Paris: Dag 5, Italiensk julbrunch, GROM och musikalisk teaterföreställning

Min sista heldag i Paris vaknade vi upp tidigt när klockan ringde, trots att vi inte gått och lagt oss förrän sent under småtimmarna. Vi hade nämligen blivit bjudna på en italiensk julbrunch på restaurangen Lorenzo jobbar, och det kunde vi inte tacka nej till.

Jag var såhär tjusig under min sista dag.

Vi lämnade studion som en "bordel", som man säger på franska - helt i kaos. Lorenzo packade i ordning sin väska (den jag givit honom!) inför en heldag i Paris.

En stund därefter satt vi på bussen in mot Grazie, och jag var hungrig som en riktig varg. Exakt vid den här tiden satt jag och funderade vad som skulle serveras under den här italienska julbrunchen.. 

Så fort vi kom dit sattes allt i rullning, och jag fick svar på mina matfrågor. Bordet dukades, pizza bakades, pasta kokades upp, gratänger färdiglagades, dessertkaka skars upp... Allt detta i sällskapet av tiotals italienare (och mig, en svenska).

Strax därefter var allt klart, och alla slog sig ned. 

Jag tror aldrig jag blivit påproppad så mycket mat, fått så många tallrikar med olika rätter skickade under näsan på mig, hört folk insistera på att ta mer, ta mer eller ätit så snabbt. Samtidigt var det så makalöst gott! Vi snackar rigatoni bolognese, aubergine- och mozzarellagratäng, gnocchi, ravioli, pizza samt italiensk sockerpudrad brioche. Italiensk mat, åh!

Rätterna plockades fram och tillbaka i en ilfart, och innan jag visste ordet av hade jag ätit mer än jag trodde min mage kunde förmå. Fick ett infall av akut illamående, men tack och lov återhämtade jag mig snabbt och blev omhändertagen av min fina italienare.

Efter brunchen tog jag och Lorenzo oss vidare - han ville ge mig sin uttänka julklapp (han ville köpa mig ett pussel!), så vi gick på pusseljakt!

Men vi hade svårt att hitta den, så det blev mindre julklappsshoppande och mer promenerande.

.. I princip genom hela Le Marais...

Vi tänkte "I BHV kommer vi definitivt hitta det!" när vi gick in i ett av Paris största köpcentrum.

Men det gjorde vi inte, så efter timmar av letande började vi bli riktigt griniga på Paris vuxenpussel-brist.

Så vi sket i det och satte oss på McDonald's för att vila benen. Efter nästan fyra timmar av misslyckande pusseljakt var vi både törstiga och trötta. Där fick vi även tag på wifi (hallelujah!) och här ser ni när Lorenzo får ett av mina Whatsapp-meddelande beståande av enbart hjärtan och pussmunnar.

Därefter började vi bli lite glassugna, så vi skulle hälsa på Lorenzos vänner på GROM. Där fick vi glass som är skamligt god. Jag tog mina tre favoritsmaker - saltad karamell, gräddglass och mörk choklad och en klick vispgrädde. 

På gelaterian stannade vi nästan två timmar - pratade med hans italienska vänner, spelade in en liten video, åt glass och undvek regnet som började droppa utanför.

Men vid sju-tiden var vi tvungna att ta oss vidare. Jag hade ju köpt teaterbiljetter!

På bussen var det så fullt att jag fick sitta i Lorenzos knä, och det var tjugo fasligt mysiga minuter.

Teatern var en musikalisk komedi. Jag och Lorenzo kände att de pratade lite för snabbt för oss, och att humorn var lite för intrikat, men trots detta bjöd den på en hel del skratt (speciellt eftersom vissa av dem "vad fan är det här?"-skratt). Under hela föreställningen höll vi hand, och det känns som att jag och Lorenzo blir allt mer kroppsligt närgångna varandra. Jag tycker så mycket om honom.

Vi övergav planerna på restaurangmiddag när klockan närmade sig tio-tiden och vi båda var så sömniga. Istället åkte vi hem och gjorde fyllda baguetter. Mmm...

Och så en extra, fylld med nutella, till efterrätt... 

Sedan var den sista dagen över.