Vad har ni för tankar kring det jag säger? och vad har ni för planer i helgen, mina vänner?
Lösenord
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Jag tycker du verkar vara så härligt lugn och avslappnad :'). Och jag håller verkligen med om det du säger om ångest, att den kommer i liknande form för alla men att man sedan hittar olika sätt att hantera den. Det jag tycker är så "sjukt"/"konstigt" med ångest är att kroppen kan framkalla sånna känslor att det är så jobbigt att man vill dö :o. Man förstår ju att rädsla och liknande behövdes för länge sedan för att överleva, men den ångest vi får är ju kanske inte för att skydda oss och det är därför jag är så "förvånad" över att hjärnan skapar sådana starka och jobbiga känslor... Lite rörigt förklarat kanske haha :).
SvaraRaderaAngående helgen så kommer min pojkvän hit som just nu jobbar i Stockholm!!! Är så pepp och lycklig över att äntligen träffas igen 😍 Vi har inga planer utan tänkte bara mysa, sova ut, äta god mat, kolla serier och filmer och njuta av varandra i varje rum hehe. Vi har bara varit ifrån varandra i en vecka (vi bor tillsammans i Göteborg), men en vecka räcker tydligen för att man ska bli alldeles nykär och längta ihjäl sig haha. Kärlek är bäst ❤️❤️ Hoppas ni får en fin helg! Låter underbart att bara ta det lugnt 😍
Ja, ångest är verkligen ett komplext fenomen, som i grunden SKALL vara funktionellt för människan men kan ta en helt annan riktning.. :/ Det ska ju egentligen vara ett varningssystem för att inte närma sig nalkande faror, men blir istället en självgående tortyr....
RaderaÅH!!! MYS!! Låter som världens bästa helg ju!! <333 Och att få vara ifrån varandra ibland, tänk att det kan göra så stor skillnad? Ha det magiskt, Emelie!
Tack!! ❤️
RaderaSå gullig!!!!! Roligt med en liten spontan video. Jag har gått i KBT några gånger, och tycker definitivt det har hjälpt med mina "symptom" (ex panikångest) men samtidigt tycker jag inte att det har hjälpt mig med min grundproblematik (dvs att luska ut vad det är som gör att jag får ångest/mår dåligt från första början och reda ut det) utan det är mer "fyll i det här testet ok vi ska hjälpa dig med det här" och sen när man gjort det så är en "klar" liksom, fast en inte är det, om du fattar. Jag vet inte. Är tacksam för den kbt jag fått, men samtidigt skulle jag vilja göra någonting mer djuplodande, men "vanlig" psykoterapi verkar vara ovanlig att bli remitterad till och vem har ens råd att gå privat, haha. Sedan tror jag KBT är skitbra för vissa, att det fungerar som en knuff i rätt riktning och att man efter att blivit hjälpt med en ångestgrej liksom känner sig starkare i övrigt och kan ta tag i övriga livet på ett annat sätt än innan. Heh, blev en lång kommentar nu, sorry! Men kul med video och trevlig helg, hoppas du får vila ordentligt :*
SvaraRaderaKBT är ju speciellt på så sätt, att det är symtomlindrande men inte alltid djupgående. Men det är också med grundinställningen att ångest är normalt och naturligt och att det inte är nödvändigt att FÖRSTÅ, utan snarare att HANTERA. Sedan kan det vara så att vissa behöver och vill förstå, och då tror jag psykodynamisk samtalsterapi fungerar bättre än KBT :) Men sådant är ju så olika oh individuellt! Men har du testat att gå hos en kurator? De kör vanligtvis enligt gamla psykodynamiska rön ;)
RaderaJättejätteintressant med dina tankar, verkligen!!
Har faktiskt inte testat att gå till kurator men skulle vilja, den psykolog jag går till nu föreslår gruppterapi i kbt-anda men ska nog fråga henne om hon inte istället kan remittera mig vidare till en kurator!
