Lösenord

tisdag, maj 02, 2017

Var är ni?

Var är ni, allihopa? Har ni glömt bort mig? Vart tog mitt bloggäng vägen? 

Till en början var jag så otroligt glad över att jag låst bloggen och den underbara och regelbundna respons jag får, men nu verkar majoriteten av er försvunnit in i skuggorna igen...

Vad krävs av mig för att ska vilja höra av er igen?

Ps. Många av er verkar tycka att det är själva lösenordet som är problematiken... Har ni testat ha lösenordet sparat som crtl+c och sedan bara klistra in det?  Jag menar, jag låste ju bloggen delvis för er också, känns så snopet att jag trots mina försök skriver till stum publik.. Känner mig liksom så lämnad ensam när jag verkligen börjat öppna mig här... :(

Ska fundera på hur jag vill göra med bloggen angående detta.


89 kommentarer :

  1. Frida och teruko - I am not talking to you guys! <3333

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag har ju älskat din blogg länge och nästan ännu mer sedan du lösenordsskyddade den. Dels just för att du öppnade dig och blev mer personlig och dels för att det liksom ökade gemenskapen med de andra läsarna, som om vi var ett slutet litet sällskap som satt hemma hos dig och fikade typ :) Men det allra bästa med lösenordsskyddet var nog att jag äntligen började kommentera mer och därmed fick lära känna dig på ett annat sätt än genom att bara läsa. Det hade jag INTE velat vara utan <3 Känner mig så privilegierad som får ta del av ditt liv på det här sättet och tycker inte att det är det minsta jobbigt med lösenordet. Men förstår att du funderar på hur du ska göra framöver. Kan det vara en möjlighet att skydda bara vissa inlägg? Kram!

      Radera
    2. Jag håller verkligen med, att låsa bloggen har varit en stor stor tillgång för mig. Du särskilt har utmärkt dig från resterande, och jag känner verkligen att du är mer en VÄN en än läsare. Det har gjort mig så sjukt glad, och bloggandet har blivit så roligt när jag vet att du sitter och läser och att vi sedan kan diskutera olika fenomen som speglar vad jag skrivit. Det är en enorm tillgång! <3

      Tack tack tack tack, Fredrika. Oavsett vad jag gör så vet jag att du kommer finns med i dem planeran ;) Kram på dig!

      Radera
  2. Åh fy skäms på mig! Men jag återkommer snart och lyser med min närvaro! Har precis i denna stund lämnat in mitt examensarbete för examination! Så därför har jag legat med ansiktet nedgrottat i datorn och böcker den senaste tiden och varit allmänt opepp på livet. Men nu är den värsta stressen över och kan därför bredda mitt "internetspann" till annat än diva och forskningsbaser! :) <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag saknar dig, Cilla! GRATTIS förresten till examensarbetet, det måste kännas som en rejäl vinst! :D Är du nöjd med hur det gick?
      Och jag själv har deadline nu på fredag... Ojski pojski.

      Radera
    2. Tack! :D Ja verkligen! Har däremot bara lämnat in och inte fått veta betyget ännu. Nu återstår det att vänta de 15 arbetsdagar som examinatorn har tillgodo för bedömningen x) Tiden kommer att gå så långsamt! Men det känns bra, har ju klarat alla delmoment med god feedback så känner mig relativt tillfreds! :) Åh vad spännande! Känner du dig redo för att släppa ifrån dig din uppsatsbebis ut i världen? ;) Skämt åsido men ser på mitt arbete som ett barn (sett den födas och växa fram, den har framkallat tårar och skratt, fått mig att sitta uppe långa nätter). XD

      Radera
    3. 15 dagar.. Är det inte jättejobbigt att vänta?! Jag vet själv hur det känns med jobbsökandet, att inte få veta direkt typ dödar mig...

      Och med den info du gett tror jag du klarat dig, otvivelaktigt. Men ändå, man vill ju veta. Har du betygsskala eller bara G-U?

      HAHA, ja, min uppsats är sannerligen också min bebis. Så mycket kraft och själ och kompetens som lagts i det...

