Lösenord

måndag, april 24, 2017

Arbetsintervju, pizzadejt och glassprovning

I fredags vaknade jag upp när klockan ringde innan klockan 5 på morgonen, men konstigt nog hade jag inte det minsta problem med att vakna upp och göra mig iordning. Kan det ha något att göra med att jag lite senare skulle ta flyget till Sverige?

På tunnelbanan var jag nyduschad, nysminkad och fortfarande nyvaken. Lyckades däremot fortfarande få en lyckad selfie *skillz*


Spolar vi fram fem timmar av métro, buss, säkerhetskontroller och flygplatsväntan så stod jag i kön för att äntra flygplanet. 
Äntligen. Äntligen. Äntligen.


Ytterligare 2,5 timme senare så stod jag vid busshållplatsen vid Skavsta och välkomnades till Nypan. 


Bussen tog jag direkt till Emils arbetsplats, och när jag gick mot byggnaden så såg jag honom gå ut genom butiksdörrarna och möta mig på parkeringen. Då kom bubblet helt utan förvarning, och exploderade i magen medan jag möttes av hans omfamning, hans doft och hans kyss. Vi gick in igen och jag blev påmind om att om bara en halvtimme skulle jag ha arbetsintervju. Kärlekspirr blev till nervositetspirr.


Jag skyndade dit direkt, och det var bara ett stenkast från Emils arbete (visserligen är allt i Nypan ett stenkast från det andra, men ändå..). När jag satt i väntrummet kom nervositeten ikapp mig ännu starkare, och jag insåg hur mycket jag verkligen vill ha det här arbetet. 


Jag blev intagen i ett rum tillsammans med tre psykologer som satt runt mig, och jag blev genast förfrågad om varför jag sökt dit, varför jag ville bli psykolog, mina tidigare erfarenheter med barn och min bakgrund. Intervju handlade mindre om mina styrkor och ambitioner, utan snarare om mina åsikter och tankar kring utredning och behandling av barn.

Jag vet inte hur det gick till, men orden bara flöt ur mig som ett rinnande vatten. Jag svarade på alla frågor med lätthet, hörde hur bra det lät och hur deras reaktioner var positiva nickanden. Jag blev imponerad av mig själv och jag märkte med mig när jag pratade att jag.. kan faktiskt det här. Jag har faktiskt lärt mig allt detta de pratar om, de frågar om, de undrar. Fem år på psykologprogrammet har tydligen gett mig mer än jag varit medveten om. Det kändes bara så.. naturligt.

En sak som förvånade mig, var när ena psykologen ubrister.. "Förresten... Jag har googlat dig. Och jag såg att du skrivit en bok. Kan du berätta mer om den?"... Jag blev genast positivt överraskad, men det var inte i närheten så överraskad som jag blev när hon även nämnde "jag läste även om att du skrivit och pratar i radio om polyamori?"... Då blev jag röd och generad som en tomat, och jag hade inte alls väntat mig att prata om mina erfarenheter som polyamorös.

Jag berättade däremot om det med stolthet, och förklarade vad det lärt mig och vad det fortfarande betyder för mig. Alla tre verkade tycka att det var en merit att jag har erfarenheter av icke-normativa relationskonstellationer.


När jag gick ut därifrån ville jag bara skrika av lycka. Det kändes så jävla bra. Det kändes som att jag verkligen givit en rättfärdig bild av mig själv, och det kändes som att de uppskattade mig.

När jag återvände till Emils jobb studsade jag upp och ned på platsen, och ropade "I KILLED IT!". Jag kände mig helt oövervinnerlig i den stunden. Tankar om att "tänk om jag får jobbet. tänk om jag kommer flytta till Nypan. tänk om jag blir sambo med Emil" började cirkulera, och kändes nästan overkligt. Det är så mycket nytt som skulle komma med det här jobbet. Hela mitt liv skulle vändas upp-och-ner.

För att fira åkte jag och Emil upp och ned i rulltrappan i Lindex. Tre varv, runt runt runt, och hånglade. 

Därefter mötte jag och Emil upp Jocke, och senare upp resten av Emils vänner; Elin, Robin, Marcus och Andreas. Linnéa var tyvärr fortfarande på jobbet, men henne hann jag med att träffa tre minuter på hennes nya jobb precis innan.

Hursomhaver. Vi skulle äta pizza på Fazana!


Jag tog en pizza med prosciutto, rödlök och ruccola, och Emil festade till det med deras prisbelönta "Hjort är gjort". En pizza med hjortkött, lingon, tranbär, skogssvamp och ruccola. 


Vansinnigt trevligt! Tror inte jag kunnat haft en bättre första kväll. Vi åt oss mätta och belåtna och fick sedan skjuts hem till dörren av en trevlig Jocke. Detta visste jag inte om då, men igårkväll fick jag även en kommentar från en Nypan-Sofie!

"Här kommer en kommentar från din mesigaste bloggläsare någonsin! Stod nämligen en bit bakom dig i kön på fazana (restaurangen ni åt från i fredags), men vågade liksom inte säga något. Tänkte att men heeej det är ju du, jag läser din blogg. Men blev som lite ställd och chockad och kände att vad knäppt att jag vet vem du är men du vet inte vem jag är... vad sjukt det är egentligen!!? Sen kände jag att jag kanske stirrade och fick för mig att din boyfriend såg det och då kände jag mig som en stalker så då kunde jag inte ens säga hej. Haha när jag beskriver det här nu så låter jag ju som en jätteobehaglig knäppis men jag är rätt så normal egentligen! Nästa gång som jag ser dig så SKA jag såklart komma fram och säga hej. Vad fina ni verkade vara mot varandra förresten, blev helt glad av att se er! PUSS"

ALLTSÅ?! Hur söt är inte du?! Kan vidare knappt förstå att jag var så pass nära någon som följer mig här. Det gjorde mig helt glad i hjärtat, och jag hoppas verkligen att du är modig nog att komma fram nästa gång, Sofie. För gissa om jag vill träffa dig!

