mig), och Redoy var butter för han tyckte inte att han kunde.
Men det klart. Han kan ju inte jämföra sig med KUNGEN av KORSORD liksom. Bound to fail.




Efter två korsord gick vi för att handla färdgodis till bussen!
Det blev en vaniljbullängd och massa massa lösgodis.




Redoy tycker inte om att åka buss. Men det gör jag.
Det betyder att mitt sällskap var oerhört rastlöst nästintill hela resan och skulle alltid hålla på att peta och störa och prata och röra sig. Lite som ett uttråkat barn. (Väldigt underhållande).




Därför var det inte tal om en lugn och härlig bussresa med podcasten i öronen (som fick pausas var tredje sekund, ingen överdrift), utan när jag insåg att situationen var ohållbar såg vi på serier på min dator istället.

Tillsammans med våra godispåsar (i vilken jag tror jag åt mer ur Redoys än min egen..... förlåt) och bullängder tyckte jag därtrots att resan fick fort.

Sedan fick jag skjuts hem och somnade trots hosta och snuva alldeles ypperligt, redan vid 22.


4 kommentarer :

  1. Biskvier, det har jag, min inneboende pensionärstant till trots, ännu inte lyckats bli övertygad om. Men var sak har sin tid i Guess!
    Den där vaniljbullen och godispåsen däremot; hade jag nog kunnat gå lös på om jag fanns i närheten! Men inte i bussen, har tidigare verkligen a.l.d.r.i.g. blivit åksjuk: kunnat äta, läsa, lyssna på musik, åka baklänges, u name it, utan att ens känna uns av illamående... Men så för något år sedan... plötsligt... jag vägrade nästan inse det.. men jag blev åksjuk! Knäppt alltså, hört om åksjuka som växer bort, inte sån som växer fram?!

    Vad är det för podcasts som rullar i dina lurar? O vad är din och Redoys officiella "status"? HA! Vi borde lösa korsord ihop någon gång Emelie, där skulle vi snacka synergieffekter tror jag! Korsord o Cookie Dough o te! Alla goda ting är tre ;-)

    SvaraRadera
  2. Åh Emelie! Jag saknar dig!
    Länge sedan jag kommenterade nu... Men vill säga att du verkligen STRÅLAR! Trots att du verkar ha haft otur med en massa förkylning så bara lyser du! <3 (Är det den kommande Paris-resan kanske? Eller en blandning av allt?)

    SvaraRadera
  3. Hehe, ja... Inlägget blev ju aningen ostrukturerat. Tror jag hade sparat det tidsinställt för att skriva klart det senare och glömt bot det. Sen publicerades det plötsligt! Som att blogga utan ansträngning :D

    Biskvier är rätt nytt för mig med. Smakade den första för ett år sen ungefär. Mycket gott! Tycker om det smöriga.

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)