      Radera
    4. Jo, jag kommer att utveckla magsår innan resultatet är inrapporterat! :O Allt är en evig väntan just nu! x) Uppsatsen, att få höra om jag får tjänsten som jag sökt och varit på intervju för och sen väntar jag på att få hämta hem min valp! Men jäklar, när alla bitar är på plats ska jag njuta som tusan! Jag gissar att du går med väntan och förväntan också om jobbet, uppsatsen, Emil och allt?. :) Vi har förresten skalan U, G och VG! :)

      Radera
    5. Då är vi nästan i samma sits (förutom valpen!!!)... MEN VALPEN. Åh, berätta mer, vad är det för ras? Hur var det att åka och hälsa på kenneln? Tror du de kommer överens med dina nuvarande hundar (för visst var du redan hundägare?).

      Och ja, jag går med exakt samma väntan. Jobbet, uppsatsen, väntar på att Emil ska komma, om huruvida vi ska flytta ihop etc etc etc.. Omg.. OCH en överraskning, Som jag ännu inte berättat för Emil.. ;)

      JAG HÅLLER TUMMARNA FÖR VG FÖR DIG :D

      Radera
    6. En liten cavalier som fått namnet Alfons! :D Ska hämta han nästa torsdag så går både på moln och nålar för jag längtar så! Det var helt fantastiskt, en hel drös med 7 valpar som bara överfaller en med ren och skär puppy-love! Ville helst inte åka därifrån alternativt stoppa ner han i fickan och smuggla hem! Men snart så och är så förväntansfull över hur vår Alicia ska reagera. Men tror att hon kommer att älska honom (så länge han låter bli hennes gossedjur ;)). Hon älskar nämligen valpar och är så mammig och hon har legat och snusat på tröjan jag hade på mig när jag var till kenneln. Så blir en intressant men förmodligen en gosig sommar med vovvarna :).

      Åh, håller tummarna för dig med! :D men är supersäker på att det kommer att gå bra och bli bra för dig, alla pusselbitar faller alltid på plats oavsett om utfallet blir som en förväntar sig eller ej! :) Och vad spännande med en till överraskning, jag hoppas att du låter oss nyfikna läsare få gotta sig i den också ;)

      Radera
    7. MEN SÖTE. Du måste lägga upp massor på snap!!! Och dså fint att Alicia får en liten Alfons att gosa med och leka mamma till :') Uppfostra lite granna, liksom.

      Och tack, en sådan peppig kommentar var nog precis vad jag behöver.. Och jag vet inte om jag kan skriva den här, för Emil läser ju bloggen.. :O

      Radera
    8. Ja absolut, han kommer nog synas överallt den lille godingen! Ajust, vi kanske får ta del av det senare då när Emil fått nys om överraskningen? ;) *nyfikenstruten*

      Radera
    9. Ja, det får ni definitivt..! Hoppas bara jag inte råkar säga den innan (jag är så så dåligt på att hålla överraskningar hemliga, jag är alltför ivrig.. MEN NU HAR JAG hållt den sedan februari så nu klarar jag sista biten med!).

      Radera
  3. Kanske inte något du kan påverka men jag tycker det är jättejobbigt att man måste skriva in lösenordet på nytt igen varje gång man klickar sig in på kommentarer och ska kommentera och att det inte går att spara lösenordet i webbläsaren, så därför blir det att jag aldrig kommenterar haha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du testat att ha lösenordet kopierat med ctrl+c ? Jag känner mig liksom så lämnad när jag varit runt och givit lösenord och så slutar responsen komma.. :(

      Radera
  4. Åh, emelie! Jag kommer alltid vara en trogen läsare, bara haft så mycket i mitt liv på senaste. På ett positivt vis då! Mycket socialt (stort steg för en introvert och med diagnosen utbränd i pannan), och träffat killen!! Sushi kocken, du vet!! Så fnittrig och äckligt kär som du brukar säga. ;) nu ska jag läsa ikapp din blogg. Så, det är inget fel på hur eller vad du skriver, innehållet är lika bra som alltid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åååh! Vad jag blir glad av att höra det! Jag följer dig ju slaviskt på snap och insta, men så roligt att höra lite direkt från dig givetvis. OCH ATT DET GÅR SÅ BRA MED SUSHI-KOCKEN. Men en viktigt fråga... Gillar han burgare med? #dealbreaker

      Och älskar det här med äckligt kär, det vill jag se mer om! I snap och här i kommentarerna och åh!!

