Piraten i Mariefred

Tre underbara dagar har spenderats i världens mysigaste lilla timmerstuga i skogen,
med de mest älskade farföräldrarna jag kan tänka mig.

Spontant åkte jag som sagt dit utan packning - men sådant brukar inte vara något problem i Mariefred. Allt finns där.

Timmerstugan i Mariefred

Jag har inte gjort mycket annat än att ta det lugnt, myst med en deras nya dvärgpudelvalp,
försökt och försökt och försökt men mest misslyckats med att få honom på bild (han är ett yrväder!),
gått skogspromenad, ätit god mat, bakat, hälsat på faster med familj och blivit pirat.

Altanen av stugan och en av många djurvänner som njöt av fågelmaten.

Fläskfilé och potatisgratäng

Lite av den goda maten.

Fasters hus

Och så besökte vi fasters blåa hus...

 ... Där valpen Emil inte alls ville vara med på bild, men farfar ser riktigt proffsig ut på sin.

Emil och Emelie myser i soffan

Väl hemma i soffan lyckades jag däremot klippa en bild!
Emil är så liten, och lurvig, och ömtålig.
Som en liten dockhund (som rör sig ovanligt mycket och snabbt för att vara så liten och söt).





...

På något vis tror jag mig även fått in något i ögat (that's how I tell the story), som gjorde att det blev väldigt rött och irriterat.
Jag åtog preventiva åtgärder och transformerades med bums till Kapten White Eye - Outmost feared pirate of the seven seas.

.. Men jag tyckte jag såg riktigt tuff ut. Resterande tid gick åt att skratta och skämta om mitt fåniga anlete,
och associationerna gick allt från rabiessmittad enögd huligan till skräckinjagande pirat.

Och ni skulle sett hur folk undvek mig på pendeltåget. Ett helt bås för mig själv - lyx!
(Borde kanske leka rabiessmittad/pirat oftare?)

.. Och så fick jag mig en bild på Emil igen, när han minst anade det!




I det stora hela...

Emelie-eufori x3

 ... Om jag hade det bra?.. Jaaaa.. Bilden kan väl tala för sig själv.