Plötsligt hör jag Emil skrika i panik

Blev hemarbete på fredagen också. Det hade dykt upp flera saker som behövde göras om i och med en kommande utbildning (den skall digitaliseras), och i utbyte mot att jag skulle behöva ändra saker på kort varsel sade jag "jag kan göra det om jag får göra det hemifrån". 

Vilket vinterlandskap vi hade utanför oss, va!

Jag tänkte vara klädd i pyjamas mest hela dagen; förinspela utbildningen, tvätta ett par tvättar, ha två arbetsintervjuer via telefon, packa väskan och hämta semlor jag beställt från bageri!

Pillerillade och talade in manus för utbildningen hela förmiddagen. Här har ni ett smakprov på första slide:n. (glöm inte sätta på ljudet 🔊)

Vid lunchtid tog jag mig ut för att hämta upp semlorna. Pratade med Nattis i telefon medan jag gick i minusgraderna. Ängslade mig om jobbyte och stora livsförändringar. Hon peppade mig att vara modig.

Hämtade ut semlorna jag beställt och råkade få med mig ett levain-bröd till helgen också. 

Det brödet blev min lunch 😋👆🏻 (och alltså HUR GODA ser inte semlorna ut?!).

På eftermiddagen arbetade jag vidare och dagens två arbetsintervjuer. Ena är enbart chatterapi (Mendly) och den andre är videobesök (Kry). Jag har nu alltså sökt jobb på Min Doktor, Mindler, Kry och Mendly. (Har ni hört något om dem? Tankar? Åsikter?). Mitt huvud är ett enda virrvarr. 🥴

Fortsatte sedan jobba fram till kl. 16, då jag stämplade ut och inväntade Emil. Han var försenad pga långsamma kunder i butiker och en snö- och istäckt bil. När vi väl kom iväg hade det blivit mörkt och vi körde försiktigt över landsvägarna.

Plötsligt hör jag Emil skrika i panik, och i samma ögonblick ser jag hur ett stort vildsvin kastar sig upp över vägen på höger sida. Emil svirar på ratten och trycker bromsarna i bottnen, men på grund av halkan tar bromsarna knappt och vi åker över i fel körfält. Vildsvinet dundrar mot oss och det är mindre än en sekund ifrån att vi hinner undan att svinet springer in i bilens bakdel. Några sekunder fram har vi ett möte, och hinner köra över i rätt körfält innan mötet äger rum. 

Pulsen står upp i halsen. Både Emil och jag har världens adrenalinrus. "Fy FAN vad nära det där var!" utropar någon av oss, minns inte vem. Sista biten av resan varvas av rädslans frustration och tacksamma suckar som går omlott. 

Inte långt därefter parkerar vi bredvid en snödriva utanför stugan i Mariefred. 

I stugan knastrar brasan, farmor förbereder maten, hundarna hälsar glatt och farfar gestikulerar storleken på något (säkert ett vildsvin). Det är som att vi nästan inte nyss varit med om en potentiell katastrof.

Minou fick lite tid att utforska stugan igen då hundarna vilade i vardagsrummet. Det märks att han känner igen sig - han är mycket lugnare och tryggare när han går omkring i stugan numera.

Till middag hade farmor friterat kyckling och pommes, och serverade det med flera skålar sallad och olika såser.

... och jag stod ju för efterrätten! Semlor från det lokala bageriet, som faktiskt var bland de godaste jag ätit. 

Resten av kvällen - förutom att prata om katt, hund, mina framtida jobbplaner, dåtidens läskeblask och fördelen med fiber - så slog vi oss ned i soffan och tittade på tv, löste korsord och klappade hundarna. Farfar hade köpt tekakor. 

Vid halv elva kröp vi till kojs, Emil, Minou och jag, ute i gäststugan. Det skulle inte bli många timmars sömn för mig, då jag (trots middag, semla, smågodis och kvällsmacka) vaknade upp kl. 04, hungrig och tankspridd. 

