Lösenord

lördag, juni 08, 2013

Fin fransk fredag med crêpes och en Jangi


Denna fredag ägnade jag helt till fransk ära, när jag vaknade upp och klädde mig till i mina finaste fransyska-kläder. 




Redan vid nio-språnget var jag utanför ytterdörren och på tåget mot en viss jänta, som hade frukostplaner med...
... Nämligen gamle hederlige sidekick-Lovi!




När jag kom dit sken solen nästan fasligt varmt, och Lovi bakade scones!
Vi satt ute på deras altan och smaskade scones med systrarna hennes, babblade, gick på en skogspromenad och sedan vinkade vi adjö vid två-tiden. Eftersom Lovi pluggar på annan ort syns vi förfärligt sällan, men nu fick vi in några timmar innan hon är ute och flänger igen. (Det var fint).

Väl hemma började jag med middagsförberedelserna: Kvällssällskapet skulle bestå av min fine Jangi.
Det var även jag som lovat att ordna en riktigt fransk upplevelse, och tänkte laga galetter till huvudrätt och crêpes till efterätt.




Det blev böngaletter med fetaost och färsk basilika, eftersom Jangi lite huxflux bestämt sig för att testa på ett liv som vegetarian. Väldigt spontant och improviserande lyckades jag höfta ihop ett eget recept, och resultatet blev såhär:






Jangi körde sin gasell-pose som vanligt, vilket klädde honom lika bra idag.
Jag tog bilden ur grodperspektiv för att få lite äkta känsla i bilden (visst gör det skillnad????).

Efter middagen till film så satte vi oss i köket och spelade lite spel. Jag påbörjade efterrätten:
Crêpes med nutella, banan och kokoschips.









Crêpesen var så goda att jag bokstavligen slickade tallriken så ren att jag ställde in den i skåpet igen. På riktigt.
(Okej, jag tog ut den sedan och lade den i diskmaskinen. Men hade typ kunnat äta av den igen senare). 

Så spelade vi kort och tärning till dess att klockan började ticka mot tjugotvå och Jangi tog farväl.
En fin fransk fredagskväll, med finfint sällskap och en värdig fransk efterrätt.



6 kommentarer :

  1. Woho! Ett vegoinitiativ: i like! Och sedan blir ju allt med fetaost sådär nesligt gott. Mmm.

    Skynda dig till närmsta indier och stilla ditt behov! Det är banne mig en skam att låta magen gå allt för länge utan indiska smaker. Åh, blir hungrig bara jag tänker på brööööd och såååååås.

    Äh, tar sönder leder gör det då inte - snarare tvärtom, för min del. Hehe.

    Russin är ALLTID gott! (Trodde aldrig att jag skulle säga det, för oh vad jag skytt russin, men alltså mmm. I bröd, kakor, gryner, ris - you name it). Neeeeeeeeej har du gått över till den mörka sidan? Oliver är bara fy, blä, usch, ack och ve. Jag kan inte ens förmå mig att knapra på små brödkanter om det finns så lite som ens ett spår av dem. Blä.

    SvaraRadera
  2. Vilken söt kjol! O åter igen, rött läppstift = 11 p av 10!!

    Det stämmer nog, jag har radarn på! Dock är det inte så att radarn kan säga ngt mer än om just det yttre. Kan inte hitta något mönster i vilka jag verkligen faller för sen. O det passerar vääldigt sällan! Har svårt att bli kär. HA! Där är ju ett mönster! Det sker sällan! Typ med 3-års intervaller!

    Kan tänkas att det bjussas på en bild, hittar jag någon bra fotograf så är saken biff!

    En till gemensam faktor (förutom tanteriet o annat vi kunnat konstatera): storasyster-genen!

    Måste bläddra bak i arkivet o läsa mer om din första Paris-vistelse! Jag har bara varit där en gång. Det var på påsken. Det snöade. Det gick inte att spola i toan. Min kompis blev rånad. Jag kvaddade en halv porslinsbutik med min ryggsäck. Det gick inte att förstå vad folk sa.

    Speaking of; jag talar svenska, tyska o engelska, o just nu mixar jag alla tre språken hej-vilt o kan inte något språk flytande! Så känns det åtminstone ;-)

    O crêpes med nutella, banan och kokoschips är ju faktiskt lite fransk-influerat det =)

    SvaraRadera
  3. Låter som en bra kille det där - öva vidare på vego-galetterna ni så dyker jag upp sen! //hon som flyttar cirkus 3 h närmre Stockholm i höst!

    SvaraRadera
  4. Emelie, min fina franska simlärarinna. Förlåt att jag inte kommenterat på sisådär femtioåtta år.
    Låt mig bara säga att.. det har varit en hel del nu.
    Men alltså, Mli (som jag lagt märke till att du kallas ibland)

    Jag är frisk.

    Tack för att du har visat mig att livet som fri från massvis med självdestruktiva tankar betyder mer än all kontroll i hela världen.
    Fy fan vad jag är lycklig.

    KRAM. Om du skulle vilja ses nån mer gång och diskutera det fantastiska fenomenet livet, så är det bara att du hör av dig. för jag har till och med ett jobb nu!

    SvaraRadera
  5. maten såg alldeles fruktansvärt god ut. åh alltså.

    SvaraRadera
  6. vilken mysig dag det ser ut som!

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)