Lösenord

söndag, november 01, 2015

Paris: Dag 2, Nyvaket, teaterföreställning och parmiddag

På söndagen vaknade vi båda upp långsamt i och med att rummet börjat lysas upp av utomstående ljuskällor som pressade sig in genom de bristfälliga persiennerna. Segt sträckte vi liv i varenda kroppsdel, och snart var Lorenzo ute på språng och köpte frukostdetaljer. Själv satt jag bara yrvaken och kalaslycklig i sängen och väntade på hans ankomst, medan jag lyssnade på The Beatles.




Fast sedan tyckte jag tydligen inte att det räckte med en nyvaken bild - jag skulle minsann göra ett nyvaket videoklipp också. Men varsågoda, säger jag nu, innan jag helt och hållet ångrar mig och mina video-kåta tendenser.




Efteråt blev det frukost. Surdegsbaguette med smör, ost och skinka, sallad, nutella, te/kaffe och pussar. En perfekt fransk frukost.




Omnomnom.




Men efter lite timmars segande var det dags att göra sig i ordning och ta sig ut..! Pas vrai, Lorenzo?




Oh là là, charmör där, quel charmeur! *svärm*




... och så här såg jag ut. I vilket fall som helst tog vi oss ut i Paris. Vi hann gå hela kvarten fram till tågstationen, innan vi insåg att Lorenzo glömt sitt tågkort. Så vi gick tillbaka.




Sedan hann vi gå hela kvarten åter till tågstationen, där vi insåg att jag glömt min mobiltelefon. Vilket i sig inte hade varit ett problem - om det inte vore så att det är med mobilen jag tar alla mina foton.

Jahopp, tänkte vi, och jag totalvägrade att återvända tillbaka för att hämta dem. Men synd var det, för att vädret var strålande vackert, solen sken och det var otroligt varmt ute.

Så vandrade vi hand i hand genom Paris, jag beundrade mina gamla Paris-kvarter och allt kändes så perfekt.

Vi besökte gamla arbetsplatsen PAUL, och där blev jag glatt påhälsad med biz och glada tillrop om vartannat. Älskade gamla kollegor, blir så nostalgiskt glad att hälsa på där.

Lorenzo bjöd på en fantastiskt god glass från GROM, med smakerna saltad karamell, romrussin och GROMs specialglass, och en stor klick grädde.

 Sedan tog vi métron upp till norra delarna av Paris, för att köpa biljetter till en teaterföreställning jag hört lite om...

Föreställningen var bra, men inte lika lyckad som den förra vi såg. Däremot tyckte jag att det var en himlans trevlig upplevelse - inte bara att få sitta och lyssna på en fransk teater, utan även att få pilla försiktigt i handen hos italienaren jag är kär i, pussas på kinden och småskratta tillsammans när någon på scenen lyckats kläcka ur sig något skrattvärdigt.


När teatern var slut var klockan redan 18:30, så vi tog en promenad till närmaste tågstation och åkte hemåt. På kvällen skulle vi nämligen bjuda över Lorenzos granne/vän med flickvän för parmiddag, och bjuda på pasta.




Det blev lite appetizer i form av parmesan och torkad skinka. Mums.




När sällskapet slutligen var samlat och maten klarlagad vid 22-tiden så högg vi alla in på varsin plasttallrik. Tortiglioni i tomatsås med stekt fläsk och hyvlad parmesan. Givetvis bröd till, och lite sallad för att leka nyttig.

Kvällen avslutades i ett rökfyllt rum med öldrickande, fotbollstittande och alldeles för mycket skitsnack. Själv satt jag mest och småbloggade, lyssnade på hur de babblade på i sina salongsberusade tillstånd. När gästerna gått blev det glass...




 Och sedan satte en tjomme igång med disken . Jag smygfotade.




I sängs hamnade vi inte förrän efter midnatt. Precis innan vi somnade tackade jag honom för att ha diskat, och då kramade han om mig och sade ömt (med italiensk dialekt, gah!); "Merci d'être ici. Je suis trop bien avec toi. Vraiment. Je suis heureux de t'avoir connu." (Tack för att du är här. Jag mår så bra med dig. Verkligen. Jag är lycklig att ha fått lära känna dig).

4 kommentarer :

  1. Vilken sång är det du lyssnar på? :)

    SvaraRadera
  2. Åh, åh, åh! "Je suis aux anges" var ett nytt uttryck för mig, men jag förstår att det passar perfekt in på dina (i alla fall två första) dagar i Paris som jag nu nästan har fått uppleva själv med dina målande blogginlägg. Je suis heureuse pour toi!!!

    SvaraRadera
  3. Haha, men gosemelie! Tycker det syns på dig att du är apkär! mysigt!

    SvaraRadera
  4. Amandah: Åh, vilken är det, vänta, hmm...

    Viktoria: Awww, vad du är sööööt. Jag tycker så mycket, mycket om dig, Viktoria, när du smittar mig med din återöverföring av mina känslor <3333

    M: HIHIHIH <333

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)