Det är mycket nu. Jag känner själv att jag har så många livsavgörande bollar i luften samtidigt, som är svåra att jonglera och som gör mig uppstressad och skör.
På nuvarande jobbet är jag flyttgeneral inför att vi ska byta lokaler. Det är mycket planering gällande transport av möbler, kvittering av nyckelkort, ny rumsfördelning och förflyttning av sekretessmaterial. Plus att jag självklart har mina vanliga arbetsuppgifter att sköta.
Samtidigt har jag högsta ansvaret för kontakt med mäklaren samt byggherren för det nyproducerade radhuset och ställer ständigt nya frågor till dem. Jag läser på, hör av mig till kommunens konsumentvägledare och förbereder mig för att vara så rustad som möjligt vid eventuellt husköp.
Samtidigt har vi precis påbörjat processen med att lägga ut vår lägenhet för försäljning, och har möten med Joakim och diskuterar fotografering, hemnet-annonsering och kommande visning.
Samtidigt har jag regelbundna rådgivningsmöten med banken gällande mitt kapital, aktuella bolåneskulder och eventuellt nytt lån (där jag får huvudvärk av vartannat samtal för jag fattar INGenTING).
Samtidigt har jag precis skrivit på ett avtal för ett arbete jag verkligen vill ha - närmare min dröm, men insåg slutligen att i kontraktet stod provanställning 6 månader (vilket eventuellt kan försvåra en låneprocess).
Igår fick jag ångestpåslag i lunchrummet, mitt i när mina kollegor hade ett lättsamt samtal om skidåkning. Hjärtat började slå hårdare, andningen blev ansträngd, pulsen dunkade i halsen och jag kände ett tryck i hela huvudet. Tårarna började rinna obehindrat. Provanställning var termen som fick bägaren att rinna över. Tanken på att skriva på ett eventuellt radhuskontrakt, byta jobb och sedan stå där på tillträdesdagen och inte. få. beviljat. lån..... Bara tanken ger mig pulsökning.
Har fantastiska människor runt om mig som gav mig stöttning: mina kollegor som är psykologer (tack gud), Stefan & Ninni (som har god erfarenhet av husköp), Jocke (som är så JÄKLA grym och professionell på det han gör!), och Anna Maja (som är så resonlig, tydlig och lugnande) 💙
Hoppas det här går bra. Ångest är alltid som starkast bara 10 minuter, jag påminner mig om det när det väl händer. Sen lugnar det sig.
Plus: Samtidigt nu behöver jag åka in på en akuttid med Minou till veterinären eftersom hans sår inte läker.... 😥
(Varför gööör jag såhär mot mig själv och ska hålla på med tusen förändringar samtidigt?!)
Åh så tufft, samtidigt kan det bli så himla bra när allt är klart! Förstår din oro med provanställning, men kan inte tänka mig att du inte skulle få fortsätta, dom kommer vilja behålla dig.
SvaraRaderaHoppas hoppas Minou blir bättre! ❤️
Det tror jag med, men det spelar ju ingen roll om dem KOMMER behålla mig om banken inte har säkerhet i tillsvidareanställning. Banken vet ju inte vad Mindler tänker... 😔
RaderaÅh skickar massor med styrkekramar. Förstår att det måste vara otroligt övermäktigt!! Är det en möjlighet att vänta med husköpet till efter de 6 månadernas provanställning?
SvaraRaderaNej för radhusen är klara 2/8 och då kommer det inte finnas några kvar då de säljs av sporadiskt...
RaderaFörstår att det är mycket på en och samma gång och tänker att det är viktigt att du försöker att vara snäll mot dig själv i det här läget (dra inte på dig fler ansvarsområden eller fler förändringar!). Hur skulle du känna inför att bolla över lite av det ansvaret som du har, t ex med flytten på jobbet och kontakt med byggherrar, bank osv till andra (kollegor och Emil)? Skulle du känna att du mister kontrollen över det som sker i sådana fall, eller tror du att det skulle vara en lättnad?
SvaraRaderaÄr verkligen 0 % procent insatt när det kommer till hur provanställningar påverkar möjligheten till bolån, men eftersom du och Emil (väl?) ska ta ett gemensamt bolån kanske det anses som positivt om åtminstone en av er har en tillsvidareanställning? Eller har det någon påverkan? Dvs att Emil kanske ska avvakta lite med ytterligare jobbsökande? (Äh vet inte ens om det är så här!!!)
