Hade en gos som kröp nära, nära, kurade in sig nära halsen och kurrade. Sedan var jag tvungen att stiga upp och han följde motvilligt med. Nedan skådar ni en kisande tröttis som morgonvilar i soffan.
Kl. 11 hade jag och Emil möte på byggplatsen för radhusen som skall byggas. Vi fick varsin reflexväst och gul hjälm och fick se marken och de väggar som slagits upp. Emil såg så rolig ut att jag inte kunde kväva ett skratt.
Bygget invändigt var större än vi trott.
Det var stora fönster som sträckte sig från golv nästan upp till tak.
Även övervåningen fick vi se, och rummen som vi varit oroliga var alldeles för små.
Efteråt hade vi konflikterande känslor. Det var fint, men Emil blev alltmer skeptisk till bristen på förvaringsmöjligheter, samt den höga prislappen. Förälskelsen hade liksom runnit av. Vi hade mycket att fundera kring.
Jag fick skjuts till jobbet och jobbade eftermiddag. Sedan fick jag skjuts till Min Doktor, där jag hade min tredje och sista intervju. Fick träffa läkarna som arbetade där, och jag fick intrycket att de verkligen vill ha mig. Massor av tankar väcktes.
Jag skulle nog kunna få rätt maffig lön här, plus kollegor, 50% på plats (som beskrivs öka i takt med att vårdcentralen växer). Magkänslan säger Mindler, just för den ökade flexibiliteten. Men det svider lite i magen, tanken på att säga nej till något som kan ge en så pass förhöjd inkomst.
Jag satt och räknade på lån, amortering, ränta, månadsavgifter och driftkostnader och jämförde rashusprojekt medan jag åt kvällsmål.
Emil fortsatte processen i sitt arbetssökande och fyllde i några personlighetstester och kompetensteter som en eventuell framtida arbetsgivare skickat honom efter hans ansökan. Det skulle ta runt 30 minuter men han satt med det mer än 1½ timme.
När han kom ut fortsatte diskussionen kring radhus. Blir inte klok på detta!
EDIT: Jag och Emil diskuterade radhuset som vi tittade på med Stefan & Ninni, och nu är Emil positiv till dem igen 😆
Såklart en har rätt att sucka över alla valmöjligheter! Oavsett vad de gäller.
SvaraRaderaTack ❤
RaderaEmil ser ut lite som Byggare Bob i gula hjälmen haha!
SvaraRaderaLåt det ta sin tid i alla val och kom ihåg att ingenting är livsavgörande.
Haha, visst gör han?!
RaderaVi försöker... det är mest svårt att sitta lugnt i båten när det är storm 😆
Grattis på födelsedagen (i efterskott!!!!)
SvaraRaderaSpännande med jobben, hur fungerar den där 50/50 tjänsten? Får man dela upp det lite hur man vill, när man är på plats osv? Jag röstar dock alltid på att följa magkänslan gällande allt.
Taaaack!
RaderaJa, jag får dela upp det hur jag vill men de vill helst att jag bestämmer vissa dagar där jag är på plats. Men egentligen är det upp till mig.
okej! Hur skulle det fungera rent praktiskt med parisdrömmen?
RaderaAningen mer begränsande, men skulle nog få luckor med 5 dagar à 2 gånger i månaden att resa på. Men som sagt, krävs mer planering och blir mindre flexibelt.
RaderaWow, känner med dig. Det är såklart en ynnest att kunna köpa större och få flera jobberbjudanden – men likväl JOBBIGT för det. Så spännande att få följa i alla fall.
SvaraRaderaGud vad fint med fönster från golv till tak, det är min dröm att få bo så!!
Ja, jag är också såld på det!!!
RaderaSå spännande med radhustankarna. Och förvirrande. Vet hur det var när vi letade hus. Mitt tips är att VERKLIGEN tänka igenom vad ni vill ha av ett hus och om det här huset har det. Vi köpte ett på 120 kvm, enplan utan källare och utan bra förvaringsmöjligheter. Vi gillade det i övrigt och tänkte att det alltid går att flytta. Men nu när vi väl kände att vi börjar behöva större (förvaring har alltid varit ett problem iofs) så vill vi verkligen inte flytta! Vi hade planer på att bygga källare redan från början men så mycket enklare om vi bara köpt ett hus som hade allt vi ville från början.
SvaraRaderaJätteviktig ståndpunkt!!
RaderaMen alltså, det här med lagfart och inteckning.. Lagfart förstår jag är krav, men vad är inteckning?