När mina rubriker har ett utropstecken i sig - ja, då vet en att det har varit en bra dag. Typ som den här dagen - torsdagen den 22:a december. Då hade jag och Emil nämligen varit tillsammans i en hel månad. Och jag monogam i en hel månad. Wow.
Jag började dagen med att sömndrucket kliva ur sängen och gå och handla på ICA. Emil hade redan åkt till jobbet hela fyra timmar tidigare, men jag utnyttjade sovmorgonen! Nu behövde jag köpa nya matlådor (alla hans är fyllda med lasagne och annat gottigt), bullformar och lingonsylt. Jag skulle nämligen laga en av mina favoriträtter till middag, och på kvällen skulle vi baka våra bullar för att fira.
Råkade hitta en mistel också. Tänkte "en sådan måste en ju ha"... visst?
Min första mistel i livet.
I alla fall. Sedan klädde jag på mig ordentligt, tog lite selfies....
.... och ställde mig och förberedde middagen. Kålpudding. Det tar så nedrans lång tid - i alla fall om en råkar köpa 2 kilo (!) vitkål, som då jag kan vara dum nog att göra.
Men det är så nedrans gooooott... Typiskt en sådandär rätt som en hela sin barndom tror smakar bajs och sen när en äter den så bara "GUD JAG HAR LEVT I EN LÖGN". Så har det i alla fall varit för mig.
Men jag älskar det i alla fall. Det blev vår månadsmiddag.
.. och så bullbak. Precis som för precis en månad sedan.
Och så har jag en snygg herre som kan hantera en brödkavel.
Som ni ser.
Och då går det såhär i fyra enkla steg:
Och så hade vi helt plötsligt en hel hög med nutellafyllda bullar, glaserade med vit choklad.
Det som vi bakade dagen bli blev tillsammans, och som vi bestämde blev våra bullar.
HUR GODA?! Vi åt två stycken samtidigt som vi tittade på Skönheten och Odjuret, och sedan hade jag en serious food baby.
Fast kvällen var inte över ännu. Dagen efter skulle jag åka iväg och fira jul i Mariefred, och då behövde jag bli helt klar med alla julklapparna. Jag slog in de första två i köket medan Emil slog in sina sista.
Så hånglade vi så att jag stundvis hade fjärilar i hela magen. Så himla pirrigt, underbart kär.
Åh, bullarna som smakar som det känns att vara kär! Vilket fint återseende :)
SvaraRaderaJa, men precis!! Vilket minne du har..! Det fick bli lite som vår tradition, eftersom vi bakade dem när vi blev tillsammans och nu på månadsdagen.. :')
RaderaGrattis till er, fan vad fiiinaaaa ni äääääär <3 Och de där bullarna alltså, riktiga snyggingar. Hade gärna raggat upp nån av dem. Den längst till vänster kanske ;)
SvaraRaderaTaaaack Frida! <333
RaderaDu, jag hade lätt varit en wingman. Du hade gått till sängs med en av de där bullarna, for sure.. ;)