Lösenord

onsdag, november 11, 2015

Frågestund; i skrift och sjuklig videoblogg.

Sådär - nu har jag samlat ihop frågorna, och eftersom det blev en hel del fler (och hel del oväntat dramatiska och personliga!) frågor,
så tänkte jag dela upp det lite. Jag har gjort en struktur sådan i kategorier (Paris, polyamori, psykologstudier och personligt)
och även markerat vissa frågor med "*" för att indikera att jag tagit med dessa i videobloggen lite längre ned.

Tack för att frågor (seriösa som oseriösa!), och varsågoda!
Paris

Kan du inte berätta lite om au pair livet? *

Hur lärde du dig franska på bästa sätt?
Att flytta till Frankrike! Rätt uppenbart svar, kanske, men ändå... Att i kombination med grammatiska genomgångar och kortare lektioner, så gå ut på gatorna i Paris och prata, prata, prata. Det hjälpte även att lyssna på franska radioprogram, se franska filmer eller bara ha franska subtitles på engelska/svenska filmer. Alla små detaljer räknas!

Tror du att du kommer flytta till Paris när du är klar med utbildningen?
Det är ju en dröm jag har... Men jag vågar inte hoppas på det. Det är snarare så att jag VILL VILJA flytta dit när jag är klar, men jag vet ju inte alls hur mitt liv kommer se ut om två år. Men just nu så - ja, jag hade mest av allt velat bosätta mig där när utbildningen är klar.

Sen undrar jag vad som fick Lorenzo att flytta till Paris? Förutom jobbet på PAUL.
Lorenzo kom till Paris för att få igång en karriär inom dans. Han är nämligen en fruktansvärt duktig hiphop-dansare, och kom hit tillsammans med sin dåvarande flickvän (också dansös) och för att realisera sin dröm. Men sedan var han tvungen att skaffa sig ett jobb, så nu jobbar han på PAUL och går danskurser på sidan om. Men jag måste säga - det är sjukt attraktivt att se när han dansar...!


Polyamori

Vet din familj om alla dina pojkvänner? Isf vad tycker dom om det? *

Är fransosen helt ute ur bilden nu? *

Hur träffade du alla dina killar?
Jadu, det är olika. Redoy träffade jag genom en gemensam vän, killar jag haft i Paris har jag antingen träffat i parker/genom tinder, Lorenzo träffade jag genom mitt sommarjobb på PAUL, kalven träffade jag eftersom han går i samma klass som mig på universitetet...

Kommer du någonsin skaffa barn? Hur funkar det då med polyamorin?
Absolut, om jag själv får bestämma! Men det har jag faktiskt redan svarat på, i frågestunden här.

Jag är lite nyfiken på "kalven" faktiskt, men förstår ju om han precis som fransosen inte vill nämnas mycket på bloggen.
Jo, det är ju så att han är lite kändis-blyg (som om min blogg vore en stor kändisblogg, hehe, tillåt mig ha hybris). Han ses inte helst på bild, och det respekterar jag!

Varför kallas han "kalven"?
Haha, det är en rolig slump som kom sig ur detta inlägg. Vi skulle gå och handla mjölk eftersom han ville dricka oboy, och jag tyckte han drack så väldiga mängder att jag på skoj benämde honom som det i bloggen. Det snappades upp av er läsare, och numera skämtkallar jag honom för det här.

Har du sex med alla dina pojkvänner? Och isf är det lika bra med alla? *

Oroar du dig inte för könssjukdomar? I och med att dina pojkvänner också har andra. *

Tror du att du någon gång kommer ha sex med en kvinna?
Du, Emsi..... *blink blink* Nä, jag skojar bara, det är ingenting jag planerat. Finns det en ömsesidig lust någon dag mellan mig och en kvinna, så varför inte?


Psykologstudier

Jag var lite nyfiken på ifall din bild av dig själv och hur du fungerar har förändrats sedan du påbörjade psykologprogrammet? 
Åh ja! Jag har utvecklats massor sedan jag började plugga - både genom att jag lärt mig massivs genom studierna, men också det sociala livet som går parallellt med utbildningen. Men jag ser på mig själv med en mycket större medvetenhet, har större förståelse för mina emotionella och kognitiva processer och är nog mer självaccepterande, vill jag tycka..

Har du några planer på vad du vill arbeta med efter examen?
Familje- och parterapi! Jag praktiserade ju för två år sedan på en familjeterapi/parterapi-klinik, och det var bland det roligaste jag någonsin gjort. