Lösenord

måndag, februari 08, 2016

Dagen före: Burgare och karaoke-kalas! (+ fler bilder!)

I lördags, dagen före den stora födelsedagen, hade mitt kompisgäng och jag bestämt oss för att hitta på något prima roligt! Det var jag, Christoffer, Redoy, Oscar, Malin (som också fyller år, lika mycket, på samma dag som mig!) och hennes syster Hanna. Efter lite facebook-chattande i grupp kom vi överens om plats: O'Learys!




Men innan dess så gjorde jag mig i ordning med glittrig eyeliner, stora ringar och rött läppstift. mvh filter-makes-me-pretty.




Vi möttes upp strax innan klockan 18, för vi hade hela kvällen planerad. Jag och Christoffer var där först (eftersom det var bokat på mitt namn, och let's face it: jag är den största tidspessimisten av alla), och så slog vi oss ned i vårt bås.





Och nu, nu... ! Nu ska ni få se något av sällan skådat slag!... Eller snarare: Av aldrig skådat slag, i denna blogg. 


Låt mig presentera... 

*trumvirvel*...

.. Christoffer! ()





(och jag). 

Efter några sekunder kom även Redoy. Här har skägget blivit tätt igen och snubben är lika stilig som alltid.




Så helt plötsligt var hela gänget samlat. Från vänster: Hanna, Oscar, Malin (födelsedagsbarn #2), Redoy och så Christoffer.



Så lite bilder som Malin tog med sin spexiga kamera:



 




Vi beställda in mat: tre vegan-burgare, ett stycke ribs och två köttburgare.





Och så min!



Jösses, så hungrig jag var; jag pressade in burgaren på mindre än tio röda... Jag hade ju sparat mig hela eftermiddagen för den här kvällen.

Men den tog inte slut bara för att maten gjorde det... Efteråt hade vi alla bokat ett karaoke-rum, och vissa satte genast (tja, efter ett par öl...) igång att sjunga och fuldansa.




Oscar och Redoy öppnade upp med en innerligt passionerad version av Happy Birthday. 




Som ni kan skåda på bilden ovan (). Redoy, han gör inget halvhjärtat, inte.




Bilder: Malin
Efter att vi sjungit två timmar (och tiden fullständigt flugit förbi) så tackade vi för oss, drack upp i våra glas och begav oss hemåt. På vägen hem passade jag och Christoffer på att ta en liten avstickare till affären...




... och låg och moffade choklad och godis i sängen till dess att vi somnade.
Och därefter.. därefter... Vaknade jag upp på min födelsedag!!!!! (aka. världens bästa blogginlägg).

20 kommentarer :

  1. Nejmen, vilken snygging du har haffat!! Han gör sig minsann bra på bild. Och du, stort grattis i efterskott! Hoppas att din födelsedag var alldeles ypperlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Christoffer svävade just ut genom fönstret, upplyft av sitt ego..." säger han i direktcitat ;)
      Stort tack för gratulationen, Sarah!

      Radera
  2. GRATTIS I EFTERSKOTT! :))))

    SvaraRadera
  3. Tänkte först skriva "vilken mysig födelsedag", men - det var ju inte ens den stora dagen! Lovande...
    Christoffer ser ju fantastiskt trevlig ut (ja, det gör ju även du förstås!), så nu far han kanske upp bland molnen p g a ytterligare lovord? Och dessutom, ni är ju faktiskt lika på något sätt! Bådar gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, han har redan funnit starkt tycke för dig efter alla fina kommentarer du postar, så honom behöver du inte berömma ;)
      Lika, tycker du? Hur menar du? Och hur bådar det gott? Nu satte du igång mina nyfikenhetsmotorer!

      Radera
    2. Lika = ögonen, munnen/minen, ansiktsfärg (i varje fall på detta foto. Verkligheten kan ju vara annorlunda)Man brukar tala om "äktenskapstycke" ;-) Det är väl kanske att gå händelserna i förväg, men ni passar utseendemässigt ihop liksom.

      Radera
    3. PS! han har tydligen god smak också, eftersom han uppskattar mina kommentarer :-D

      Radera
  4. Hej Emelie,

    Jag har läst din blogg under några år men bara kommenterat någon gång. Jag är en sådan där "creepy reader" som bara läser utan att lämna spår efter sig, haha.

    I alla fall, anledningen till varför jag väljer att skriva nu är för att jag tror du skulle kunna hjälpa mig med ett dilemma jag har. För är det någonting jag har lärt mig om dig är det att du är otroligt klipsk, omtänksam men ändå har mycket skinn på näsan.

