Nu känns det mer som att jag går runt och väntar. Veckorna känns meningslösa. Som att jag väntar ut veckorna för att få viktigheter överstökade. Närmast väntar jag på att storstäda innan visningen på söndag och måndag. Sedan väntar jag på att visningen skall vara över. Sedan väntar jag på att lägenheten skall bli såld (helst igår). Sedan väntar jag på att avsluta min tjänst på Barnhälsovården (allt känns så meningslöst när jag inte kan ta något nytt utan bara försöker avsluta alla kontakter), för att vänta på att börja ett nytt jobb.
Jag är dessutom en sådan där person som vill få allt klart NU och DIREKT och har svårt att inte sätta igång. Att behöva VÄNTA på att slutföra saker tär på mitt psyke. Helst hade jag storstädat lägenheten inför visning redan förra veckan - men jag vet att det vore orimligt för då hade det hunnit bli smutsigt igen... 🤦♀️
Apropå jobb; har jag inte världens finaste kollegor. Här nedan ser ni Christina, Malena, Ida och Ann-Sofie. Alla på plats. Denna bild tog vi som en del av marknadsföringen för ny rekrytering (aka: för att hitta min ersättare 💔).
En annan dag (minns inte vilken, alla känns meningslösa) har jag jobbat hemifrån och ätit frukost framför pusslet.
Med dig 💞
När jag är hemma försöker jag gå på minst två kortare promenader per dag. För att rensa huvudet och försöka vara i nuet. Men nuet är svårt när jag väntar på allt som är viktigt.
Pusslar och njuter av årets sista påskmusk. Blev klar med pusslet kort därefter.
Jag äter tacos eller gulasch eller blodpudding eller något annan oanmärkningsvärt och menlöst i väntan på något viktigare.
Min syster Nattis och Victoria kommer på lördag. Det ser jag fram emot. Dagen innan den viktiga visningen.
Förstår din känsla eftersom att det ni väntar på är så viktigt eller så roligt. Jag hade nog försökt njuta av den sista tiden i lägenheten ändå eftersom ni vet att den är begränsad nu. Såklart fortfarande längtat och väntat men intalat mig själv att också leva i nuet (så klyschigt uttryck) för att inte känna sedan att jag inte tog vara på de sista månaderna på bästa sätt. Du kommer trots allt aldrig få uppleva en april i lägenhten igen.
SvaraRaderaDet är så sant, det du säger. Men också jobbigt att höra för jag känner mig liksom inte kapabel till det just nu 🙈
RaderaKänner verkligen igen känslan av att helst ha velat avklarat det viktiga redan igår... Tålamodsprövande att behöva vänta, vänta och leva i ovissheten med sikte om något roligt på längre sikt. Fint med besök från din syster. Håller tummarna för lägenhetsvisningen också önskar jag er trevlig helg!
SvaraRaderaTack för dina tankar. 😊 Trevlig helg!
RaderaIgenkänning!! Jag har gått runt i typ ett år och väntat på att saker ska hända (som äntligen börjar hända) och det suger ju. Samtidigt har jag landat i att vissa saker inte går att påverka och tänker att det är lite samma sak för dig? Du kan inte påverka huruvida lägenheten blir såld, flytta till huset tidigare än du har tänkt, börja på ett nytt jobb nu... Och utifrån det får man på något sätt hantera vardagen och försöka *ge den mening*. Jag gillar verkligen vardagen och att dagarna ser ungefär samma ut (rutiner <3) men det är ju skillnad på att gilla vardagen och att känna att aaaallt står stilla.
SvaraRaderaDu och Emil borde ju planera en fest för att fira av läggan! Utflyttningsfest! Vore det inte typiskt er att planera en sådan sak? Tänker att det är sådana saker, saker som sticker ut från vardagen och som känns kul, som gör att vardagen känns mer meningsfull (och gör att man känner att man inte bara vaknar, jobbar, äter blodpudding, sover).
Wow... Vad är det du väntat på? Blir supernyfiken och vill höra mer. Och så skönt att det faktiskt då också börjar hända!!
RaderaJa, jag vet ju det. Och vanligtvis har allt mening. Men nu när jag inte får åka till Paris och allt detta ger mig så mycket stress, så vill jag bara bli KLAR med det för att bli av med stressen. Svårt att leva i nuet när nuet är stress 🙈
Haha, åh! Det lustiga är att du ger alltid så konkreta och klockrena tips. Lustiga är att Sofia och Jocke ska också precis flytta ut, och de skrev sist för ett par dagar sedan att de ska ha utflyttningsfest den 15 maj! Ska bli jätteroligt! Men eftersom jag är så stressad klarar jag inte av tanken på att behöva planera in ÄNNU en sak. Haha. Jag behöver typ en PAUS, inte mer saker att göra 😂