      Och tack <333

      Radera
    2. Ja precis!! Följer ju dig överallt och glömmer som bort att kommentera också. Ska bättra mig!
      Ja, OM han gör!! Jag bjöd på hemmagjorda burgare hos mig andra Dejten, de uppskattades kan jag lova.. ;))

      Haha, blir fasen rädd för mig själv?? Var ju inte längesen jag skrev på snap att jag Fan kommer dö ensam med 52hundar pga noll känslor eller intresse för någon. Så kommer det här? Lite som med Emil och din polyamorösa livsstil. Kram! ❤️❤️

      Radera
    3. och justja!! Hur FASEN klarar du och Emil av distansen? S är ute i tjänst nu i två veckor, utan tillgång till internet/telefonen öht, längtar ihjäl mig :(((

      Radera
    4. ÅÅÅh... Jag är så avis. Tänk, Evi gör burgare.. Vem hade fallit handlöst då?? ;)
      HAHA, ja, det känns otroligt oväntat å din sida, men jag vet precis hur det känns. DVS UNDERBART.

      Och distans.. Fan, det gör vi ju inte :((( Pratar KONTAKT och taggar varandra i tusen grejer och skriver äckelsöta sms så jag hade kräkts om jag inte varit kär och så saknar vi varann... Men vi har ju inget val..Men vi har också ofta två veckor mellan varje träff. Antingen två veckor eller en månad. Helt outhärdligt egentligen. UTAN INTERNET?! HUR FAN?!

      Radera
    5. KONTAKT* ska vara KONSTANT.. Hahaha trött.

      Radera
  5. Ledsen! Det är så lätt att bli bekväm och inte kommentera av ren lathet. Ska skärpa mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle göra mig jätteglad isf.. <3333

      Radera
  6. Jag är här! Men tänkte precis säga det samma som Josefina här över. Speciellt som jag ofta läser bloggar när jag äter frukost under ett sömngångartillstånd och att då behöva lyckas skriva hela lösenordet rätt en gång till blir liksom lite för mycket :P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ger samma tips där; ctrl+c?? Är jag inte värd det? *puppydogeyes* Känner mig liksom så konstigt ensam när det känns som att jag verkligen börjat öppna upp mig.

      Radera
    2. Det är klart. Ha det färdigt för kopiering på en sticky note på skrivbordet. Ska prova det! För vill såklart inte att du ska känna dig ensam och övergiven! Du ska veta att jag går inte och läser här i stort sett varje dag. Men kommenterar vi inte så blir det ju självklart lite tråkigt för dig.

      Radera
    3. Du behöver inte heller kommentera varje dag - det är verkligen inte det jag kräver! Men många försvann liksom helt efter första veckan, och det kändes värst. :(

      Radera
    4. Ja det kan jag förstå att det gjorde. Ser att du redan nu tagit bort lösenordet. Lite tråkigt om det ska behöva bli så för det känns inte som en "secret club", men ger det dig kommentarer så är det ju bara positivt! Vill säga att jag inte är emot lösenordet. Det är bara förklaringen till varför det för min del ibland blir omständligare att kommentera. Särskilt som jag hela tiden skriver fel på lösenordet och det då är helt omöjligt att få sidan att acceptera något alls utan jag måste klicka bort allt och gå in från början igen.

