Flyttkaos, systershäng och *den godaste burgaren*

Förbered er på ett monsterinlägg!

I lördags drog jag och Emil igång flyttpackningen ordentligt. Flyttkartonger monterades upp, porslin virades in i tidningspapper, köksartiklar plockades ned. Snart såg lägenheten ut som ett redigt flyttkaos. En vet att det är flyttkaos när en inte kan stänga toalettdörren pga kartonger.

I totalt fyra timmar packade vi, och Emil tömde ut sitt spel/hobby/sprit-skåp så att det blev alldeles kalt. 

Eftersom vi nu inte hade varken tallrikar, skålar eller bestick att äta med, och ännu mindre något gott att äta, så valde vi att svänga förbi McDonald's för frukost. Jösses Amalia. Jag har inte ätit på Donken på flera år.

Vi beställde i drive-thru:n (varför göra annat när det är som mysigast att äta i bilen?), ett 20-paket-nuggets, pommes, milkshake och tre dippsåser. (Vilka dippsåser är egentligen godast?! BERÄTTA FÖR MIG.)

När vi ätit upp luktade bilen sådär äckligt/underbart av pommes. 

Nästa ärende: Att besöka Andreas och äta lite fika! Han är precis hemkommen efter en två-veckors-resa till Australien (klappat koalor och kängurur och hela baletten) och ville visa lite bilder. Dessutom har han nyligen fyllt åt, så vi tog med oss present!

Vi hängde en timme, åt bulle och drack kaffe/te, såg på bilder, snickesnackade och sedan pep klockan 16 och vi var tvungna att rulla vidare. Snabb puckar! Nästa ärende: Roadtrip till Stockholm!

Älskar roadtrips med Emil. De känns verkligen som livskvalitet. Antingen lyssnar vi podcasts och sitter och sneglar finurligt på varandra när någon i podden säger något roligt, eller så dunkar vi karaoke-vänlig musik och sjungskriker med, fastän vi knappt kan texten och oftast missar tonen.

Vi hann lagom fram till Bauhaus i Botkyrka innan de stängde, för att hämta upp lite nödvändigheter till lägenheten på vägen. Emil körde omkring den otympliga transportvagnen som vi lastade med tapetlim, rollers, tapeter, vit väggfärg och markeringstejp.

Gick runt och kikade på lampor, skämtade med varandra och allt det jobbiga veckan som varit kände som bortblåst. Jag kände mig bara livfull och kär igen.

En timme senare och vi hade kommit fram till min syster på Lidingö. Hon fyllde nämligen år i tisdags! Där blev varmt välkomnade främst av Lennox. Nathalie var, som bilden antyder, mer skeptisk.

(nej, skojar bara. hon var säkert skitglad över att se oss).

Men medan de hade myskväll med sushibowls och Stranger Things i sängläge, så åkte vi på restaurang. En restaurang som Emil pratat om sedan vi var här första gången, för några veckor sedan.

Denna gång beställde vi båda in burgare. Burgaren som klassas som - antagligen! - den absolut godaste.

Waguy-kött, gruyère-ost, bacon och en fantastisk tryffelmajonnäs. 

Så beställde vi in pommes och rostat surdegsbröd med tryffel-cream-cheese till det. 

 FÖRLÅT MEN HUR SÖTA ÄR INTE VI? #ingenjantehärinte

Och Emil var såhär ostigt kärleksfull också...  (ÄLSKAR DIG EMIL)

Jag kan säga att den här kvällen blev rätt jävla bra.  

Efter middagen drog sötsuget igång, och på vägen hem till Lidingö igen (där vi skulle tillbringa natten) så köpte vi med oss en färdiggräddad kladdkaka. Varför? För att.

Dessutom är jag så bra på att norpa åt mig de allra godaste delarna. 

Så satt vi framför TV:n; jag, Emil, Nattis och hennes flickvän Emmy, och tittade på I am Legend. 

Och Nattis plockade fram chips, ostbågar och twix. 

Emil fick sedan bre ut sig på världens tunnaste lilla madrass vi tagit med oss, och jag fick sova på soffan. Vi låg alla fyra och pratade ett tag i natten innan vi insåg att det blev väldigt tyst från Emils hörn. Jag försökte ta reda på om han låtsas-sov genom att skrika "EMIL DET BRINNER!" men inte ens det reagerade han på.

Han sov alltså väldigt, väldigt djupt.