Jag var så exalterad på morgonen att jag gjorde en liten hälsnings-video. Hör i efterhand hur morgonhes jag låter, dessutom. Så kan det vara innan man hunnit säga "Bonjour madame/monsieur" tusen gånger under en arbetsdag.
Och givetvis har jag kvar min gamla uniform! Jag såg till att testa den dagen innan arbetsstart, för att vara säker på att jag fortfarande ser "resonabel" ut som liten boulangère.
Jag jobbade mitt första pass öppning, klockan 07-14:30. Det var livat, stressigt, jättejobbigt och samtidigt jätteroligt!
Allra bäst var givetvis att återse alla mina gamla kollegor, skratta och skämta under arbetstid. Min ena kollega retade mig ymnigt eftersom jag är lite "seg i starten" som jag kallar det - jag måste ju återuppväcka minnet om vad alla bröd heter, och vad koderna till dem är i kassan.
Han skämtade glatt med kunderna och sade "Ca sera avec ma collègue, ici. Elle est lente, mais elle est jolie!" (Det kommer vara med min kollega här. Hon är långsam, men hon är söt.).
.... Och det stämde ju, till viss del. Vänta bara, snart kommer jag in i rytmen igen!
Imorgon jobbar jag stängning, och då jävlar, då blir det bakelse-fest i studion efteråt.
Du är himla söt, och din klädsel ser så himla bra ut :D Att vara långsam är ingen fara känner jag, allt sitter i hur trevlig man är medan. Jag är jättepetig med personal i alla sammanhang. En sur person i kassa på ICA kan få mig att börja handla på Lidl i flera månader :P Och tvärtom ;)
SvaraRaderaÄsch, inte ska man ha dåligt samvete med eller utan skada för att man inte springer. Jag springer bara för att jag tänkte sluta röka. Typ så.