Fläskiga Mariefred 2.0 🦔🍀

I lördags vaknade jag upp efter en skön natts sömn (jag fick 9 timmar! härmed deklarerar jag att jetlag = over). Klev upp, klädde mig sommaradekvat och tog lite selfies. Kände mig fräschare än jag gjort på säg... tre veckor? (dvs ingen tropisk klibbig värme och således inget svettlager under kläderna).

Vid 11-tiden kom Andreas och hämtade upp mig och Emil + packning, och sedan svängde vi förbi och hämtade upp Sofia innan vi fortsatte iväg. Vi skulle nämligen ut till stugan i Mariefred som står ensam medan mina farföräldrar är bortresta, och vi skulle göra en favorit-i-repris på förra året (fast kanske liiiiite bättre liksom mm-hm?).

När vi kom dit välsignades vi med strålande väder. HEJ STUGAN. Jag var så vansinnigt pepp när jag tog den här bilden, det bara spratt i kroppen på mig. Kändes liksom vildvuxet och fritt.

Vi hade stannat och handlat på vägen, och eftersom vi alla var hungriga så började vi med fika. Vi hade köpt en hel bunt med olika bakverk.

Grabbarna grus solade sig medan vi drack kaffe/te och snackade skit. 

Efter kort diskussion kom vi överens om att nästkommande aktivitet skulle bli bad. Förra året så badade jag inte (okej, underdrift; *badkrukan här* har inte badat i denna sjö på säkert tio år?), men jag hade gett mig fan på att bada i år.

(Tjola-)Hoppa i bara!

Och se! Det är inte photoshoppat - jag badar faktiskt! Säkert tjugo minus i vattnet (+/-), men ändå trugade både jag och Emil oss ned i det isande djupet.

Jag har bildbevis, så jag är nöjd! Andreas och Sofia verkar då vara något av en helt annan art, då de klev/hoppade ned i sjön som ingenting. "Det är skönt", sade dem. "Brrrrrrrr" sade vi.

I blöta badkläder kubbade vi hem igen, där vi slog oss ned med chips och lösgodis.

Andreas plockade fram sin systemkamera och tryckte på avlösaren så det smattrade. Kan alltså avslöja här att alla SNYGGA bilder hädanefter enbart och undantagslöst kan krediteras denne herre :))))))

Själv låtsades jag ana regn (vad gör man inte för konsten?).

Grillen tändes på och vi gjorde oss redo att käka. Sofia och Andreas turades om att föreviga.

Se sötaste bilden som knäpptes på Sofia ↓ Vill typ bara ta och krama sönder henne! Hon ser så mjuk och gosig ut.

Sofia och Andreas hade ett litet photo shoot, varpå ni nedan får se ett litet axplock med godbitar.

Snart stod det mesta av maten på bordet. 

Hemgjorda högrevsburgare med alla möjliga tillbehör. (behöver inte dra den där delen när grillen inte hade sprutt längre och vi fick klarsteka burgarna inne på spisen).

Jag åt min dränkt i rökt gouda och täckt av salladsblad.

Precis när vi käkat upp så kände vi ett par droppar slå ned. Vi fick bråttom att duka undan och fly in under tak. Då kunde vi även passa på att spela lite spel.

Vi introducerade Sofia för Spank the Monkey! som hon begrep snabbt för att vara nybörjare. Hon hade vunnit om inte Emil satt käppar i hjulet för henne tidigt in i spelet.

På bilden ovan skrattar sällskapet åt Emils skämt om att "vakna upp brinnandes"...... (you had to be there).

Det tog tre timmar innan jag (jag upprepar: JAG) tog hem hela kalaset. Därefter slog vi oss ned i soffan och snacket fördjupades.

Emil retades och Andreas blev provocerad.

Sedan bestämde vi i gänget att ta ett par härliga gruppbilder. Jag låter bilderna tala för sig själva.

(för bokning: ring snart-expertfotograf Andreas Holmér)

När klockan var lagom lite efter midnatt så ville Andreas ut och ta lite nattbilder vid sjön. Storfotografen var aningen mer motiverad än jag och Sofia, men med min fomo och Sofias rädsla för att vara kvar ensam så hakade vi på!

Det var riktigt vackert, och vattnet var helt spegelblankt. Klockan var nu runt halv två på natten, och allt som hördes var ett par festsugna fåglar i vassen längre bort (samt det återkommande introt i Sofias instastory-snutt).....

Sofia och jag tröttande snabbare än grabbarna, och när vi gick tillbaka till stugan stannade de kvar och tog lite spökbilder. Jag har fått ta del av godbitarna i efterhand! Min favorit ↓ 

Väl tillbaka i stugan så satt Sofia och jag och pratade i en av gästsängarna, när grabbarna dundrade in med andan i halsen. De hade tydligen varit nära att dö i en grotesk vildsvinsattack (eller något sådant). Adrenalinet pumpade och Emil hade svårt att komma ned i varv även efter vi sagt godnatt och gått och lagt oss. "Jag känner mig så levande!" utropade han euforiskt. 

(Tydligen hade ett par stora vildsvin korsat deras väg på vägen tillbaka, och stannat och stirrat på dem flertal sekunder innan de begett sig av. Det var dramatiskt).

Lite över 02 på natten var klockan sista gången jag tittade till den, och sedan somnade jag djupt. Så djupt att jag inte ens vaknade av mina annars återkommande kisspauser.

(edit: nu låter det typ som att jag kissade på mig, men så var icket fallet!: jag vaknade 07:30 och var svinkissnödig.)