RaderaJa, men gör det!! Skriv sedan hur det går också, är du snäll! :*
RaderaMin första tanke som kommer upp är att det är så himla viktigt att prata om ångest! Jag tror det är många som mår väldigt dåligt och känner sig ensam i sina känslor och tankar. Det behöver inte handla om ångest men psykisk ohälsa i sig. Jag kan bara prata för mig själv nu och stunderna kommer då man känner sig fruktansvärt oförstådd och ensam. Jag kan inte ens räkna på fingrarna hur många gånger jag fått frågan om vad det är som gör att jag känner som jag gör, eller varför jag fick en depression igen. För det första så tycker jag det är respektlöst av en person som knappt känner en att ställa en sådan fråga. Det handlar ju inte om att man kanske inte vill berätta. Det är ju till största delen för att man kanske känner att man inte kan förklara och på så sätt känner sig om möjligt ännu mer konstig och misslyckad. Det kanske låter rörigt men jag är på en krokig väg just nu med många hinder och gropar. Din video var bra, du är en klok människa och säkert en alldeles underbar psykolog! <3
SvaraRaderaJa, det är synd att det skall vara så otroligt skamfyllt att leva med psykisk ohälsa. Det är så hemskt, eftersom det liksom förstärker ohälsan man redan har, eftersom samhället indirekt förmanar att man ska må dåligt ÖVER att man mår dåligt. Fy faan. Vi måste lära oss att prata om ångest, och som du säger: HUR man ska prata om ångest.
RaderaUnderbara, underbara Petra. Jag finns här för dig om du någonsin behöver prata. Snapchat eller facebook, bara skriv! <3
Ja precis! Tyvärr så har jag ALDRIG fått ett konkret eller bra tips om hur man ska prata om sin ångest mer än att försöka förklara för dom i min närhet "hur man känner och varför man känner så". Jo jag fick en ångestattack för att jag tappade mackjäveln på golvet när jag samlat ork till mig att ens bre en! "Det är väll bara att ta en ny?". Jag tror det handlar mycket om hur lite det pratas om psykisk ohälsa överhuvudtaget.
RaderaTack, Vad du är fin!! <3 <3 lite väl mycket motgångar på senaste men innerst inne är jag ganska envis så jag kämpar på ;)
Har du testat att beskriva hur ångesten ser ut i kroppen? Vilken färg, form, storlek, rörelsemönster? Och vad den gör med din kropp? Det brukar göra att folk förstår lättare.
RaderaTill exempel, min ångest brukar vara ljusgrå, sitta under nyckelbenen och vara tjock, oval-liknande, pressa utåt mot huden och upp i halsen och ned i magen. Göra det svårt att svälja och inte känna någon hunger eller törst, ibland får den mig att skaka i händerna. Typ så?
Det vet jag att du är, en av dina styrkor. Du klarar det till slut, men det kommer vara jävligt tufft <3
Vilka bra tips! Redan när jag läste så fick jag ett litet hum om hur min ångest faktiskt formar sig men det var helt annorlunda än du beskriver din. Vilket är väldigt intressant! Eftersom jag har det nästan hela tiden så var det inte så svårt, bara att jag endast känt det innan men aldrig försökt sätta ord på det. Min ångest känns som små runda ringar med taggar på och den befinner sig faktiskt i nästan varenda del i kroppen men fingrar och fötter blir mer som gelé när den är riktigt påtaglig. Andningen blir som att suga upp luften i ett minisugrör samtidigt som det känns som att jag har ett stort ärr över hjärtat och det ärret öppnar sig och töjer sig ju mer ångest jag får. Nästan som att man önskar att hjärtat ska hoppa ut så man slipper känna det just då. Tack Emelie! <3 <3
RaderaGud, så intressant!! Att ångest kan kännas så olika, men ändock så outhärdligt.. <333
RaderaÄlskar när du gör såna videos där du bara pratar på :) När jag läste lite om OCD så tyckte jag att det mest intressanta var att läraren sade att OCD utvecklas för att det finns nånting som man inte vill tänka på, man inte vill se och symtomen utvecklas som ett sätt att hantera det, alltså att nån kan tänka tvångstankar istället för det som ligger i grunden av problemet. Men jag antar att så tänker man inte i KBT. Hur tänker man i KBT om OCD? Är det just att man har en patologisk sätt att hantera sin ångest och man ska lära sig om?
SvaraRaderaJag ska tyvärr spendera helgen genom att ligga i sängen :( blev sjuk igår och fick ingen sömn inatt för jag hade så ont :(
//Urszula
Hm. Intressant synvinkel! I KBT tänker vi faktiskt liknande, att vi försöker undvika vissa tankar genom att ersätta dem med andra impulser och tankar som tar över. Och enbart genom responsprevention, alltså att INTE tänka de ersättande tankarna och utföra impulserna kan vi möta den ångest som ligger till grund, coh därmed bli friska.
RaderaMen stackare då!! :( Ont? Vardå?
