Lösenord

måndag, maj 31, 2021

Vakna upp lacksvettig

I söndags vaknade jag tre gånger. Först mitt i natten för att det var så varmt att svetten lackade över benen. Det kan bli rätt stängt och instängd i den där gäststugan 😆 Sedan kl. 05.35, när Minou jamade efter mat. Slutligen kl. 08.07, när min kropp tyckte att det var dags att gå upp. 

Emil vaknade till lite kort och hann säga "vad varmt det var i natt..". Minou hörde hur fåglarna kvittrade utanför och jag tänkte slå två flugor i en smäll: låta Minou komma ut lite, och hålla dörren öppen så Emil fick in lite frisk och sval luft.


Minou var först så rädd att han skakade och klättrade upp på mina axlar. Inte långt senare tog nyfikenheten över, och han var modig nog att tassa omkring på det obehagligt mjuka gräset för att spana på fåglar.


Vi hann se talgoxar, sädesärlor, hackspettar, kajor och en ekorre på bara någon meters avstånd. Minou var helt till sig. 


Men sedan blev jag trött på att sitta på det kalla berget och tog in Minou till Emil, medan jag gick in och åt frukost. Ostmacka med två koppar te, korsord och blogg.


Nattis fick provåka lite i farfars bil, och sedan tog jag en promenad runt i området med en podd i öronen.


HUR KAN EN LÅTA BLI när det är sådant här fint väder? 😎


Runt kl. 13-tiden valde vi att åka hemåt. Kramade farmor och farfar extra hårt. Snart igen! 

Det blev ett kortare stopp för att kolla lufttryck i däcket samt mjukglass från macken.


När vi kom hem var Minou helt slutkörd. Han studsade ur transportburen och lade sig på sin bästa plats i soffan. Sådär sov han hela eftermiddagen och kvällen.


Men själva hade vi bokat pizza hos Lorre, och fått tag på två degar. Blev varsin margherita!


"Går det bra?" frågade jag Lorre när han kom ut med pizzorna till bilen. "Jadå, riktig gulddeg idag!".


Och nog var det det, alltid!! Riktigt härlig, elastisk och seg men ändå mjuk och fluffig.

Emil och jag hann ta en promenad och pratade om väldigt viktiga saker. Barnahavande och icke-havande, rädslor, förväntningar, framtidstankar och hur vi ska vara som lyckligast tillsammans. Det kändes superviktigt och så värdefullt.

Resten av kvällen tittade vi på Robinsonfinalen, åt glass och bara tog det lugnt. 

4 kommentarer :

  1. Låter som ett väldigt fint samtal!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var det. Alltid dem på promenad som blir som bäst, tycker jag 🥰

      Radera
  2. Åh, låter indeed som ett viktigt samtal, och också så härligt när de viktiga samtalen också får kännas fina, snarare än typ konfliktiga och ångestiga <3 Såklart också nyfiken på vad ni sa, men det kanske inte är något du vill dela?

    Känns som om du har kommit tillbaka något från ingen-blogg-inspo-dagarna? Själv hoppas jag än en gång att jag snart ska ha tid/ork att bli en mer aktiv bloggkommenterare igen. Vill inte ens skriva de oheliga orden *Har varit lite mycket ett tag*, pga känns inte ens respektfullt efter alla gånger jag har skrivit det haha ! Men läser som vanligt och tänker på dig <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan sammanfatta lite: typ att ingen av oss är sugna på barn, vi spekulerade i hur det kommer bli när våra vänner nu ska föda, hur det kan påverka deras relation och hur det skulle påverka vår relation och varför vi inte tycker att det är värt det atm eller kanske aldrig.... Det var nog det viktigaste. <3

      Lite grann! Det har hänt lite roligare saker och då vill jag ju genomleva det igen 😀 Sååå glad varje gång du kommenterar, för dina kommentarer är alltid så klockrena och genomtänkta... men du, det behöver de inte vara!!! 😉

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)