Nästa torsdag har jag möte med min chef för att diskutera mina framtida pass. Jag hoppas vi kan komma fram till en lösning - jag menar, jag har arbetet med simskola i fyra år nu... Det är som en del av mig.
Men istället för att gräva ned mig så undviker jag problemet genom att inte tänka på det.
Och till exempel genom att äta god indisk mat, som jag gjorde med Sebastian härommåndagen.
Sebastian och jag hade inte setts förrän innan Paris, och därinnan hade han hunnit åka på en musikresa till Belgien.
Vi hade således monstruöst mycket att tala om! (fast vad säger jag egentligen? Det var mest jag som pratade så jag blev helt rosig om kinderna om Paris och franska balkonger och crêpes med banan och nutella..)
Sebastian var däremot en hejare på att lyssna!
Det enda om hindrade mig och gav mig andningspauser var den vegetariska böngrytan som blev källan till en bekväm mättnad. Mm.
Så har vi alltså ett sätt att tysta mig (om än temporärt).
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Tack, nu gör du mig glad!
(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)