Midsommar. Vad vore en midsommar utan hotande moln och nederbörd? Kändes som det skulle, när jag och Emil satt i bilen och åkte ut mot hans familjs stuga ute i Stigtomta.
Här är vi!
Lagom när vi kom ut till stugan kom störtskuren. Stora, tunga droppar dånade mot vindrutan och Emil och jag tänkte "vi sitter nog kvar här ett tag 🙃".
Vi sprang ut när det lättat upp och hämtade fram all midsommarmat vi handlat. Grabbarna satte igång grillen (efter att ha fått upp partytältet) och jag och Ninni kokade potatis och hackade sallad (alltså SÅ stereotypiskt så jag nästan skäms!).
Det var findukat i vardagsrummet (där även Colin i hörnet har sin säng, hehe. Men vet ni? Han kom in på sin internatskola i Småland, och kommer därför flytta hemifrån i augusti!).
Vilken fest!
Efteråt lade vi oss matkomiga i soffan, snackade och försökte lösa korsord (gick trögt!). Fastnade i diskussioner om att ha eller icke ha barn, trasiga familjerelationer, Ninnis fibro, deras dröm om att komma iväg till Portugal åtminstone en vecka i år (de har en vecka på sig att åka innan semestern tar slut, och de har fortfarande inte fått OK på att hämta nycklarna för huset = portugisisk byråkrati som segar), gamla destruktiva livsstrategier och knäppa sömnbeteenden.
Vi gick sedan ut på verandan, fortsatte snacka, åt godis och chips med dipp.
Aston har en given plats bland oss.
När klockan närmade sig 20 hade vi varit borta i snart sju timmar, vilket vi tyckte räckte att vara borta från älskade Minou. Dessutom var det hans födelsedag denna dag!
Tänk att denna vackra kille blir 2 år! (= i.e. 24 år för honom). Snart växer han om oss 😉
Vi tittade på en film, Emil och jag, och jag gick sedan och lade mig tidigt men kunde inte somna. Låg och tänkte på nästa vecka, på nya jobbet, på Paris som (förhoppningsvis) stundar....
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Tack, nu gör du mig glad!
(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)