Julia-besök: Le Pain Quotidien et le tombeau de Napoléon

En helg i mars fick jag den otroliga äran att få besök från en av mina psykologstudent-kamrater, nämligen Julia! Hon anlände på fredagen och åkte tillbaka på söndagen, vilket ändå innebär några timmar av Paris och psykologsnack.

Det största huvudbryet med att Julia ska komma är att hon är vegan. Det innebär att hon inte äter något som produceras av eller med djur - varken kött, mjölk, smör, ägg eller andra djurrelaterade livsmedel. Och ni som varit i Paris, ni vet... Paris är inte en vegananpassad stad. Det är en matkultur uppbyggd av smörinbakade croissanter, äggbaserade crêpes, mjölkbaserad nutella och bara massa kött till höger och vänster.

Som tur är så har jag bio-hipster-vegan-vegetarian-stället #1 bakom hörnet, och det är Le Pain Quotidien. Vi gick dit tidigt på lördagsmorgonen för att äta frukost.

För att undvika att Julia bara skulle få äta gurka och tomat till frukost.
Istället kunde vi beställa in en stor brödkorg med massa olika brödsorter, granola med sojamjölk, te och kaffe.

Dessutom är det så himlans härlig stämning på Le Pain Quotidien. Träigt, varmt, enkelt, lugnt... Ett riktigt meditativt ställe.

Men sedan tog vi oss ut på promenadäventyr! Julia sade mig att eftersom hon varit i Paris förr, så var hon inte intreserad av turistmärkena. Hon ville se mitt Paris. Mina promenadstråk. Det var nog det finaste jag hört någon säga av mina besökare.

Vi traskade bort mot Trocadéro, förbi Eiffeltornet, vid École Militaire, och till sist till Hôtel des Invalides.

Där gick vi in för att kika på Napoleons grav.

Julia hängde med.

Det blev ett kort besök, för sedan gick vi ut på gatorna igen..!

Och fina är dem, ska ni tro...

När vi var i femte arrondissemanget fick vi syn på en väldigt besynnerlig staty. Den hade hästkropp med vertyg utstickande ur kroppen, två set av genitalier och en mans torso och skägg.

Väldigt besynnerlig.

Alldeles i anslutning ramlade vi in på Jardin du Luxembourg.

Mulet väder, men ändå fin utsikt. I denna bild skådar vi både Eiffeltornets topp, Luxembourgslottet och Julia, i ett och samma foto.

Sammanlagt gick vi i runt 4 timmar denna dag, till dess att Julias fötter och mina lår protesterade. 

Till slut tog vi bussen hem, för vi blev för matta. Men till kvällskvisten tog vi oss ut igen för att leta veganska alternativ på restaurang, och det, ska jag säga, var inte lätt! *hårresande cliffhanger*