MOT DRÖMMEN etc etc

I torsdags började jag dagen här: hemifrån arbete! (Jösses, känns om att det enda jag gör är att jobba hemifrån numera, men det är nog mest för att jag inte bloggar mer när jag jobbar hemifrån än är på kontoret 🤓). Åt i alla fall gofrukost i form av vaniljyoghurt och frysta bär.

Snön yrde utanför! Så skönt att få stanna inomhus.

Minou var en spillevink och lekte intensivt helt förmiddagen. Mest med en liten grön boll som vi fått från Nattis och Victoria... 🥰

Till lunch åt jag rågbröd med ost och mer te. Älskar att äta smörgåsar dagarna i ända.

Jag hade konsultation med mina bvc-sköterskor och två digitala möten. När jag gick på toaletten snodde Minou min plats.

Mellis i form av äggmacka.

Åh. Så hade jag en helt ny arbetsintervju (jag sade väl att jag sökte fler digitala jobb nu? MOT DRÖMMEN etc etc). Det är för en privat digital vårdgivare som erbjuder en fast lön med tjänstepension och semester, med helt flexibelt schema (dag/kväll/vardag/helg) och att jag kan arbeta varifrån jag vill, när som helst. Hemifrånarbete året runt. Jag blev fasligt fascinerad och tänkte att detta går ju hand i hand med min dröm. Började fantisera. Blev nervös. Fick klump i magen. Blev rädd för förändring. Blev förtjust. Googlade ny laptop att i så fall arbeta i. Planerade att möblera om hobbyrummet till kontor. Blev rädd igen.

Har två intervjuer till nästkommande dag, för liknande företag. Jag vet inte var jag är på väg, men någonstans är det. Någonstans måste jag. MOT DRÖMMEN etc etc etc. 

Vid kl. 16 gjorde jag mig i ordning för AW!

Jag hade bokat bord på Oliver Twist för mig, Emil, Malin och Marcus. 

Hade först ingen aptit för att jag var så nervös och stissig pga livskris, så jag beställde en kycklingsallad som visade sig vara senig och äcklig så jag åt bara 80% (sån är jag 😅🙃). Orkade inte klaga för servitören var lite konstig. 

Medan Emil, Marcus, Malin och jag satt och pratade om lite ditten och datten; arbete, barn, livskriser, bilar, spel, ekonomi.... Så fortsatte snökaoset utanför. När vi suttit i mer än två timmar började vi packa ihop och jag ville hem för att delta i en gratis digital föreläsning om missbruk. Emil parkerade bilen på vår nu helt snötäckta parkering.

En kort men koncis föreläsning om missbruk kikade jag på, innan vi slog oss ned i soffan och åt choklad och tittade på en film.

Jag googlade fortfarande nya laptops för det eventuella jobbet jag intervjuats för under dagen. Var förtjust, inte lika rädd längre. Mest förtjust. Men ändå lite rädd. Vågar jag det här?

En frostig stad och nästan mitt favoritbröd

I onsdags traskade jag till jobbet genom en frostig stad. Det var himla vackert vid ån.

I stan kan jag även stanna upp och uppskatta de lite mer gammaldags detaljerna i husbyggnaderna. Eller den härliga neonskylten i 30-talsanda.

Precis när jag kom fram till ena lasarettsbyggnaden föll solen vackert på fasaden.

Såhär lyste jag:

Hade tre besök, en lunchföreläsning och deltog i en fokusgrupp för ett examensarbete angående förlossningsrädsla. Var på jobbet fram till lite över 16, då Emil slutade och åkte för att hämta upp mig. Var pisskallt ute - nästan 10 minus, och jag hade inte stor lust att gå hem efter att solen gått ned. 🥶

Vi åkte och storhandlade innan vi for hem, och hade nu saker inför helgen, veckan och min födelsedag. Emil köpte bland annat ett helt flak med energidryck, och jag hittade ett bröd som liknar mitt favoritbröd!