      Radera
    5. Jag får se, jag håller på att kika på alternativa kodsystem. Någon sorts kod kommer jag att ha, för jag vill ha det för egen, och för er del. Det tycker jag är väldigt viktigt.
      Men om det lösenordet jag har nu inte gör att det blir värt det för er att kommentera, då måste jag försöka göra NÅGOT.. :/

      Radera
    6. Att ha det på ctrl+c kan jag ju säga var ett genidrag och jag FATTAR INTE varför jag inte kommit på det själv innan. Så jäkla korkad är jag ju inte ;) Men det hade inte blivit fel en enda gång idag och jag har ändå klickat mig in för att läsa kommentarer på fler olika inlägg :D

      Radera
    7. En annan sak jag sett att vissa som har blogspot har är en sådan där Reaktionsruta i botten av inlägget. T.ex onekligen.blogspot.se har en sådan. Som man bara kan kryssa i för att visa att man finns. Självklart inte lika roligt som en kommentar men mycket enklare. Fast risken är kanske då att kommentarerna uteblir för man känner att det räcker att man bara kryssar i. Så kanske inte alls en så bra idé som jag tänkte från början..

      Radera
    8. JAG HAR FÖRSÖKT SKAFFA EN SÅDAN I FLERA MÅNADER, men det har inte fungerat :(((( Och jag vill verkligen ha en sådan, för det skulle göra det så mycket enklare för er att bara vinka att ni finns.. Suck... Varför fungerar inte saker som jag vill, jävla teknik..

      Jag uppskattar dock verkligen att du tar dig tiden att krångla med lösenordet <333

      Radera
  7. Jag håller med Josefina här ovanför! Jag gillar verkligen din blogg och läser den dagligen, så du skriver inte till en tom publik :)

    SvaraRadera
  8. Å Emelie! Önskar så jag hade mer tid att skriva här. Lovar jag ska bli bättre!! Men kanske bara en emoji ibland är bättre än inget? Känns som dagarna är alldeles för korta just nu och ju mer solen skiner desto mindre hinner man kika på mobilen. Du verkar vara på en underbar plats i livet just nu och jag bara läser och njuter��
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. En emoji är DEFINITIVT bättre än inget! En emoji är GULD för mig! Bara något som representerar din känsla är mer än nog för mig..! <3

      Radera
  9. Förlåt, jag är jättedålig på att kommentera. Lovar att bättra mig, din blogg är min absoluta favorit och jag älskar att få ta del av ditt liv. Verkligen inte mer än rätt att ge dig respons på det du delar med dig av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag avskyr att guilt-trippa på detta vis, men det skulle verkligen betyda så mycket om jag började få respons igen på vad ni tycker. Jag ser fram emot att höra mer om dina tankar..!

      Radera
  10. Jag är också här. Är som alltid värdelös på att kommentera. Har mycket plugg och sånt men det har jag mer eller mindre jämt så det är ingen bra ursäkt. Är fortfarande en lika trogen läsare dock. kan försöka bli bättre, om inte annat till sommarlovet. I vilket fall är din blogg väldigt mysig, trevlig och gör mig glad!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina ord, Cecilia... <3 Jag hoppas jag får se mer av er, annars kanske jag begränsar bloggen lite till så jag slipper känna mig så övergiven. Men vi får se, jag ska inte låta mig själv skena iväg i onödan.

      Radera
  11. Håller med Josefina och Anna Maja. Jobbigt att skriva in lösenord varje gång. Och tyvärr använder jag ctrl+c tusen gånger om dagen i och med mitt jobb, så för mig funkar det tyvärr inte som ett alternativ :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch, det var då typiskt! Ja, men då får vi helt enkelt se vad det är värt i slutändan....

      Radera
  12. Säger som de andra, har haft mycket i livet så hinner knappt läsa bloggar även om jag faktiskt är inne här lite då och då, ändå! Men nu har allting äntligen löst sig med jobb och boende (i Norrköping!) så då finns plötsligt mycket mer tid till annat igen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jobb i Norrköping? Grattis Loui !!! Vad är det för jobb? Kan du inte berätta mer? Jag är så nyfiken.. Och då kommer vi inte bo alltför långt ifrån varandra, trots allt, om jag flyttar till Nypan ;)

      Radera
  13. Uhh vad dåligt samvete jag får!! Har själv tänkt på att jag senaste månaden inte kommenterat lika mycket och det känns supertråkigt och framförallt snyltigt av mig att inte ge något tillbaka :( MEN! Helt ärligt, var inte blyg för att påminna mig om du märker att jag varit dålig så skärper jag till mig. Tycker ju verkligen att det är genuint kul att kommentera så skulle inte kännas som ett tvång, jag lovar! <333

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förlåt, det är inte meningen att ge dig dåligt samvete.. :( Jag blir vara så ledsen av hela kalaset... Men om jag får påminna, så gör jag gärna det, för dina kommentarer gör verkligen skillnad, Frida!!! <3333 Puss pårej!

      Radera
  14. Förlåt, finaste Emelie! Ingen idé att "skylla" på mycket plugg för det kommer jag förmodligen ha för jämnan. Ibland hinns dock inte de där genomtänkta och insiktsfulla kommentarerna med riktigt; vill ju gärna ge bra respons och då slutar det emellanåt med inget alls istället... Känns det OK för dig med bara en smiley, ett "kram" eller liknande ibland? <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. JA! Bara en smiley eller en kram är mer mer mer än nog! <3 Mer behövs verkligen inte, jag vill bara se att ni ger något tillbaka <333

      Radera
  15. Jag är usel på att kommentera, mest för att jah inte tänker på det eller sällan kommer på någon respons förrän långt senare. Jag måste liksom bearbeta det jag läser innan jag har något att komma med och ofta när (om) jag kommit art tänka på något lite senare så glömmer jag tyvärr bort det lika snabbt. Och då har det också kommit ett nytt inlägg (vilket är jättebra!)... jag kan självklart försöka komma ihåg att skriva ner vad jag tänker på direkt när jag tänker det. Vill absolut inte bli utesluten från bloggen, för jag tycker mycket om att läsa den, men kan inte lova att jag kommer att orka/minnas att kommentera varje dag. Men någon gång ibland! :-) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varje dag är absolut inget krav, men kanske en emoji då och då?? Det allra minsta är bra nog, men just nu är det liksom som att nästan alla försvann?! :( Jag skulle bli jätteglad att få ett avtryck då och då, bara... Vi får se hur jag gör med bloggen... Kram! <3

      Radera
  16. Trogen läsare här som är sämst på att kommentera. Nu skäms jag.
    För mig är det oftast så att jag påbörjar en kommentar men att den försvinner, alternativt att telefonen hänger sig. Av lathet då har jag inte orkat skriva om den. Lovar att försöka kommentera oftare, även om det bara blir någon emoji eller så.
    Lycka till med examensrapporten förresten, jag håller tummarna 😊 Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skäms inte, det är inte min mening!.. Jag vill bara... se att ni finns där? Se mer av er! Jag vill att ni ska dela med er såsom jag delar med mig, om med bara ett litet litet avtryck efteråt.. Och tack för att du ska försöka! <33
      KRAM!

      Radera
  17. :'''( Fattar!!!!! Läser DAGLIGEN men jag vill så gärna skriva *BRA* och genomtänkta kommentarer, men är väl för lat/stressad för det. BU. Ska bättra mig, förstår att du vill ha respons när du ger så mycket av dig själv! <333333333

    SvaraRadera
    Svar
    1. SKIT i *BRA* och genomtänkta kommentarer, jag bryr mig inte! Vill bara ha ett ord eller två. typ "vad fint" är ju bättre och mer genomtänkt än ingenting:((( TYCKER OM DIG MY.

      Radera
  18. Jag tänker också som flera ovanstående att en vill ju bara skriva när det finns bra kloka saker att dela med sig av. Så att man kan ge dig i alla fall lite tillbaka. Ska dock försöka kommentera mera vill ju hänga kvar och lära mig samt inspireras mera :)
    PS. Nu kom jag in hit utan lösenord. Fast det kanske var meningen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag sitter och fnular på ett nytt sorts kodsystem.. Vi får se om jag lyckas, annars begränsar jag kanske bloggen ytterligare.. I vilket fall som helst, varje liten emoji är bättre än ingenting alls, så är det verkligen!

