På franskt vis, givetvis.
En fransk middag är sen. Den börjar inte förrän 21-22:00 (om man har tur) och gästerna droppar in, alltid med en gåva. Antingen är det en tarte (efterrätt) eller en flaska vin.
Middagen börjar alltid med apertif; massa smårätter att fresta smaklökarna med. I detta fall var det brödstavar, baguette, tapenade, laxröra, korsisk rökt korv, chips och så givetvis alkoholen.
Efterrätten, dessert, brukar inte komma fram förrän vid midnattsstråket. I detta fall var det en blandning av medtagna och egengjorda desserter. Kaffetarte, persika i punsch, chokladmousse och aprikostarte.
Jag smög och lade mig direkt efter desserten (oj oj oj, så jag var mätt..), men långt därefter hörde jag tjattret från glada fransoser utanför mitt sovrumsfönster. Jag vet inte exakt hur många flaskor rosévin och skålar bål som förtärts, men jag vet att det varit många, många..
Så, konsten att vara fransk. Verkligen njuta. Prata. Skratta. Dricka vin.
Detta var den näst sista kvällen här på Korsika. Vilket innebär... att hemresa nalkas.
Hej! När jag tänker på fransoser får jag aldrig upp bilden av stora, tjocka människor utan mer mindre "petit" (eller vad man säger). Kanske typiska stereotypen, men hur kan de äta sååå mycket och så onyttigt? Tänker mer på frukosten då som består av så mycket sötsaker. Borde inte var och varannan vara diabetiker haha?
SvaraRaderaBara en tanke jag hade, fin blogg! :)
Alexandra: Villen bra spaning! Den har jag absolut svaret på - skriver ett inlägg om det!
SvaraRadera