Paris: Dag 2, Notre Dame et une casquette verte

Andra dagen i Paris vaknade jag upp lite lagom, medan syster min fortfarande låg i djup dvala.
Själv studsade jag upp, städa iordning och tog mig ut för att handla färskt bröd på marknaden.

Åh, om ni bara kunde förstå hur komplett jag känner mig när jag går som en och en annan fransyska längs gatan med en baguette under armen, river av en bit; äter och bara ler.

När jag kom tillbaka låg min syster fortfarande och sov, så jag öppnade upp gardinerna och lät henne vakna medan jag dukade upp, bryggde kaffe och kokade te.

Så här blev det! 

En hemmafrukost med traditionell fransk baguette, ost, serranoskinka, smör, kokosyoghurt, hallonmarmelad, kaffe och te.

Därefter tog vi oss ut på de franska gatorna! Min syster poserade snyggt vid lite växtligheter.

Som vanligt var det fasligt vackert överallt...

Vi såg en kyrka som var stor och fin.

Vi traskade över Seine och gick en lång bit längs vattnet. Här började solen verkligen ligga på..!

... Och Nattis tittade fascinerat på tavlor och fina målningar. Hon blev såld på ett par femtiotalsinspirerade bilder som hon köpte med sig, till och med. Passa på när man är i Paris, liksom!

Vi kom fram till vår destination, Notre Dame. Klart man ska se Paris mest kända katolska kyrka när man är där, menar jag. Vi lät inte kön avskräcka oss (den gick ju snabbt som bara den!) utan kom in på ett nafs.

Inne i kyrkan var det både kusligt, och kusligt vackert. Massor av tända ljus, en pågående mässa, målade glasfönster och högt i tak med rejäla pelare. Jag har varit där en gång förut, men fortfarande är det lika mäktigt.

Väl utanför fick Nathalie span på en grön gubbkeps som var fasligt snygg. Vi började nästan fråga om vem som skulle köpa dem, men tack och lov klarade vi oss ur den fajten (Nathalie köpte den). Och nog blev det en liten tuff Oliver Twist av henne, minsann!

Efter en snabb visit på McDonald's (ja, alltså, man bör ju skämmas..) för lunch så det blev det trippla lunch-efterrätterna!

Citron-och-socker-crêpes

Mocha frappuchino och två kulor glass

En extra nutella-crêpe!

Fast efter den sista crêpen så ångrade jag mig där.. Aj aj aj, gissa vilket magknip jag fick! Stånkade och stönade under större delen av promenaden tillbaka...

... När jag inte svärmade för vacker fransk arkitektur, givetvis.

Här känner jag mig verkligen hemma.

Så fort vi kom hem kastade vi oss ned i stolar och säng för att vila upp våra stackars ben, och njöt av att bara få vara stilla.
I snapchat snackade jag med Redoy, var lycklig över att vara i Paris och signalerade med fingrarna exakt hur många crêpes jag ätit hittills.

Hur många crèpes har Emeliie ätit hittills?

Till middag gick vi till en fin restaurang som hette Villa Pereire som jag velat testa under tidigare resor, men som aldrig blivit av... Jag bestämde mig för att vara modig och testa råbiff, som jag aldrig ätit förr. Nathalie tog en blodig stek.

Olyckligtvis tyckte jag inte alls om råbiffen, utan petade bara i den. Tur att det fanns pommes och bröd som var riktigt gott! (och man lär sig ju inte vad man tycker om, om man inte provar!)

Till efterrätt bjöd jag på klassikern, och mannen på favoritcrêperiet börjar känna igen mig ordentligt nu. Idag fick jag hjärtliga kindpussar och extra mycket socker och citron på crêpen, eftersom det var vår tredje (fjärde?) visit på typ två dagar.

Och extra innehåll i crêpen, det ger Nathalie tummen upp!

Väl hemma hade solen nästan gått ned och vi såg ut över de franska hustaken. De små skorstenarna är söta så jag vet inte vad... Sedan läste vi gamla brev som vi kommit över från mamma, och så sov vi.