Min första AW på Mindler

I torsdags komprimerade jag min dag för att sluta lite tidigare, och hinna ta tåget upp för min första Mindler-AW! Mindler hade nämligen ordnat tre AWs - en i Stockholm, en i Malmö och en i Umeå. Jag hade lurat med mig Tomas för att åka upp till Stockholm och medverka. Jag ville åka - inte för att jag älskar sociala tillställningar, utan för att jag inte har träffat någon kollega IRL från Mindler ännu (förutom Tomas, men det var ju en slump för att han är sambo med Chrissy).

På tågresan upp var det lite halvstelt mellan mig och Tomas - vi har aldrig umgåtts själva och stundvis, mellan det naturliga jobbsnacket, kändes det aningen forcerat att behöva hitta på samtalsämnen. Så är det väl alltid med nya bekantskaper. 

Vi kom fram till Stockholm tjugo minuter in i AW:n, och redan satt där 18 andra trevliga Mindlare från Stockholmstrakten. 

Jag och Tomas satte oss strategiskt i ena kanten av bordet (för att riskera hamna mitt bland okända som vi kanske inte klickar med). Vi pratade lite med de Mindlare runt omkring, och både jag och Tomas höll oss för skratt i blickande samförstånd åt något en kollega som var lite av en karaktär....... 🤭

Jag hade förbeställt en penne al tartufo e salsiccia (fast vegetariskt, utan salsiccia). Dvs en pasta med tryffel. 

Den var lite halvdan dock, för den smakade mest champinjon. Och servicen var dålig 🙃 Fick inte ens en brödkorg till fastän jag frågade. 2/5 i betyg.

Ovan ser ni ett par Mindler-kollegor, av vilka jag hann prata kort med tre. 

Lite mer än två timmar var vi på plats innan jag drog med mig Tomas tillbaka mot tåget, och hela resan hem pratade vi non-stop. Om personerna vi träffat, om våra tankar kring dem, om personliga anekdoter och minnen samt diskussion om Mindler och våra behandlingsupplägg. Vi hade nästan svårt att runda av när vi var framme och gick av det varma tåget.

Tomas och jag huttrade oss fram till Kerstins hem, och då det var så kallt erbjöd jag Tomas skjuts hem. Han tackade och jag kände mig som en riktig trevlig prick. 

Plus att jag haft en så himla trevlig kväll! I alla fall slutet 😆 När jag kom hem runt 21 hade Emil släckt ned och försökte sova - han kände sig sjuk. Usch då, lilla älsklingen. Det blev så att vi var tvungna att avboka vårt escape room till helgen och fokusera på att kurera istället.