      Radera
  19. Åh! Emelie. Förlåt. Man blir så lat ibland. Läser, tänker men skriver ingen kommentar. Jag ska dock börja försöka göra om mina tankar till en kommentar då och då. Min främsta tanke kring din blogg just nu ärjdndndnd va du o Emilia verkar kära. Man kännerju kärleken genom bloggen? Så stark ❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Liv <333 och gud, ja, jag är kärare än jag kommer ihåg att jag varit. Så himla underbart, och magiskt! <3

      Radera
  20. Jag får hålla med det andra, det är en kombination av att behöva skriva in lösenordet varje gång man ska öppna en ny flik (alltså att man behöver skriva in det när man ska kommentera) samt en lathet/att jag överlag aldrig kommenterar på bloggar då det känns som att jag inte tillför så mycket. Men såklart ska jag försöka bättra mig om du tycker att det är jobbigt att skriva utan att få feedback. Tycker du har så otroligt kloka tankar och härlig syn på livet och hade saknat det om du valde att skapa ett nytt lösenord till dina kommenterande vänner

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gemenskapen och feedbacken är väsentlig för mig för att jag ska känna att jag vågar öppna mig som jag gör. I annat fall kan jag lika gärna stänga bloggen helt och hållet, för på något sätt behöver jag nog validering för mina känslor och tankar ibland. Åtminstone om jag bjuder in folk att läsa om mitt privatliv, då känns det lite tröstande att också få något sorts tecken från er. Men jag hoppas jag ser lite fler kommentarer, som sagt, vad som helst, för det håller verkligen bloggnistan igång..! :)

      Radera
  21. Jag kommer ihåg att jag skrev att jag skulle kommentera mer när jag frågade dig om jag kunde få lösenordet till bloggen men har inte blivit så mycket kommentarer från min sida. Har haft så mycket att göra den senaste tiden och haft en massa tankar som kretsat i mitt huvud, men har fortfarande varje morgon kikat in på din blogg. Vet inte om du kommer ihåg att jag skrev det, men försöker komma in på psykologprogrammet med hjälp av högskoleprovet och får veta mitt resultat nästa vecka!!! Herregud, är så otroligt nervös då jag lagt ner otroligt mycket plugg inför detta prov så hoppas verkligen det går vägen. Håll tummarna för mig, hahahah
    Men ville bara att du skulle veta att din blogg är grym och att jag läser den varje dag!! Men ska börja kommentera mer nu när jag får lite svar och riktning i livet:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, Marina, jag har märkt det också, men jag hoppas verkligen att se mer av dig! Du kan ju berätta om hur det går, och så fort fort fort du får besked?!?! ÄR SÅ NYFIKEN! Jag håller alla tummar och tår..!
      <33

      Radera
  22. Tycker det är jobbigt när man måste skriva lösen för varje grej man gör. Att kopiera går inte för det ligger ju inte kvar hela tiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, okej.. Men om du orkar skriva lösenordet för att läsa bloggen, är det stort besvär att skriva den två gånger till (för att öppna inlägget + för att skicka kommentaren) för att ge mig respons? :)

      Radera
  23. Förlåt Emelie! Jag vill inte att du känner dig övergiven! Just nu är det mycket som pågår i mitt liv och jag brukar inte gå in på din blogg varje dag, det blir mer nån gång i veckan, vilket gör att jag kommenterar sällan. Och om jag ska vara ärlig så är jag inte i lika bra plats i mitt liv just nu som du är, vilket gör att när jag läser hur bra det går för dig och hur lycklig du är så orkar jag inte kommentera vilket jag samtidigt skäms över. Jag hoppas du förstår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör mig såklart ledsen att du inte mår helt hundra.. Jag hoppas du mår bättre snart, snart, U, och vad som helst som kan hjälpa så skriv. <3

      Radera
    2. Det går framåt just nu, men det är svårt att säga om jag går i rätt riktning. Jag antar att oro och ångest och många svåra beslut är något som alla upplever, så jag borde kanske inte klaga.

