Lösenord

söndag, november 05, 2017

En fredagskväll och natt i Mariefred

I fredags var jag överpepp från morgon till kväll, då vi under veckan planerat att åka och övernatta hos min farmor och farfar i Mariefred. Jag riktigt stack mina arbetskollegor i ögonen med mitt piffiga humör, skrattade och studsade omkring hela eftermiddagen. (Detta plus att jag hade riktigt lyckade terapisamtal).

När klockan slog 16 så stämplade jag ut och begav mig för att möta upp min pojke här. Utanför hans jobb.


Jag hade köpt med mig biskvier, för det tycker farmor så mycket om! Denna gång ville jag överraska med något nytt - citronbiskvier! Jag var riktigt nyfiken på huruvida hon skulle tycka om dem...


Oplanerat (men inte helt oväntat) blev det strul med SJ, vilket gjorde att mina kollegor Jakob och Åsa hade svårt att ta sig hem till Stockholm. Jag och Emil erbjöd dem skjuts till Södertälje, eftersom vi ändå skulle förbi där i vår resa mot Mariefred.

Det hade redan börjat skymma när vi försvann ut på vägarna. Månen var dessutom helt spektakulär - stor och gul och rund, som en ost! (som bilden inte alls kan återge... *hmffp*).


Efter att ha lämnat av kollegorna inför helgen och tutat vidare 45 minuter in i mörkret med endast bilframlyktorna till hjälp kom vi äntligen fram hit. Till skogsidyllen.


Vi kom fram runt 17:30, och blev direkt serverade varm mat - köttsfärsbiffar i gräddsås med ris och sallad. Inte långt därefter plockades godiset fram. 


Åh, jag som inte ätit socker på hela veckan kastade mig över sockerskatten som en hungrig varg!


Vi satt en stund och pratade efter maten, jag småmoffade och Emil smygfotade. (Jag ser ledsen ut på bilden men är snarare fundersam och för första gången på hela veckan fullständigt lugn).


Enfärgade mjukisdressar är obligatoriskt i soffan i Mariefred. Jag lyckades få Emil med på den traditionen, och sedan slog vi oss alla ned och tittade på det ena slöprogrammet efter det andra. Bäst var Wahlgrens Värld, som jag nu fått Emil haj på också *hehe* #evilplan


Men, vad händer nu?!  Farmor hade visst bakat!


Kladdkaka med nutellaglasyr och hela hasselnötter. Serverat med vaniljglass. 


Kan säga att jag var mer än mätt när jag fått i mig veckointaget av socker och snacks i form av chips, choklad, chokladbollar, kladdkaka och glass.

Runt 22-tiden gäspade jag och Emil ikapp, och vi tassade ut till gäststugan som redan var uppvärmd och bäddad. Åh, så länge sedan det var jag fick sova där. Förra julen, tror jag allt?... Men för Emil var det första gången!

Jag somnade snabbt och sov djupt, så som en gör när en är på ett riktigt trygg plats. Kände mig dock fortfarande slö när jag kom upp på benen, och gjorde frukost. Tekakor och rostat bröd, med te.


Vi var så slöa att hela förmiddagen fram till 13 tillbringades i soffan, innan vi fick tummen ur och började bege oss hemåt. En kan ju inte slöa bort hela dagen, heller.

7 kommentarer :

  1. Åh, farföräldrar <3 De bästa som finns. Saknar min farfar så mycket att det gör ont trots att det var tre år sedan han gick bort... Som tur är finns farmor kvar! Stackaren får lyssna på allt mitt pladder för jämnan. 😎 Kladdkakan såg fantastisk ut förresten! Och vad tyckte din farmor om citronbiskvierna??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh... Det förstår jag verkligen.. <3 Får du lyssna på farmors pladder någonsin då? ;)
      Farmor gillade citronbiskvierna starkt, och gav dem samma betyg som vanliga chokladbiskvier.. och med tanke på hur mycket hon gillar dem, så var det ett redigt bra betyg!

      Radera
  2. Vilken mysig kväll! Jag uppskattar också att åka hem till farmor och hennes man i Kåseberga för övernattning. God middag, vin, kortspel, långpromenad längst havet, minigolf och att göra frukost tillsammans - smoothie, färskt bröd och kaffe. Små ting som betyde så mycket!

    Önskar dig en fin ny vecka! Jag ska återigen till min psykolog imorgon och de senaste gångerna har jag brutit ihop och gråtit, jobbigt. Vetesjutton vad ni har för hemliga knep att se bakom fasader?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen..! Och det där låter inte som små ting, det där låter sjukt lyxigt!
      Vad fiiint att du kan gråta ut hos din psykolog. Det är verkligen superviktigt!

      Radera
  3. Blir glad å dina vägnar när jag läser om dina besök hos din farmor och din farfar.

    SvaraRadera
  4. Det ser alltid så ombonat och mysigt ut på bilderna från Mariefred! När det är mörkt och kallt och kusligt ute, då ska man vara inne i just en sådan där stuga och bara mysa.

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)