Lösenord

söndag, oktober 16, 2016

Stress klär mig inte

Det är mycket nu. Om man bortser från min sedvanliga "tillbaka-från-Paris"-dip, de dubbla kurserna jag läser fram till jul, klientarbetet med handledningsmomentet, för hög träningsfrekvens och det faktum att jag inte. slutar. frysa.....  så släpptes just statistikhemtentan.

Nu tackar jag mina lyckliga gudar för att det är en hemtentamen, och alltså något jag kan skriva på kammaren. Samtidigt går min puls i hundraåttio över det faktum att frågorna jag läser i examineringen är helt obegripliga.

Ännu en stressfaktor är att jag fick ett mail från kursansvarig häromdagen. Tydligen har mina skolkamrater uttryckt "oro" för mig, och jag måste gå dit för ett obligatoriskt möte angående min hälsa. Kan ha att göra med att jag i fredags var så uppstressad, trött och övertränad att jag svimmade under en föreläsningsrast. Vilket jag helt hade glömt faktiskt.



Men sanningen är att jag oooooo-orkar inte-eeeeeee. Jag vill bara att detta ska vara över typ nu nu nu nu. Stress klär mig inte.


9 kommentarer :

  1. Skickar massor med varma kramar.
    Ta väl hand om dig.
    KRAM

    SvaraRadera
  2. Usch för stress!! lider med dig och hoppas att du hinner ta hand om dig i allt som snurrar kring dig. Kramar i mängder!! /Sandraemelie

    SvaraRadera
  3. Oj! Det låter som att du behöver ladda om lite. Ta en dag eller två bara för att typ sova, äta bra och inte göra ett jäkla jota. Ta hand om dig! Kram

    SvaraRadera
  4. Usch stress är bajs. Jag skriver uppsats på heltid, läser en liten kurs parallellt och jobbar halvtid på miTT jobb samtidigt och önskar bara som du att det ska bli jul så man kan pusta ut. Men glöm inte att ta hand om dig! Återhämtning är viktigt! Och du är viktig!

    SvaraRadera
  5. Men snälla, nu måste jag nog skriva en kommentar. Jag har full förståelse för att dina kurskompisar oroar sig, gäller det inte också din bagarkompis? Viljan kan fixa mycket, men när kropp och själ börjar säga ifrån tror jag det är dags att lyssna. Var rädd om dig!

    SvaraRadera
  6. Emelie! Du måste ta hand om dig!! Tips från en som pressade sig för mycket alldeles för länge, tills kroppen blev spänd som en fiolsträng och knappt orkade (orkar) med något alls: GLÖM INTE ATT ANDAS. Det är INTE värt att pressa sig så man faller över gränsen. Lyssna på varningstecknen innan det är för sent.

    Med det sagt: Jag tror på dig. Du fixar det. (Men ta hand om dig under tiden också.)

    SvaraRadera
  7. Oj! Den sista paragrafen där skrämde mig nästan. Ta hand om dig!!!!!!

    SvaraRadera
  8. Du måste ta hand om dig, Emelie :( andas. vila.
    Kroppen klarar inte av för mycket och när den säger ifrån så bör man lyssna. Jag tror att om så många uttrycker oro så är det inte utan anledning.
    Du vet såklart allt detta men kände att jag inte kunde scrolla vidare utan att kommentera något!
    Kram kram kram!

    SvaraRadera
  9. PUSS PUSS PUSS PUSS på er alla! <3333

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)