Hursomhaver, tillbaka till vad jag visste just då. Vi åkte hem. Väl hemma väntade oss finprovning av nya glassorter. SOM jag längtat!


Både jag och Emil hade hoppet högt för Salted Caramel Brownie, och högg in. Däremot blev vi rätt besvikna på samtliga glassar (kanske för hög hype?), och jag får återkomma till det senare (recensioner!).

Vi sänkte två av tre burkar och sedan var vi på tok för mätta för att fortsätta. Istället avslutade vi kvällen med te, Intouchables (en genialisk film!) och gos i soffan.

20 kommentarer :

  1. Men alltså det bubblar i hela mig av lycka av att läsa om din intervju! Fy fan vad härligt att det kändes så bra!! Bara hoppas att de tycker att du passar hos dem, för att de tycker om dig kan det ju knappast vara någon tvekan om. Heja dig Emelie!! Håller tummarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. TACK SARA! Håll dem hårt för mig! Jag är så spänd och vill vill vill verkligen ha det här jobbet... :O <3

      Radera
  2. Så härligt att lämna intervjun med en sån positiv känsla! Vet du hur länge det dröjer innan du får besked?
    Ja,Les Intouchables/En oväntad vänskap är verkligen en härlig film.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen som helst aning - bara att hålla ut...
      Och jag håller med dig om filmen. Däremot tycker jag att det svenska namnet är förkastligt, även det. Varför ska man hålla på och ändra om så mycket?

      Radera
    2. Håller verkligen med och det är nästan alltid så med filmtitlar, tyvärr. (Skrev det mest som en förklaring till dina eventuellt icke fransktalande följare :)

      Radera
    3. Äsch, de får väl klicka på länken och se vilken film det är ;) Mina läsare är smarta jävlar, borde du väl veta? :D

      Radera
  3. Vad kul att det gick så bra! :) vad bra att man hittar bara positiva saker om dig på internet ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Men haha, jag är inte säker på att man BARA hittar positiva saker om mig på internet. Säker på att det finns en och en annan gammal sko man kan hitta där med.. o.O Tack och lov frågade de bara om saker jag var stolt över!

      Radera
  4. Åh vilket härligt peppande inlägg att läsa på en måndag!! Så himla kul också att intervjun kändes och gick bra, trots googling som verkligen skulle gjort mig ställd. Håller tummarna att det går vägen med jobbet, kan inte tänka mig annat än en win win situation för båda parter!! :) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja, visst är man inte beredd på att det ska sägas i en intervju? Jag tänkte att de med nöd och näppe läst mitt cv, liksom! Men tack, Em, jag tror faktiskt att jag skulle kunna bli en hejare på den arbetsplatsen. Stor kram <3

      Radera
  5. SALTED CARAMEL BROWNIE OCH chocolate caramel cookie dough???? Nä, nu dör jag!!!!! Varför levde de inte upp till förväntningarna?? Berätta mer?? Saknar dina glassrecensioner, hehe!

    Och givetvis: grattis till intervjun!!! Kul att det gick så bra! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du inte sett dessa själv?! De borde ligga ute i alla matbutiker numera! Ut och fynda om du vill testa!
      Men ja, jag ska förklara närmare i recensionerna varför det blev ett lite platt fall.. :/

      Och tack babe! :*

      Radera
    2. Nääää har inte gjort det :(((( Får gå på jakt i helgen!!!

      Radera
    3. Berätta hur det gick sedan!!

      Radera
  6. Haha, jag kan på sätt och vis förstå bloggläsar-Sofies agerande där på pizzerian. Om jag hade sprungit på dig helt oförberett sådär så hade jag nog också blivit paff och liksom lite starstruck :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Starstuck?! Haha, men nu tar du i! Jag hade väl blivit minst lika ställd om bloggen-Fredrika kom fram till mig?! Snacka om att jag skulle blivit glad, dock.. För jag tänker mig att trots att ni vet mer detaljer om mitt liv, så har vi alla ändå en god kontakt och jag är mer än positivt inställd att få se era söta ansikten :))))

      Radera
  7. Har testat Salted caramel brownie och håller helt med dig - den levde inte alls upp till förväntningarna... STORT grattis till en lyckad intervju!!! När får du besked? Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det var något med den som inte alls var så fantastiskt som det känns som att det BORDE varit.. Tyvärr :(
      Och TACK! Jag har däremot ingen aning om när de hör av sig.. Kram :)

      Radera
  8. Kul med intervjun, att det gick så bra, och framför allt att du fick den där känslan av att du har fått med dig så mycket kunskap och vet vad hur du vill jobba och vad du tycker om saker. Låter verkligen skönt att ha den känslan med dig sen, oavsett vilket jobb du får. Men jag håller såklart tummarna för det här!
    Håller med en kommentar här ovan; jag skulle också bli helt ställd om någon sa att de googlat mig och sen ställer frågor om ett så pass personligt ämne... skönt att du klarade det bra.
    /Minna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var verkligen en insikt att ha intervjun..! Är så spänd på att få resultat. Jag hoppashoppashoppas! Kram på dig, Minna :)

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)