Och bland de första gångerna fick han en hashtag, som jag skickade iväg på snapchat. Av en slump skrev jag till "del 2" på en annan, och då fick jag ett skämtsamt svar från Jocke: "Var är del 3???".
Då blev det helt plötsligt en grej av det. En väldigt rolig grej, om jag får säga det själv.
Vissa delar försvann ut i cyberrymden (dvs: jag glömde spara snapen), men många kom jag ihåg att spara ned.
Vissa av delarna blev videos (typ del 13), som inte får vara med här.
Så himla söt han var, som började klättra upp på stenar och annat för att få *den perfekta vinkeln*. Och så väntade vi ut bilar. Massor av gånger väntade vi på nästa rödljus, så att vi skulle få en *trafikfri* bild. (Good luck with that!).
Ibland glömde jag vilken del jag var på, och då blev det exempelvis två del 16....
Och ibland glömde jag vilken del jag var på helt och hållet.
Men mest av allt var jag nog bara glad att få beundra hans vackra ryggtavla. För han har en väldigt stilig rygg, min pojkvän.
Sedan blev det inte mer delar än så, men 20 bilder på Emil när Emil tar kort, under totalt 21 dagar... Det är inte illa pinkat!
Och så tar vi en liten #tbt-video, för några fina ögonblick.
Åååh, vad jag saknar honom när jag tittar på dessa klipp... Min baby. I Paris.
Det var fan det lyckligaste jag varit - någonsin.
Åhhh äntligen fungerar det att kommentera! Tidigare har jag haft ditt lösenord under utklipp då varje steg man tar här inne kräver lösenordet igen. I flera veckor har jag kommit till en "vem är du?" sida och trott att du helt enkelt stängt av kommentarer, men nu ser jag att jag måste skriva in det manuellt varje gång. I'm sorry for a shitload of comments coming your way pga denna upptäckten nu! :*
SvaraRaderaÅH JA HEEEEEJ! Vad glad jag blir?
RaderaMen så konstigt att utklipp inte funkar för dig - jag har alltid lösenordet på ctrl+c och lägger det som ctrl+v när jag går in på kommentarerna och sedan kommenterar :O Kanske utklippet innehållit ett extra space eller liknande?
Men ååååh, ser fram emot kommentarer, Dani, jag har saknat dig! :D
Haha, vilket gulligt sätt att dokumentera Emils semesterförehavanden :)
SvaraRaderaSjälv tycker jag verkligen det märks nu att mobilkamerorna har "slagit" - folk tar foto på ALLT och hela tiden. Jag vet inte hur många gånger denna sommaren jag har klampat rakt in i ett foto.
Hahaha, låter som att du är aningen negativt inställd till detta fenomen? Och hur kommer det sig, i så fall?
RaderaFår jag rekommendera JP Sears sarkastiska videoklipp, "How to get more addicted to your phone"? ;)
https://www.youtube.com/watch?v=S1zJPuow8ps
Haha, usch vilket ändå ganska träffande klipp... Nej jag är egentligen inte negativt inställd till mobilfotograferande utan mer till att jag ofrivilligt förstör andras semesterfoton. Det var det där du skrev om att vänta på en trafikfri bild som fick mig att associera till att vara i vägen vid fotograferandet... ofta har det liksom känts som att precis när det blev tomt på folk och bilden kunde tas, så dök jag upp mitt i kameran. Och nu när personen sitter hemma och ska visa sina fina semesterbilder för familj och vänner, så ser man liksom mitt förlägna ansikte som dyker upp mitt framför stadshuset/Rosenbad/whatever.
RaderaHaha, jahaaaa... Finns det en anledning till att just stadshuset och Rosenbad dök upp i beskrivningen? Är du där och spatserar mycket framför andras kameror? ;)
Raderaoch om du inte kan hindra det - gör om förlägenheten till en kaxig självsäkerhet och gör vinnargester mot fotografen! ;)
Hahaha, vilken rolig bildserie! Förstår verkligen att du saknar Emil - det riktigt lyser igenom hela din text! Fint.