Du är så himla söt Emelie! Genom videon strålar en otroligt stor genuinitet som verkligen får mig att bli så lugn, av ditt lugn. Gällande ångest tror jag dig. Jag tror att en lösning åtminstone för mig självt att bli vän med min ångest och inte reagera med rädsla och flykt. Bara genom att prata mer öppet om ångest som något naturligt tror jag också skulle stötta många unga förvirrade själar. Vad modig du är Emelie. Ditt lyster inspirerar. Jag önskar er en superskön helg ❤️
SvaraRaderaPrecis, Sara! Så sant! Nyckeln är att möta sin ångest och gå igenom den. Jag brukar jämföra det med hästar som springer mot elden (lite luddigt men hänger du med?). Tack, min fina vän. Du är en fantastisk människa, visst vet du det? <3 Ta hand om dig!
RaderaDet var en målande metafor! Min förra terapeut använde också mycket metaforer. Vilket jag gillade. Min nuvarande psykolog är väldigt psykoanalytisk, helt nya perspektiv som vrider hjärnans nervbanor ut och in, haha. Tack kära du, det har jag svårt att se själv. Du är fin du, tack! <3
RaderaSpännande med nya perspektiv! Det är alltid bra, att få tänka om och lära sig nya saker :)
RaderaJag menar det när jag säger det. Försök se det du med! <3
Ja jag håller med om att en viss grad av ångest är oundvikligt i livet och att utmaningen är att kunna acceptera och hantera den ångesten. Har din PTP-period hittills påverkat dina framtidsplaner på något sätt? Du har skrivit tidigare att du vill jobba med parterapi men hade du kunnat tänka dig att fortsätta inom barnpsykiatrin?
SvaraRaderaHm. Intressant fråga! Jag vill fortfarande jobba med parterapi. I grunden vill jag fortfarande bo i Paris (även fast det känner mindre och mindre realistiskt). Jag kan tänka mig stanna inom barnpsykiatri ett bra tag, men jag vet att jag i slutändan är mer intresserad av relationer som mellan par :)
RaderaVad jobbar/har du jobbat med, förresten?
Åh, alltså tycker verkligen att dina videobloggar är så mysiga! Oavsett om du gör dem själv eller med Emil, oavsett om de är planerade eller bara spontana som denna.
SvaraRaderaJag håller med dig om att ångest troligen nog inte går att bota. Har själv mycket ångest i perioder och har liksom alltid haft det, och det är först på senare år som jag har börjat förstå att det kanske är något som jag får lära mig att leva med (och hantera) snarare än jag väntar på att den ska gå över. Och det känns ändå betryggande att veta att man inte är ensam om att ha ångest utan att alla har det i olika grad.
Maww, vilken förstärkning <333 Älskar att göra videobloggar när du skriver så fint om dem.
RaderaVilken klok, men otroligt jobbig insikt, Louice. Jag förstår att det är något som tagit dig år och år att inse, och kommer nog ta ännu längre tid att acceptera. Men som du säger - ångest är naturligt. Så länge vi kan hantera den kan vi även leva ett lyckligt liv <3
Åh jag blir faktiskt varm i kroppen när jag hör dig prata om ditt jobb. Du känns ärlig, kunnig och engagerad, du behövs inom psykiatrin!
SvaraRaderaMen åh!!! *superrörd* :')
RaderaAsså wow du är så himla klok, alltid lika kul att läsa/höra dina tankar.
SvaraRaderaOCH!! Du har den mest behagliga rösten? Helt otrolig faktiskt!!
Men sluuuuta, dina kommentarer får mig alltid helt generad och rörd :')))
RaderaÅh mer såna här videos! Finns inget mer fascinerande än att lyssna på när någon pratar om det hen brinner för! Blir helt uppslukad och vill höra meeeer :))
SvaraRaderaÅh! Vad du är fin!!! Vad mer skall jag prata om, tycker du? :D
RaderaNörda ner dig totalt i det du gör bara så kan det inte gå fel? Men kan klura på om det är något speciellt jag önskar :D
SvaraRaderaHaha, okej, men ja! gör gärna det :P
RaderaJag tänkte kommentera på detta inlägg direkt då jag läst det men gjorde inte det av någon anledning. Tycker om dina videobloggar SÅ mycket för det känns som att du genom dem skickar din fina energi till oss! :') <3 Fler videobloggar önskar jag mig i Julklapp från Emelie Wonka om jag får! <3
SvaraRaderaÅngest är fan inte kul alltså. Har haft det lite till & från + för mycket/ofta i år känner jag, hoppas verkligen på att nästa år blir mycket bättre när det gäller det. Tycker det är så sjukt hur ens hjärna (antar jag att det är?) kan skapa ett så stort lidande för en själv att bara få genomlida & att det kan göra SÅ jävla ont både fysiskt & psykiskt när det är som värst. :( Usch.
Awww <3333
RaderaJa, ångest är ett så hemskt och onödigt lidande... Har du funnit några strategier?