Lösenord

torsdag, april 07, 2016

Paris: Dag 2, Nutella-lek, Eiffelselfies och favoritcrêperiet

Dag två vaknade jag upp aningen tidigare än Christoffer, fortfarande ångestriden av gårkvällens plånboksförlust. Jag hade tillbringat hela kvällen med att blockera och polisanmäla stölden av korten och körkortet, och nu hade det sjunkit in...

På något magiskt sätt - jag vet inte hur - så får jag ett samtal. NÅGON HAR HITTAT MIN PLÅNBOK. En advokatfirma på andra sidan gatan hade den i tryggt förvar, och bad mig komma och hämta den. Jag fullkomligt flög ur sängen och pilade dit, och återfick plånboken med allting inuti. Svenska kontanter, SL-kort, bilder, métro-biljetter, bankkort.... Wow.

Den hade alltså aldrig blivit stulen - jag hade bara tappat den. Aaah, typiskt mig att glädjehoppa bort min egen plånbok....

På vägen hem handlade jag med mig frukost - baguette och croissanter, tillsammans med ost, skinka, smör, tomat och nutella. Här ser ni hur Christoffer posar fint med min oskadda plånbok!!!!!




Då släppte spänningarna. Helt plötsligt blev det otroligt roligt att äta croissanter bredda med nutella, och jag lekte krigslysten och busig.





Alltså det var en sådan fin stund - jag blir pirrigt glad bara av att se bilderna igen. Paris, Paris, Paris, nutella, nutella, nutella!

Eftersom det har strulat sig med sommarboendet, så började jag leta ny sommarstudio på plats, och stämde träff med flera eventuella uthyrare till sommaren. Bland annat smög jag ut på morgonen efter frukosten och kollade på en lägenhet precis mittemot PAUL (men alldeles för dyr!)...




När jag hade en lång tidslucka mellan två träffar så valde jag att ta med Christoffer ut på Paris-upptäcksfärd! Här står han på Pont des Arts och ser halvnöjd ut.



Vi selfie-ade oss vid Louvren....


.. och gick sedan längs Seine mot Eiffeltornet...


Mer selfies!



Vi stannade upp en stund på den här bron (ja, visst vet ni vad den heter?!) som Christoffer verkade tycka var rå-cool. Guldiga statyer som kantar en bro är tydligen ett prålbevis. Det var vi tvungna att föreviga med en bild.




Jag märker det så tydligt: hur jag älskar när Christoffer får reaktioner på saker. Jag blir helt till mig i hela kroppen!.. Det måste ha att göra med att Paris är så viktigt för mig, och när han tycker något bra om det, så känns det som att två av mina kärlekar förenas på ett sätt....

I alla fall var planen att hälsa på järnladyn en liten stund.





Och selfie-oss vid körsbärsblommen! Så fint att vi kommit hit precis när Paris börjat blomma... 



Efter detta var det dags att ha ett möte med en äldre brittisk dam, som ville hyra ut sin studio över sommaren. Christoffer och jag blev inbjudna till hennes man för att dricka te, och diskutera pris och tider....
Och när vi gick därifrån, då var det bestämt: JAG HAR EN STUDIO FÖR SOMMAREN!

(... det roliga är bara att den är på exakt samma gata som JP bor på... Vad är oddsen?!)

Jag gick därifrån så lättad, så euforisk, så glad..! En fin simpel liten studio med allt jag behöver, hela sommaren, till ett resonligt pris. Den brittiska damen var dessutom så charmig, och fin, och erbjöd mig att komma och äta lunch i deras franska sommarhus under min vistelse. Hur fint?

Vi firade genom att köpa med oss tre små macarons, för att Christoffer skulle få besmaka detta franska bakverk för första gången.



Svartvinbär/plommon, kokosnöt och längst ned skådar vi en saltad karamell-macaron.



Saltad karamell var helt klart godast! Mmm..! 

Därefter tog vi en lång vilopaus i lägenheten, åt lite bröd och inväntade middag. När vi gick ut vid 20-tiden var det fortfarande ljust. Åh, våren....




Och gissa var vi skulle?! Jo, till mitt favoritcrêperie!
jag vet inte hur många vänner/ex/partners jag tagit med hit, men det är verkligen min favoritrestaurang i hela hela Paris, och personalen har fått träffa hela min umgängeskrets. Jag hade sett fram emot att få återse kocken igen, och till och med tagit med ett paket Ahlgrens Bilar som present.

När vi kom dit fick vi en kanna gratis äppeljuice och beställde mat på studs! Varsin galette med crème fraîche, purjolök, bacon och ost. 






Christoffer fick inte välja dessert själv. Han var tvungen att smaka på den godaste desserten jag vet.




(Han tyckte den var god). 

Vi satt ett bra tag och pratade - Christoffer blev helt lullig av sin kanna cider och så satt vi och skrattade åt allt och ingenting. Jag har även en tendens att smittas när någon i min närhet blir lite berusad, och själv beter mig lika konstigt... Det var helflummigt, men så himla trevligt.
"Varför tycker du att jag ser röd ut?"
"Va? Nej? Jag sade inte att du ser röd ut.. Jag sade att du ser död(!) ut."
"Hahaha. Hur kan man se döv ut?"


Efter en pratstund med kocken, en rabatt på 10 euro (wow!!) och lovord om att komma tillbaka under sommaren, så gick jag och Christoffer hem och lade oss.


Ps. På er förfrågan har Christoffer skrivit en hel radda om första-intryck-av-Paris, jag kommer publicera i samband med återresa. Så kul..!

8 kommentarer :

  1. Vilka fantastiska upplevelser! Drama och "feel good" om vartannat. Förstår precis din känsla när du märker att Christoffer "känner" något speciellt för det ni ser/upplever tillsammans. Finns inget mer bekräftande än att dela den speciella "parisiska" lyckokänslan...
    (En liten undran: hur känner Christoffer inför vetskapen att du nu ska bo på samma gata som JP? Blir du själv oroad av detta?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen! Det är något magiskt med att få andra att se åtminstone en liten glimt av vad man själv ser...

      Hm, jag har ingen riktig aning om vad Christoffer tycker om det - han har inte uttryckt något. Får se till att fråga honom :)
      Och jag? Nä, inte alls oroad. Jag och JP känns som väldigt bra vänner numera (det kan du läsa mer om imorgon!). Mest ska det nog bli kul, för då kan han och jag umgås mer! Men däremot kan det kännas lite småtypiskt också, att betala så mycket för att bo så nära någon man ev. hade kunnat bo gratis hos (om du förstår vad jag menar?).

      Radera
    2. Jag förstår, men i min mer "konventionella" värld kan jag tycka att priset kanske är värt oberoendet och en sorts större frihet. Vem vet vad du får för impulser och bekantskaper denna sommar? (obs, menar inte enbart amorösa sådana ;-)

      Radera
    3. jo, ABSOLUT. Jag ska INTE bo med JP - det är ett som är säkert. Men vi kommer nog umgås en del han och jag, när vi bor så nära. Och det är alltid trevligt. Men jag ska låta honom ägna sig åt egna tjejer, och jag ska värdera för Christoffer :))))

      Radera
  2. Måste bara skriva att jag blev så lättad och genuint glad för din skull att du fick tillbaka plånboken med allt i! Fick ångest på riktigt när jag läste att du blivit av med den... Åh fy. Är lättad i alla fall nu, haha. Hoppas din tid i Paris nu blir/är fantastisk!! :) /Mvh Malin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad du är fin..! Ja, jag hade också världens ångestklump, det var hemskt... Min tid blev såååf in, tack!!

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)