SvaraRaderaApropå något helt annat så har jag funderat mycket på vänskap sedan ditt inlägg om ämnet senast. Upplever du ofta att du investerar mer tid i relationer till dina vänner än vice versa? Jag gör det konstant och har så svårt att hantera det... Har en vänskapsrelation som har blivit allt mer flyktig på sistone, och det som gör att den upprätthålls - som jag upplever det - är pga mig. Sedan jag flyttade till Sthlm för två år sedan har den andra personen hört av sig allt mer sällan, trots att jag smsar, föreslår att vi skall ses osv. Får nästan alltid höra att hon inte hinner eller har råd, men någon månad senare åker hon iväg på resor och liknande med en annan vän - precis samma resa som jag föreslagit att vi kunde åka på... Hörde med henne för ngn månad sedan om hon ville åka på roadtrip för att hälsa på gemensam vän på Gotland nu under sommaren, men då kunde hon inte planera ngt under sommaren för att det var så fullt upp osv. Går in på Instagram idag och ser att hon lagt upp en bild på sig och den andra vännen när de besöker vännen på Gotland. :( Alltså, vad gör man? Försökte prata med henne i vintras om hur jag känner men fick då mest en tafatt ursäkt och undanflykter till svar. Upplever överlag att hon främst hör av sig för att be om hjälp med diverse saker.
Hur hade du (eller ni andra fina läsare, förstås! <3) hanterat en sådan situation? Har du varit med om något liknande och vad gjorde du i sådana fall? Känner mig så ledsen och uppgiven...
Åh... Om jag ska vara ärlig... Vilken skitvän det är du har?! Det där beteendet du skriver om finns det inga ursäkter för i världen, och jag tycker verkligen att behandlar dig både respektlöst och elakt. Det låter verkligen inte som att det bara är en "slump", speciellt om hon redan avböjt resan till Gotland pga diverse anledningar? Och om dessa anledningar helt plötsligt slutade gälla, varför åkte hon med en annan kompis, och inte dig?
SvaraRaderaNej, jag tycker VERKLIGEN INTE att det är okej. Du förtjänar SÅ mycket bättre, och det vill jag verkligen att du ska förstå. Jag tycker du ska säga ifrån ordentligt, alternativt (eller därtill!) säga upp kontakten med den här vännen. För sådär beter sig inte en vän.
Jag ber om ursäkt om jag är barsk, men jag blir helt ärligt förbannad när jag läser detta. Det är bara inte okej. Du förtjänar RIKTIGA vänner, som prioriterar dig och inte väljer andra före dig (och inte ens kan stå för det?!).
NEJ, PUSS PÅ DIG, du är bättre än henne på så många sätt! <333
Ja, jag inser ju också att det är så och det känns så himla jobbigt att acceptera. Tror även att hon är väldigt "bekväm" överlag och umgås med de som redan finns i hennes närhet - att upprätthålla kontakten mer än sporadiskt för att jag har flyttat blir för jobbigt (samma sak hände när en annan av hennes supernära vänner flyttade till Sthlm, då de plötsligt hade "glidit ifrån varandra"). Vill verkligen ha ett samtal med henne om det men är osäker på vad jag skall säga...
RaderaAlltså, tack för peppen och att du tog dig tid att svara på detta väldigt off-topic:iga inlägg, Emelie. Du är så himla bra! <3
Jag är så glad att du delar med dig, och vill höra mina tankar. Det känns verkligen ärofyllt <3
RaderaMen jag förstår att det är svårt. Det är lätt för mig att sätta mig på tvären och säga att det hon gör är fel mot dig, men det är ju ändå din vän på det sätt att ni har massor av minnen, känslor investerade och historia. Så jag förstår att det inte är så lätt. Men en vän borde vara värt mer än ansträngningen som kommer med distans (enligt mig). I alla fall om det är äkta vänskap.
Ta det bara ur hjärtat, när ni pratar. Säg bara hur det känns. Påtala inte vad hon gör, utan hur DU känner. Jag-budskap är alltid mest konstruktivt <3 Och en riktig vän både berörs och respekterar den andre personens känslor. LYCKA TILL, SÖTNOS <3
Åhhh, vilket fint inlägg! <3 Jag saknar både dig och Paris extra mycket när jag skrollar igenom alla bilder... Det var verkligen den bästa semestern jag någonsin haft, och jag ser fram emot att få återuppleva Paris med dig igen <3 <3 <3
SvaraRaderahttps://www.facebook.com/photo.php?fbid=10154631249576332&set=a.10150097409281332.280551.683841331&type=3&theater
Åååååh baby <3333 Jag blir helt blödig och rörd och jag vet inte ens vad jag ska säga.. Jag är så otroligt lycklig att du har uppskattat de här tre veckorna, för de har verkligen varit de bästa i mitt liv. Jag har varit så vansinnigt euforisk, harmonisk och sprudlande på samma gång.. <33
RaderaOch den bilden ja! Jag glömde en favorit :')))