Mitt favoritbröd är egentligen Fazers rallarhalvor... Men det kan jag inte hitta någonstans i Nyköping 😢 Har så starka minnen - min morfar åt alltid rallarhalvor, och lärde mig äta dem med tjocka lager lätta och herrgårdsost.

Det blev därför smörgåsar till lättare middag, då Emil skulle iväg och träna och jag skulle ha mitt funktionärspass på Friskis.

Det var ändå en hel del på gymmet! Det var nästan fullt (med sina 15 inpasserande som max). Kunde stänga gymmet redan 20.50 (istället för kl. 21) och var hemma lagom till att smaska i mig en glass!

😋😋😋

Glassrecension: Halo Top Chocolate Chip Cookie Dough

HALO TOOOP! Jag trodde aldrig det skulle ske. Från att det började frontas i USA, till dess att Marieke meddelade att det kommit till Nederländerna och jag bara väntade på att det skulle komma till Sverige. Flera år senare och inte en skymt. Jag hade helt gett upp hoppet på att det ens skulle komma. Men.... Så hittade jag det! ICA Maxi i Nyköping har äntligen köpt in ett par smaker!

Halo Top Chocolate Chip Cookie Dough

Lågkaloriglass med kakdegsbitar

Smak: 7/10

God smak! Vaniljglassen, som annars kan ha en underlig biton, lyftes upp av de små små bitarna av kakdeg och choklad, och höll sötman genom hela tuggan. Frisk och söt, de har lyckats dölja den här karaktäristiska jordsmaken vissa proteinprodukter har. Det märks att det inte är en fullfet vaniljglass, men det visste jag ju när jag köpte den. 

Utseende: 2/5
Sorligt små bitar, tycker vi inte?

Tillgänglighet: 1/5
Nä, med tanke på att jag fått vänta flera år på den så tycker jag nog inte tillgängligheten slår i taket.... 

Upplevelse: 6/10

Jag var nöjd med glassen, då jag tycker ändå att de minimala bitarna med kakdeg och choklad bidrar. I övrigt är vaniljbasen smulig och inte alls krämig (om man vill ha krämig - köp Nicks!) men det stör mig inte så mycket. Jag är ju en sådan som gillar iskristaller i min glass, dessutom.

Totalt: 16/30

Inte överförtjust, men över medel åtminstone 😊

Lite extra kär i mina två grabbar

I måndags jobbade jag hemifrån igen. Det blir mycket sådant numera - jag passar på så ofta jag kan (dvs: inte har patientarbete) nu när restriktionerna tillåter. Tur var väl det, för snön yrde utomhus och det var riktigt dejligt (japp har tittat för mycket på danska serier) att få stanna inomhus.

Och sån tur att jag har dig!

Lille charmtroll!

🥺🥺🥺

Till frukost blev det yoghurt med frysta hallon & blåbär. Och te. Tre koppar på förmiddagen, medan jag arbetade på mina utbildningar som skall hållas i slutet av februari + början på mars.

På eftermiddagen hade jag digital handledning med Malin Bergström och mina kollegor. (har blurrat ansiktena då jag faktiskt inte fått samtycke att fota). 

Själv hade jag en inkräktare.

Efter handledningen stämplade jag ut och satte mig i soffan under filten. Var inte lång tid innan jag även där fick sällskap, av en som tittade på mig nästan med samma beundran som jag ser på honom.

Så kom Emil hem, och jag hade tydligen fått paket! Jovisstja, jag hade beställt hem en hel drös med olika (för mig) nya proteinbarer jag ville smaka. Tänkte att jag och Emil kanske kan göra ett taste-test med dem.. 😉

Sedan kom Emil på att han behövde mer deodorant, så vi åkte till ÖoB. Råkade bli lite disktrasor, avfallspåsar och choklad när vi ändå var där. "Det är ju ändå måndag" blinkade Emil. 