      Radera
    3. Klaga har man alltid rätt till - lika rätt till som man har sina känslor. Förminska inte hur du mår, U, det är det allra viktigaste i hela ditt liv... <3 (uppenbart men SÅ lätt att glömma)...

      Radera
    4. Du har rätt Emelie, men det är ofta man glömmer sånt. Och förresten angående kommentarer, nu kom jag på att en till anledning till varför jag kommenterade sällan är att det är svårt att kommentera din blogg på mobilen ( i alla fall min mobil) - t.ex. ingenting händer när jag försöker radera ett ord, jag kan inte tillägga något ord i mitten av kommentaren. Jag vet inte om det beror på bloggen eller min mobil med det är jätte irriterande :(

      Radera
    5. Åh.. Jag förstår att det gör det ännu mer omständigt.. :(

      Radera
  24. Har försökt skriva en kommentar sedan detta inlägg kom upp och nu har jag skrivit ungefär 20 halvfärdiga som jag inte skickat? så är det varje gång jag tänker att jag ska kommentera och oftast så slutar det med att jag inte kommenterar alls. Och det har självklart inget att göra med dig och det finns inget du kan göra bättre, enligt mig, att läsa din blogg ger mig så mycket.

    Så tråkigt att du känner så. Du ger så mycket till mig (och många andra med mig) och jag ska kommentera mer, försöka ge tillbaka lite av allt det vi får av dig. För det är du verkligen värd.

    Apropå en av de kommentarerna jag någon gång börjat på och inte skickat så ville jag fråga om du flög från Skavsta sist du flög från Sverige till Paris? För jag satt på flygplatsen och läste i din blogg att du skulle flyga samma dag och hade för mig att du brukar flyga med Ryan air. Visste ju dock inte vilken tid du skulle flyga men kollade efter dig för tänkte att det skulle vara så trevligt att prata lite och lösa korsord ihop (också galen i korsord) men såg dig inte... Well :)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. WOW? Om du bara visste hur pirrig denna kommentar gör mig.. TÄNK om vi setts? För visst är det så att jag åker till Skavsta när jag ska till Nypan.. Wow.. Vad gjorde du på Skavsta? :D Hade mer än gärna snickesnackat och löst korsord ihop <3

      tack, förresten. För en så fin, äkta och underbar kommentar. Jag kräver inte mycket, jag lovar. Bara några ord då och då. Något som visar att ni finns där och inte att jag är ensam, att jag låste in mig här själv i bloggen.. <3

      Radera
    2. Flög från besök i Sverige till tel aviv. Hade i ett stressigt ögonblick då jag inte mådde så bra råkat boka helt sjuka biljetter. Brukar flyga direkt med norwegian men nu blev det istället massa timmar mellanlandning i Sofia mitt i natten. Tänkte att om jag hade stött på dig hade det varit värt det!

      Ha det så mysigt med Emil nu och grattis til avklarat examensarbete!<3

      Radera
    3. Åh... Vad sött sagt, men vad olyckligt att resan blev så omständig.. :/
      Och tack raring! Jag ska njuta och fira extra mycket med Emil nu!

      Radera
  25. Ååh neej, fina Emelie!! Dina blogginlägg ger mig så mycket, men jag märker ju själv att jag glömmer bort att kommentera titt som tätt även om du alltid lämnar mig med en känsla tillhörighet och bekräftelse i det du skriver. Förlåt, jag förstår verkligen att det inte är lika betydelsefullt för dig om inte vi öppnar oss för dig! Jag lovar att bättre mig! Stort Grattis till er masteruppsats som nu är färdig btw!! Grymt jobbat på distans och allt, så inspirerande!! :O

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina du!!! Tack!!! <333 För allt, du gör mig så glad nu! <333

      Radera
  26. Åh, alltså så himla tråkigt att det känns såhär. Jag känner igen mig själv. Att jag liksom blivit passiv bara på grund av att det tar några sekunder extra att skriva in ett lösenord på alla steg. Det tar liksom stopp varje gång jag trycker på kommentera för att jag är en för lat snabba-kickar-och-sociala-medier-där-allt-går-vansinnigt-snabbt-person.

