Tacoskväll med Strömstadstossa

Nu i efterhand tackar jag gudarna för att bara enstaka dagarna efter Martin åkt, så hade jag själv planerat en resa - ned till Strömstad. Jag skulle nämligen få spendera tre dagar med min lilla sockersmula, min fina lilla fransktalande väninna Emsi på andra änden av vårt avlånga land.

Vägen dit är buss och tåg i timtals - närmare bestämt sex timmars resa.
Jag fullkomligt njuter av att sitta i en buss eller ett tåg så pass lång tid, så jag tog mig verkligen tiden att slappna av, tänka igenom saker, känna vad jag känner och lyssna på podcasts.

Selektivt urval av från en sex-timmars-resa

Väl där blev det kramkalas direkt! Och så pusskalas, givetvis. Det var så underbart att få se henne igen (jag blir alltid lika överraskad över hur kort hon är, tehe), åka hem till hennes mor/styvfar och deras villa och installera sig i hennes vrålmysiga rum.

Jag blir alltid slagen av hur vacker hon är, både på in- och utsidan.
Hade helst velat ha henne som min lilla docka, som jag kunde krama dagligen och som då och då fick ur sig något helt otroligt tröstande och helklokt.

Så drog vi igång paketöppningen!
Mina är de lite mer slarvigt inslagna paketen; Emsis är dessa som ser ut att höra hemma under en julgran i IKEA-katalogen..............................

Eiffeltornet fick vara med på ett hörn

Det var till min förtjusning jag öppnade upp tre gåvor med ugglemotiv.
Ett anteckningsblock, ett änglaspel och en ugglebörs!

Tiden fullständigt flög förbi när vi babblade, uppdaterade varandra på allt nytt som hänt och allt som är, och helt plötsligt var det middagstid. Jag hade fått bestämma tacos, eftersom jag inte äter det så ofta...

Emsi-tossan var bestämd på några av de viktigaste ingredienserna i en tacos: crème fraîche, fetaost och ananas. Själv är jag lite tveksam till både crème fraîchen och definitivt ananas (frukt är inte till mat! frukt är till frukost eller efterrätt!), men visst fick hon mig att testa...

Och nog var det gott, alltid. Nästan så jag inte ens ville erkänna det; jag är en kvinna av mina principer. Men jo. Jag erkänner. Det var gott.
Kvinnan har däremot ännu att övertyga mig om den knasiga kombinationen bestående av vindruvor på smörgås.
Never going to happen, darling.

Middagen präglades även utav vår halvhackiga franska, som behövde övning. Vi försökte beskriva allt från att hacka gurka till att diskutera penisstorlek i franska termer, och efter ett tag tyckte jag faktiskt att vi kom igång en aning. (Kanske var det penis-snacket som mjukade upp oss?)

Efter att ha rotat igenom deras frys ingående, och hittat kring tusen glassorter, så snappade jag åt mig den här.Vilken jag till och med fick av Emsi, att föräta, helt i egen ära. (lyx lyx lyx lyx lyx!)

 Ben & Jerry's Blondie Brownie

Omnomnom.

Tätt kramglada låg vi i sängen och snicksnackade samt såg på film intill sent. Det var så fint att få vara henne så nära igen; prata så detaljerat och ingående om saker och ting, skratta och diskutera oanständigheter och vara alldeles såhär lagom pillemarisk och busig.

Sedan somnade vi bredvid varandra efter vår första dag, och saker kändes sådär alldeles bra, tryggt, och fint.