(Googlade lite nu och det verkar ju inte som att det är omöjligt att ta bolån med provanställning så länge man kan visa upp att man har en stadigvarande inkomst. Så kanske inte är så stort problem som du tänker att det är? Mvh kan ingenting om sådant här)
Du har så rätt, men det är svårt att inte ta på sig så mycket. Jag vill inte lämpa över för mycket på Emil (för jag vet att han också står i mycket), men också är det vissa projekt som jag måste slutföra (dvs inte kan dra mig ur). Just alla bankärenden MÅSTE jag tyvärr ta då det är mitt kapital som ska investeras som eventuellt kontantinsats så det kan inte Emil rådda i, tyvärr, heh... men jag har försökt göra så att Emil mer ska styra i att sälja vår lägenhet och flyttdelen, rent praktiskt. men det är ändå jag som fixar en hel del iom att jag har mer flexibelt schema och kan ställa upp (ta emot fotografen, ta Minou till veterinär, osv osv).
RaderaJa, men det gör det definitivt! Att Emil är tillsvidareanställd är nog en viktig faktor, men utan mig kan han inte ta lån oavsett (det är mest mig och mitt kapital och inkomst det hänger på)... och jag kan nog vara lugn, Emil tar inte initiativ till jobbsökande om jag inte pushar honom. 😆
Nej, omöjligt är det inte..! Mest att risken, om än liten, är skrämmande. För jag vet ju inte förrän om lånet beviljas eller ej förrän på tillträdesdagen! Och då är det redan försent, liksom.
Vill bara skicka massa omtanke och stöd ❤️ Du, Ni, ror i hamn ❤️
SvaraRaderaTack, hoppas <3
RaderaÅh, fy fan vilken stress alltså! Dels såklart att det är så mycket, men det där med provanställningen låter verkligen skitläskigt! Just för att, som du skriver här, du inte får klara besked om lånet förrän så sent?! Vad sjukt det är med bankväsendet! För mig som sitter utanför är det ju lättare att tänka saker i linje med att det säkert kommer att ordna sig, men jag fattar verkligen att det känns för mycket <3
SvaraRaderaJa, känslorna har varit i taket på senaste. Känns betydligt bättre nu (mycket tack vare Anna Maja som jobbar på bank och har så bra kunskap!) men jag har känt mig så vilsen och ensam. <3
RaderaOj! Känner med dig!!! Men återigen så tror jag att det som ska lösa sig, löser sig. Jag tänker att om jag var bankperson skulle jag nog ändå ta i hänsyn behovet av psykologer och se att chansen att du fortsätter ha ett jobb är stor. Kommunicera med banken och kolla med dem. Allt blir bra och det viktigaste i slutet av dagen är att ni båda är friska ❤️❤️❤️ Det är det som alltid är viktigast.
SvaraRaderaJa, jag hoppas det med. Som du säger, det finns egentligen värre saker att oroa sig över. Ett sådant i-landsproblem. Tack Liv <3
RaderaDu har ju redan fått detta från mig men säger igen att din bank inte borde ha några som helst problem med din provanställning. På banken jag jobbar ser vi det som jag sa som likställt med en fastanställning i 95% av fallen. Innan Corona gjorde vi det typ alltid men nu är det ju vissa branscher som är lite mer utsatta än andra.
SvaraRaderaJag såg också din kommentar ovan om att du drar det tyngsta lasset för köpet. Och så är det kanske i och med att du står med kapitalet och även om du tjänar mer än Emil. Men för lånet är det ändå så att ni är två med två inkomster och så länge Emils är garanterad så är det så klart ett stort plus, även om du står med den högre inkomsten.
Jag vill inte att du ska känna så här, och om det är banken som får dig att göra det tycker jag det känns som att du har pratat med personer som inte riktigt kan göra sitt jobb. Visserligen går det aldrig att lova något 100% men jag förstår mig inte riktigt på personen som sagt att inget är avgjort förrän på tillträdesdagen. För riktigt så fungerar det inte eftersom ni behöver skriva på papper för lånet osv och det brukas göra minst en vecka innan och i samband med det är det liksom klappat och klart. Sedan har olika banker säkert olika tillvägagångssätt men jag har ALDRIG under mina 4 år som jag jobbat med bolån haft en enda kund som jag har sagt okej till att låna som sedan inte fått lånet. Till och med i de fall när de inte får sålt sin gamla bostad och det därför blir problem så försöker man hitta en alternativ lösning för att det hela ska gå ihop. Hos oss resonerar vi så att har vi sagt okej till att låna ut till ett objekt så måste vi stå för det också sedan, så länge det inte är kunden som misskött sig.
Ledsen för lång utläggning men jag blir så ledsen över att du mår så dåligt över detta när det problemet inte ens borde existera.
Återigen, du har varit en sådan klippa i detta! Är så tacksam att få vara din vän och ta del av din kompetens på det här sättet! Underbara du! 🙏❤
Radera