    usch... HÄR SKA ÅTER BLIVAS AKTIV I MASKINERIET!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja... Du sätter verkligen fingret på problemet, och jag FÖRSTÅR att det lätt blir så.. MEN ÅH, tack, vad glad jag blir!!!! :'D

      Radera
  27. HAHA, vi får se om han föll handlöst.. Han spelar lite svår just nu tror jag, och jag orkar inte spel... Visserligen KAN jag ha orsakat detta spel genom att inte bekräfta honom lika mycket då jag vill ha bollen... hahah alltså.. Vi får se nästa helg helt enkelt.

    MEN ELLER HUR?? Som det kan svänga! Det charmiga här i livet.

    åh ja, det har jag sett ;)) han jobbar i försvaret och har inte tillgång till sin telefon när han är ute på fält, som nu, i två veckor!! :(

    NJUT nu av helgen med emil <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, åh, *spelen*.. De har jag inte spelat sedan förra sommaren, när jag dejtade loss i Paris. Med Emil har det faktiskt aldrig varit något spel - han var så rakt på sak med vad han ville och jag kunde inte hejda mig. Så vi har varit öppna och ärliga från början. Men jag kan nog se charmen i att spela för att hålla stämningen uppe - men bara om båda är liksom inne i spelet. Annars är det bara uttröttande och rätt avtändande.

      HAHA... Bekräftar han dig mer, alltså? ;) Låter faktiskt som dig.

      Aaah.. Men nästa helg kommer han tillbaka alltså? ÅH SÅ SPÄNNANDE.
      Och tack, jag ska njuta som attan!

      Radera
  28. Åh jag som gillar din blogg så mycket! Har dock fått precis fått barn och surfen har dessutom varit slut.. Ska bli bättre på att kommentera (har lånat sambons dator och det första jag gör är såklart att läsa ikapp din blogg)!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, tack, Charlotte <33
      Grattis till nya totten, jag önskar er all lycka i världen! Kan du inte skriva i kommentarer då och då om vad som händer/vad som är nytt i livet/vad ett nytt barn innebär? Det skulle jag tycka vore jätteintressant...

      Radera
  29. Det ska jag göra! Det är fantastiskt att bli mamma. Min egen mamma har själv inte alltid haft möjlighet att "ta hand om mig" när jag växte upp... Så det känns underbart att få ge min son det som jag inte fick och då menar jag inte materiella saker utan värme och kärlek.

    En fråga; hur många är vi som läser din blogg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh.. <3 Vad fint att du har det. Det måste betyda så obeskrivligt mycket för dig.

      Ni är ungefär 40 stycken allt som allt. Alla är tjejer/kvinnor utan en person som är en kille som jag bjudit in!

      Radera
  30. Jag är här! Förlåt att jag kommenterar så sällan. Jag tänker ofta att jag ska kommentera men blir alltid osäker på mig själv och tänker att det jag säger skulle vara tråkigt. Men jag är här, och jag läser och jag tycker om att få ta del av ditt liv! Jag märker själv hur passiv jag blir när jag har mycket plugg, alltså passiv när det gäller allt inte bara när jag är här inne. Jag ska bli bättre, I promise! :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Bea... Jag vet att du finns där, men jag vill SE att du finns här med <333

      Radera
  31. Jag är här! *vinkar* Varit bortrest 24 april - 4 maj och haft min syster på besök över helgen. Prioriterade familjen framför datorn med gott samvete! Alltid lika roligt att läsa igen allt jag missat. För jag läser precis alla inlägg (det är bara en tidsfråga ;)) Och kommenterar gör jag ju ibland... När jag orkar och känner att jag har något att säga. Och har börjat släppa den här pressen om att alla mina kommentarer måste vara "bra" (vad nu det innebär..?), långa eller supergenomtänkta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar dina kommentarer, och nog har jag märkt att du kommenterar mer och mer! :* Så dig är jag inte det minsta orolig för, vännen min :D

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)