Igår blev en alldeles ypperlig dag, under vilken jag klädde mig i blå sommarklänning och uppskattade promenadskorna något alldeles ovanligt högt.
För gissa, vad jag kände mig sugen på att promenera!
Min plan var att promenera från lägenheten min till Skogskyrkogården och hälsa på Laura (som inte blev av i tisdags på grund av ovädret...) - en promenad som egentligen inte borde ta mer än en halvtimme.
Eftersom jag dock aldrig gått den sträckan förr, så gick jag...
.. Och gick, och gick, och gick...
Globen stod som en hånmarkör i bakgrunden - "Du borde kunna orientera dig i ditt närområde, åtminstone!"
.. och gick, och gick...
Jag gick vilse några gånger hit, och så några gånger dit, valde väg på intuition och ändrade mig lite eftersom.
Men till slut kom jag fram!
2 timmar tog det, vilket gjorde att jag var där efter 14:00 snarare än det förväntade 12:30.
Ojski-pojski, hur det kan gå när man är ute och promenerar..
Jag fick dock träffa min förtjusande väninna helt i blåa arbetskläder och utan glasögon, vilket var en syn!
Jag lyckades föreviga den.
 |
| Laura arbetar (eller arbetar inte - beroende på hur man ser det). |
Där efter gick jag hem på 30 minuter - jag hade ju nu förstått mina misstag - eftersom magen krävde lunch.
Väl vid Gullmarsplan träffade jag och umgicks med Simon en aning (vilket gick förvånansvärt bra och lättsamt), innan jag fick förfrågan av en kurskamrat att komma dit på soppa och film.
Så över Skanstullsbron traskade jag, och kom över till Södermalm där min kära psykologkamrat Peter bor.
Jag tyckte min långbente-skuggbild såg för rolig ut. Sedan fick jag syn på min favoritkyrka - Sofiakyrkan - i bakgrunden som jag var tvungen att fota.
Väl där blev jag bjuden på avokado-&-ärtsoppa med basilika och solrosfrön, som smakade både nyttigt och delikat på tungan. Mmm, Peter kan soppor, han...
Kvällen avslutades med lite spelande, och därefter traskade jag återigen hem igen för att fastna i soffan framför film.
En alldeles ypperligt trevlig och produktiv promenad-dag,
under vilken jag fick träffa massa vänner och tala med än fler.
En halvtimmes promenad till två timmars promenad..ungefär så det brukar bli för mig mig ;3
SvaraRaderaIbland tycker jag det är alldeles för underskattat att promenera, det är ju så fantastiskt mysigt! O Liliem har en jättejättefin klänning! :3
Sv: Precis, det är knasighet som ofta förgyller dagarna tycker jag. En dag utan en ny knasighet är inte lika kuligt.
Jaa, många ugglor vill jag se! Mihi.
Kramisar!
hjälp vad rädd jag blev när du skrev att du skulle till kyrkogården och hälsa på Laura. Trodde hon dött eller nått :O
SvaraRaderaSötaste du i din fina sommarklänning. Idag fick du verkligen nytta av den, fan vad jag svettats. ÖVERALLT!!
ohhja du såg rätt. Jag var lite wild and crazy imorse och tog cornflakes ;) modig tjej va??
Jag har nog inte sagt det förut fast jag tänkt på det massa gånger så jag säger det nu: Jag tycke rdin frisyr är fantastisk på dig.
SvaraRadera