Lösenord

söndag, september 20, 2020

Åjande men ändå klingande skratt

På lördagsmorgonen vaknade jag upp tidigt av att Minou ropade på oss. Han ville umgås, leka, kela, äta - hela baletten. Det är enbart så många gånger en kan locka upp honom i sängen halvsovandes innan en själv blir helt klarvaken. 

Blev påmind om att gymmet precis upp vid kullen är avstängt efter översvämningen, så jag promenerade 20 minuter upp till det andra gymmet. Hade 0% motivation i kroppen men försökte ändå halvhjärtat göra lite olika maskiner. Gjorde halva set, blev less på mig själv och det slutade med att jag bara sket i det och promenerade på löpbandet istället. 🤷🏻‍♀️


Gick hem och väntade på att Emil skulle vakna... Passade på att blogga och duscha. Klockan passerade 10, 11, 12.... Så vaknade han! Kändes som att jag varit uppe halva dagen redan. Nu var det dags att städa. Jag plockade undan kläder i garderoben och dammade, sedan tog jag det lugnt i sängen medan Emil dammsög. 


Passade på att pussla lite också. Nära slutet på detta pussel nu, det är då det är som roligast! 


Så var Emil klar med dammsugningen och vi skulle åka och veckohandla. Jag passade på att unna mig lite svindyra "nyttigare" alternativ till mitt sötsug. Provade en (för mig) ny smak wellibites i bilen. GOD! I alla fall hallonbitarna. Jag gillar ju inte lakrits (varpå det var högst slöseri att lägga pengar på en godispåse varav jag bara äter hälften MEN SÅN ÄR JAG). Nick's-baren var halvdan, kommer inte köpas igen.  


När vi kom hem var vi båda hungriga, trots det spontana godisätandet i bilen. Jag började förbereda för kvällens middagsbjudning! Det var Stefan, Ninni och Colin som vi bjudit in för tacos


De stannade mellan 16-19, ett blandat åjande mellan trasig tvättmaskin/fläkt/osåld bil, ett obyggt swimspa/hemmabiosalong, reseabstinens från alla håll men trots detta en generellt god ton och Stefans återkommande härliga klingande skratt. Minou och hans nya porträttavla fick mycket fin uppmärksamhet. 

När de åkt hem slog jag mig ned och pusslade vidare medan Emil ritade på sin ritplatta. 


Innan Stefan och Ninni åkt hem hade de gett oss deras inlogg på Disney+, så vi ville passa på att se Frost II. 


Jag pressade ischoklad ned i en kopp så att den blev tung och tjock, bryggde te och gjorde mig redo. Vet ni? Jag tyckte faktiskt tvåan var bättre än ettan. THERE I SAID IT. 👐🏻


8 kommentarer :

  1. Frost, fylld med så många fina minnen! Jag har sett ettan på svenska, engelska och franska, haha. När jag var aupair kunde jag även sångerna på svensk, engelska och franska. Jag har inte sett tvåan, det vill jag ju göra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag bodde ju i Paris när ettan kom ut, och kollade på Frost (med pojkarna) varje dag i typ flera veckor. Så jag kunde BARA de franska sångerna... tror inte ens jag sett ettan på något annat språk? Men blev helt ärligt galen av den.

      Tvåan kanske då var mindre uttröttad också, haha. Men den såg vi på engelska.

      Vilket språk har du föredragit filmerna på?

      Radera
    2. Ah jag förstår! Minns när du också var aupair! Hur upplever du att munrörelserna inte stämmer med vad som sägs? Sångerna gillar jag mest på franska. Men jag skulle tro att det är för jag har så fina minnen när vi dansade och sjöng just på franska. Annars föredrar jag nog på engelska. Kan störa mig när munrörelserna inte stämmer överens med vad som sägs 🙈

      Jag blir varm i kroppen av de minnena i Frankrike <3

      Radera
    3. Ja, jag tänker på det men stör mig inte så mycket på det. Jag gillar ju inte animerat rent generellt pga just den anledningen, så jag lever med det när jag väl ser dem. Haha.

      Vad fiiiint att ha dem minnena 🥰🥰🥰

      Radera
  2. Utifrån dina inlägg den senaste tiden så känns det som att du befinner dig på en så bra plats i livet, stämmer det? Som att det flyter på bra med jobbet, att du och Emil har en bra period, att du har stadgat dig ordentligt i Nypan (genom ungänge etc) och att du känner dig *inspirerad* liksom. Känner du själv att du har en bra balans i livet eller är det bara jag utifrån som tolkar det så? Och i sådana fall, vad skulle du önska mer/mindre av för tillfället för att få bättre balans?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har verkligen fått ett uppsving bara de senaste två veckorna. Mådde rätt pissigt där ett tag med all stress över lägenhet/bil/tvättmaskin osv, men nu har det börjat lätta och det känns FAN-TAS-TISKT!

      Jag trivs verkligen med jobb, boende och Emil, det enda jag saknar är väl Paris, en såld bil och lagade saker hemma 😂 Hur är det för dig?

      Radera
    2. Vad skönt att det börjar kännas bättre, det känns ofta som att allt negativt klumpar ihop sig och kommer på en och samma gång.

      Det är nog både och, tror jag? Mår väldigt bra psykiskt, har det fantastiskt med Linus, vråltrivs i vår lägenhet, har umgåtts mycket med nära och kära den senaste tiden (välbehövligt efter den lite begränsade våren), har mycket roliga planer framöver och känner överlag att livet är meningsfullt. Samtidigt är jag ganska stressad över att det går segt i jobbsökandet (allt tar ju sådan tid!! blir galen), lite orolig över en sjuk morfar, lite bekymrad över hur det ska bli med umgänget nu när en av mina bästa vänner flyttar längre bort än tidigare... Men känner mig överlag tacksam över tillvaron och vet ju med mig att saker och ting ofta löser sig och blir bra, och känner att jag inte skulle vilja vara någon annanstans på jorden än just här, för tillvaron är ju fin ändå. Inte perfekt men nästintill perfekt ibland :')

      Radera
    3. Ja, men det är ju så <3

      Ååh, jag hör att du också har en del att stå i (även om det mest grundläggande med relationer och bostad är stabilt). vilket också är den bästa kraften och stöttningen när saker är tufft, som du beskriver..! Som tidigare sagt så är du så klok, och som du säger... Livet går i vågor och en får försöka påverka och vara tacksam för det som är bra <3

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)