Till middag blev det tacos! Åt tacosallad med färskost istället för gräddfil i sann man-tager-vad-man-haver-anda. Supergott var det! "Det här borde vi äta oftare" säger Emil, som allt när vi äter något gott.

Efter maten samlades vi i en kram och Emil frågade vad jag ville göra. "Spela spel!" sade jag. 

Ensamma var vi inte. Han var tvungen att få en egen stol för att inte lägga sig helt över spelplanen. Mästerstöraren, den där. 

Finaste mästerstöraren. Har en period (mitt i allt elände) där jag är lite extra kär i honom. Tycker hans personlighet bara strålar, och nu när jag är hemma så mycket så synkar vi så bra, jag och Minou.

Lite extra kär i Emil också, dessutom. Han är så stöttande och givmild och kramgo och rolig att vara med. Längtar till att få åka iväg och bo på hotell med honom (vid min födelsedag), det kommer bli en riktig höjdpunkt. 

Jag försöker att inte tänka så mycket på eventuellt nytt jobb för det skapar bara nervositet och visst påslag fastän jag inte kan göra något åt det. Försöker hålla fokus på drömmen. Oavsett om det blir det här jobbet eller inte, så ska jag komma närmare Paris. Har sökt fler digitala jobb nu. Hoppas. 🤞🏻

Vi firar Kerstin på Hamburgerbruket

I söndags vaknade jag upp kl. 09 och sms:ade Josefin. Jag visste att hon i regel är klar med gymmet den här tiden, och föreslog att vi skulle ta en distanspromenad utomhus i dessa corona-tider. Det var härligt fint med solen som nyligen gått upp.

Minuter innan hon dök upp utanför Friskis, och jag hann knäppa en morgonsvullen selfie.

Josefin och jag promenerade ned till vattnet och pratade om allt vi inte hunnit prata om sedan vi sågs senast. En timme gick vi omkring och försökte även planera en kommande sleep-over på hotell, då vi känner att vårt ettårs-jubileum måste firas!

Kom hem och gjorde mig i ordning, för idag var dagen vi skulle fira Emils farmors födelsedag! Hon hade fyllt 74 år bara dagarna tidigare, och vi ville göra något speciellt för henne. Hon föreslog Hamburgerbruket i Eskilstuna lite skämtsamt, och det plockade vi upp direkt.

Snart satt vi i bilen, 1½ timme mot Eskilstuna och hamburgerrestaurangen som Kerstin önskat.

Kl. 13.20 parkerade vi utanför restaurangen. Vi har inte varit här sedan i somras, jag och Emil.

Vi gick in och beställde - sötpotatispommes, milkshakes, burgare, mozzarellasticks och dippar.... 

Jag tog en burgare med sallad istället för bröd. Upptäckte snabbt att mina pommes smakade lite bränt, så fröken Klagomål (i.e. jag) gick snabbt fram till disken och frågade om nya.

Fick nya direkt, och typ dubbelt så många! Det kanske inte syns så väl, men färgen på de högra var rejält mycket ljusare 👇🏻

De var kalasgoda, och allt var supergott, och vi var såååå nöjda. "Tänk att jag inte gillar hamburgare egentligen, men DE HÄR hamburgarna tycker jag om!" tillade Kerstin mellan tuggorna. Deras milkshakes är de bästa jag ätit på restaurang - i princip tjock som mjukglass. 

Efter maten handlade vi lite snabbt på coop för dryck och jag hittade en proteinbar som jag ville prova. Har fått lite dille på det - köper nya proteinbars och provsmakar. Tycker det är lite roligt, för det är som ett helt nytt sortiment att få uppleva! (godisbarer har jag ju redan koll på, så att säga...

1½ timme hem igen, och så landade vi hemma i lägenheten. Vilken dag! 

Resten av kvällen låg vi bara i soffan, såg på youtube, åt knäckisar och drack te.