Igår fick jag ett mail om att Min Doktor (vårdcentralen 50-50%) vill gå vidare med mig i processen. (Och Mindler. Och Kry. Och Mendly). Det gav mig världens ångestklump i magen, för att eftersom de tagit så lång tid för dem att höra av sig hade jag liksom släppt dem; tänkt att de inte var intresserade. Men nu när de hör av sig igen börjar jag tvivla på vad jag vill.
Det står mellan Min Doktor och Mindler. 50% digitalt eller 100% digitalt. Jag blev otroligt förtjust efter båda intervjuerna, båda har fördelar och nackdelar och den största skillnaden är väl flexibiliteten. Vill jag gå 50% mot min dröm och behålla lite trygghet, eller kasta mig all out på 100% och bara köra? Kommer jag tröttna på 100% hemmajobb? Kommer jag annars bli frustrerad över att ha bundit mig på vårdcentral 50% av tiden?
Rent kognitivt mådde jag piss efter det mailet, för det vände upp och ned på allt.
Rent kognitivt mådde jag piss efter det mailet, för det vände upp och ned på allt.
Istället för att laga middag köpte jag godsaker till kvällsmål. Jag hade fått nys om att Sandy's hade en rätt rejäl morotskaka, och den ville jag prova!
Kom hem med det här 👇🏻 Emil var inte missnöjd. Han hade dessutom sjukskrivit sig den dagen, eftersom han inte sovit på hela natten utan istället legat och tittat på bilderna på radhuset som skall byggas.
Han fick en tidig födelsedagspresent av mig ❤❤❤
Jag var mest förundrat över detta underverk! Kolla bara!
Den var dessutom sååååå god..!
På kvällen fortsatte förändringsarbetet: Emil sökte ett till jobb. Jag bokade möte med mäklaren för Emils radhusdröm. Jag tjatade hål i huvudet på Emil och Nattis om min ambivalens inför framtida jobb. Ältade, ältade, ältade. Det kändes bara värre ju mer jag tänkte på det.
Det kanske är lite rörigt (och jag förstår att det är MYCKET rörigt i ditt huvud), men oj så spännande också! Ska bli kul att höra vilken väg du väljer att gå, oavsett val. För det är inte som att jag tycker din blogg är ointressant när du inte är på väg att kanske byta jobb och ni inte håller på att fundera på att flytta. ;)
SvaraRaderaUSCHHHHHHH vad jag är förvirrad!!!!
RaderaHerregud vad det händer saker!! Kan vi ses snart känner jag bara? 😂
SvaraRaderaHur känner du inför den (plötsliga?) radhusdrömmen? 🤗 Vart ska de byggas?
Haha, det får bli på fredag nästa vecka! Då får vi prata mer om allt ;)
RaderaJag undrar precis som Sofia hur du känner kring Emils radhusdröm? Är det något som du också vill, eller är det något som du för att kompromissa - att du möter Emil på halva vägen när det gäller radhuset och att Emil möter dig på halva vägen när det gäller Paris? Och är radhuset något som i sådana fall kommer försvåra att dina Parisdrömmar uppnås (typ ekonomiskt)?
SvaraRaderaHar du och Emil en femårsplan, eller har ni funderat på att göra det? Känner du i sådana fall att ni strävar åt samma håll? Har radhus varit något som Emil varit sugen på tidigare? (oj vad många frågor!! men är verkligen uppriktigt nyfiken utan att för den delen lägga någon värdering i vad du svarar) (och obs du behöver ju såklart inte svara om du inte vill eller orkar)
Jag vet faktiskt inte. På ett sätt vore det fint att bo lite större, för då kan jag få ett eget kontor. Och det känns ju viktigt om jag ska börja jobba hemifrån mer! Just nu är det ju Emils hobbyrum som dessutom inte är kontorsanpassat ordentligt. Och jag tänkte nog att jag skulle hyra i Paris (månadshyra) och då behöver jag inte klumpsumma - så länge jag tjänar tillräckligt varje månad så VORE det möjligt. Men jag måste självklart räkna på det.
RaderaVi har planer på att förlova oss, men annars hade vi nog inte tänkt byta boende (förrän nu när Emil är sugen på radhus och jag ser charmen i att få ett eget kontor). Radhus blev Emil sugen på för ett par veckor sedan när hans vän budat på ett radhus, så var nog då det väcktes. Men helt ärligt förstår jag inte HELT varför.
Då kan jag förstå att ett större boende lockar! Tänker att om hemmajobb ska funka i längden så krävs det nog att man känner att man har sin kontorsplats och att man har plats (t ex i våras när både jag och Linus var hemma 100 % kände den som inte fick plats på vårt "hemmakontor" sig alltid lite undanskuffad och i längden hade det inte funkat). Men tänker också att Emils radhussug kan vara övergående, lite som när en kompis skaffar en ny mobil och man själv blir sugen på en ny? Ni kanske inte ska agera för fort på hans känslor? <3
RaderaJa, särskilt när Emil nu också söker jobb som är delvis hemifrån, så vill han också ha ett kontor (och därför kan vi inte "dela" på hobbyrummet heller)... Så jag kan förstå hans önskan. Och visst är Emil en tomtebloss-person... 🙄 men sedan vet jag inte - hade vi ångrat oss om vi satsade på att bo större? Kan man det? 😆
RaderaTala om att ta tag i drömmarna! Oavsett vilken väg det blir, är kanske skapandet av de olika vägarna en stor del av processen och tjusningen? Lite som att planera drömresan kanske? - Upplevelsen börjar redan vid tanken. Förstår din förvirring, vilken väg skall man välja när resultatet inte helt går att predicera? Eller, hur vet man vad man egentligen vill? Hur hanterar du oron, ältandet, förvirringen?
SvaraRaderaKanske det, men det får jag väl njuta av i efterhand i så fall. Nu är det BARA jobbigt. Och som svar på hur jag hanterar det: att få ångest. Som faAn.
RaderaWooh. Holy, här händer det grejer. Jag blir stressad av att bara läsa, då kan jag knappt tänka mig hur DU har det 😱 Spännande såklart.. men jag förstår din ångest, verkligen. Det känns som att allt händer på en gång, jag är rädd att både du och Emil kraschar typ. Jag tänker rent prioriteringsmässigt att du/ni kanske ska stapla upp allt och ta det därefter så ALLT inte är i ett enda virrvarr för er/dig. När en grej är kirrad (nytt jobb till dig först och främst), kunna stryka det när det valet är taget för att sedan ta steg två, tre osv. Bara en tanke för att rensa upp lite i allt?
SvaraRaderaStormegakram till er båda!
Kanske är klokt.... Emil sade det, han sover knappt för han har så mycket att tänka på. Men vissa saker har ju en deadline (vissa hus en vill köpa osv) och då kan en inte vänta för länge. Men jag håller med om att vi borde försöka ha en priolista, även om saker sker samtidigt. KRAM!
RaderaTycker det är jättespännande att få följa med på ditt virrvarr i huvudet. Förändring ÄR jobbigt men också enda möjligheten till förbättring.
SvaraRaderaKul att ni börjat gå i radhustankar, men låter dyrt med nybygge. Hur känner du kring att Emil vill lägga pengar på nybygge här? Tänker kring eventuella bolån och alla kostnader det medför som istället hade kunnat gå till Paris-drömmen.
Ja, precis, jag vill INTE att det ska försena min dröm. Men om jag hyr kan det blir möjligt ändå (för då blir månadskostnaden typ densamme ändå). Men nybygge är ju i dyraste laget - även fast jag också förstår charmen i att bo i något *helt nytt*
RaderaNu lägger jag mig i andras kommentarer men kan inte låta bli. Angående nybygge tänker jag att det beror lite på om det är dyrt i längden eller ej. Eller ja, dyrt här och nu är det ju. Men att ni får fundera över var huset byggs och hur ni tror marknaden kommer utvecklas där på sikt? Historiskt sett har det oftast varit en bra affär att köpa något nyproducerat eftersom efterfrågan brukar gå upp. Jag tänker att många nybyggen sker i nya områden där det planeras ännu mer byggnation på sikt vilket ju kan bidra till att öka värden på ert hus. :)
RaderaSedan tänker jag också att det är skillnad på radhus som är en bostadsrätt och fristående radhus. Radhus som bostadsrätt brukar ofta vara rätt dyrt per månad då det kan vara exkl el/värme osv. Har i rollen som bolånehandläggare sett folk som köpt sådana (nyproducerade) de fått betala närmare 10.000kr/mån på och då är inte lånen inräknad. Jag vet att många föredrar sådant boende eftersom någon annan sköter yttre underhåll oftast, men jag personligen hade aldrig tyckt det var värt de extra kostnaderna.
Det är fint när det blir dialog och diskussion! Det uppmuntras! 😀
RaderaJa, det är ett väldigt dyrt och attraktivt område (vid vattnet, många har båt och båtplats). Detta är också friköpt, men för ett SJUKT pris (4 miljoner för 104 kvm!!!!)... Så det är dyrt för vad man får, så vi är inte helt sålda. Vi har mycket att fråga mäklaren 😛
Klokt resonerat Anna Maja :) Bor och har enbart bott i hyres sedan jag flyttade hemifrån för 12 år sedan så har absolut ingen erfarenhet av bostadsköp. Givetvis är det en investering, var mer nyfiken på hur Emelie resonerade kring att lägga potentiella "Paris-boende-pengar" på att uppgradera Nyköpingsboendet.
RaderaJag förstår också helt vad du menade, Josefina. Det var en fullt relevant fråga 😁
RaderaNu var jag dålig på att läsa föregående kommentarer. Såg i efterhand att du delvis svarat där 😅
SvaraRadera