    Så till mitt "problem". Jag har kommit i kontakt med ett annat par som önskar bli en trio. (så nu förstår du säkert varför jag skriver till dig). Sökte alrig efter detta utan de hittade mig på tinder. Trodde först jag skrev med bara en innan de berättade.
    Jag har aldrig levt såhär tidigare och har aldrig tänkt att det är något som jag skulle vilja, men jag har kommit att gilla dessa två. Du som levt/lever som polyamorös, vad är dina tankar kring polygami? Nu är vi inte gifta då, men som samboförhållande. För mig är den största barriären samhället. Det följer inte normen att leva såhär utan man "ska" leva i tvåsamhet. Ska jag vara helt ärlig kan jag inte heller se hur det kommer fungera i längden. De två (det är en tjej&kille) levde ihop länge innan mig som duo och har enbart levt så. Jag kommer nog alltid känna mig som tredje hjulet. De vill också att vi ska leva öppet, resa osv, men jag känner mig inte bekväm i det. Jag skulle kunna sväva iväg länge i det här men du förstår säkert min poäng. Menar inte heller att du ska berätta vad jag ska göra, det är förstås mitt beslut i slutändan, utan det vore uppskattat om du kunde komma med dina tankar kring detta, och berätta mer hur "samhället" reagerat när du berättat om din polyamori.

    Tack också för en fin blogg :)

    /Elin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Elin,

      Vilken otroligt vacker, viktig och komplex fråga du ställer mig. Jag har så många tankar, känslor och åsikter, och jag vill verkligen dela med mig! Vill du att jag skriver ut mitt svar i bloggen, eller vill du hellre att jag svarar privat? (I så fall kan du svara med din mailadress, så publicerar jag inte din kommentar)..

      Tack för din kommentar, och jag hoppas jag kan hjälpa dig med lite sinnesfrid bara genom att berätta om mina erfarenheter. Kram till dig!

      Radera
    2. Du får absolut dela med dig. För att få bort stigmatiseringen måste man prata öppet om frågan. Om det är något du vill fråga mig, eller berätta som du inte vill ta i bloggen kan vi ta den biten över mail.

      Tack för svaret!

      Radera
    3. Btw, grattis!! :)

      /Elin

      Radera
  5. Så det är så han ser ut! Tror jag har sett några halvdana bilder på fb men han är ju så hemlighetsfull på sin profilbild (kunde ju inte låta bli att snoka!) och vad skönt att dina andra pojkvänner som Redoy verkar ta det så bra att du vill ha tvåsamhet med Christoffer. Det måste vara en stor omställning för alla!

    Och grattis ännu en gång på födelsedagen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Redoy är helt fantastiskt med det, faktiskt. Men Redoy är en dimension för sig. Och NU fick han sig ett rejält fejs. Lite ironiskt att han inte ens har ett fejs, på FEJSBOK, liksom.

      Radera
  6. Sv: Absolut inte fel att ta upp det med mig, haha! jag kan själv få såna himla sug efter kött och ägg och bacon och allt jag inte vill (men ändå ibland vill) äta. Försöker då hitta ersättningar som är likvärdiga, men det är svårt med ägg och typ..oxfilé. Har liksom precis varit i Stockholm och köpt "svart salt" som ska få tofu att smaka äggigt, haha!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så "svart salt" ska tydligen smaka ägg? Vad udda livet som vegan måste vara...!

      Radera
  7. Hej fina Emelie! Grattis på födelsedagen i efterskott :) Jag undrar om den nya au pairen i din värdfamilj har blogg? Eller om du vet några andra au pair-bloggar. Tycker det är så roligt att läsa :) Ha en jättebra kväll! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den nya au pair-en har tyvärr inte blogg, och hon har även sagt upp sig och det har kommit en ny till min gamla värdfamilj. Jag vet emellertid inte vem den nya är... Ledsen att jag inte kan hjälpa dig - men har du varit inne på STS-hemsida och kollat vilka bloggar de har aktuella? :) Kram!

      Radera
  8. PS! Han har tydligen god smak också, eftersom han uppskattar mina kommentarer :-D

    SvaraRadera
  9. Jag tycker också ni är lika på något sätt. Dock inte utseendemässigt (det kanske vore lite konstigt) men eran utstrålning. Jag tycker det märks på er att ni är blivande psykologer båda två, för ni ser så lugna och förstående ut. Jag vet inte hur jag ska förklara. Ni utstrålar positiv energi tillsammans, och även fast jag inte följt hans liv så som jag följt ditt så känns det att ni utstrålar det även var för sig, men att det på något sätt blir starkare när ni är tillsammans? Jag låter så spirituell, haha. Ni passar ihop, helt enkelt, och det är tydligt både på bild och i text :)

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)