Här är han, ser ni, mästerfotografen i sitt esse!
Vårt första stopp var ett crêperie i Marais (som vi försökt gå till denna gång), som jag velat besöka sedan jag sett deras söta kreationer på instagram. Det är ett japansk-inspirerat crêperie som heter Princess Crêpe.
Och ni ser ju på menyn hur kawaii~ det är. Och valmöjligheterna, dessutom!
Hej och hå, grädde/glass/cheesecake/vaniljkräm/oreo/jordgubbscrêpe någon?
Vi gick in, ställde oss i kö och betraktade de skickliga crêpeurerna när de arbetade. Vi stod bekvämt under AC:n.
Det tog ett tag, men sedan fick vi till slut varsin crêpe!
Varsin karamell/valnötter/grädde/vaniljglass-crêpe med saltad karamellsås, och jag tog extra KitKat på min.
Och små söta vita chokladknappar till öron och lite strössel! Japanerna vet hur de gör saker söta, det måste jag medge. Dessutom tyckte jag att den var mäktigt god (även fast jag fortfarande föredrar den på Saint Malo, eller till och med hellre en hederlig nutella-crêpe bättre. Sometimes less is more, liksom - som med pizza!).
Emil hade taggarna utåt och var rätt lättirriterad på mig - jag tror det slängdes med ord såsom "överlöjlig" (för att "löjlig" liksom inte räcker hela vägen??) vilket vi både kunde skämta och skratta om i efterhand. När vi var klara med att picka på varandra och kramades förlåt, så gick vidare för vårt nästa bestyr: nörderier. (i alla fall för hans del).
Vi gick in i en, nej, två, nej, tre, nej, fyra stycken nördbutiker för att leta efter en figur, men olyckligtvis hittade vi den inte. Men mysigt att promenera, det var det!
Vid 18-tiden började vi bli hungriga igen, och i och med det fina vädret hade vi bestämt att ta en pique-nique vid Seine. Denna gång med grillad kyckling, cola, nybakt baguette (varav halva försvann redan på vägen ned mot flodbanken, mums!) och champagne.
Så här fin var utsikten framför oss.
Så satt vi där och åt. Baguetten var helt fantastiskt god, men kycklingen var inte kryddad och Emil tänkte drömskt tillbaka till svensk grillad kyckling. I vilket fall försvann både baguette och kyckling, och jag fick för första gången skruva upp korken på en champagne-flaska. PLOPP, sade det, helt oväntat!
Det var andra gången jag drack champagne i livet. Fast den var inte god (jag har för övrigt aldrig druckit en champagne jag tycker är god - jag tror helt enkelt inte att jag tycker om alkohol). Men jag hade medhåll - Emil sade själv att han tyckte att den var för sur. Så vi vaskade den i Seine. #semesterlyxliv
Efter middagen traskade vi på ett tag till, och Emil tog fler vackra bilder.
Ett milkshake-sug hade väckts till liv! Vi gick förbi ett ställe vi passerat och noterat när vi letade nördbutiker, och valde att gå hit för varsin glassdricka.
Vanilj till mig, nutella till honom. *föreviga föreviga*
Och nu var klockan redan efter 21 - vilket betydde att vi var ute och härjat i mer än nio timmar (med vilopauser, givetvis). När jag ritade ut det på kartan visade det sig att vi inte gått en lång sträcka alls - men mycket fram och tillbaka över floden.
Och ännu bättre? Jag lyckades få till en videoblogg med små snippets under dagen!
Kolla, kolla, kolla! Kommentera, kommentera, kommentera!
Ni verkar ha det så himla mysigt! Är så fint att få följa era Parisbestyr :)
SvaraRaderaÅh, så härligt att du tycker det! :)
RaderaÅååhhh blir så sugen på Paris igen när jag går inte på din blogg ;) Här i England är det mysigt men maten... Hemsk! 100 gånger bättre i la France <3
SvaraRaderaHaha, åh.. Inte meningen att fresta dig, fina du! Men jag älskar dina snaps från England också, ser så himla drömskt ut!!! Men du har rätt, kan inte påstå att England är känt för sin matkultur... Men arkitekturen däremot!
Radera