Vyer som får mig att tappa andan

Paris har verkligen börjat vakna igen efter vinterns vila, och jag blir - likt vid min ankomst till Paris - helt lamslagen av de vackra vyerna jag ser. Det påminner om när jag först flyttade hit, då det var kring samma väder och samma temperatur, och alla känslor jag hade då rusar tillbaka. Samma byggnader jag tog kort på i maj förra året stannar jag upp vid nu, och - utan att tänka mig för! - tar exakt samma bild igen.

Här kommer de nyaste tillskotten på vyer som får mig att - i repris - tappa andan...

Små alkover, vändplaner och gränder gör mig helt bubblig i magen...

Liksom färgsprakande dörrar mitt i en stenbeige fasad.

Eller utslagna blad framför en klassisk fransk byggnad.

Mer infarter? Ja tack.

Eller bara gatuhörn med stoppskyltar (varför går jag igång på stoppskyltar?), tillsammans med vägskyltar och balkonger med grönska.

Eller bara breda alléer med vältrimmade små träd, solen som skiner mellan löven och skapar ett prickmönster på asfalten... Luften, varm och tung blandat med avgaser och restaurangluncher, cigarettrök och så en frisk vindpust då och då.

Bara en liten del av de vyer som får mig att tappa andan.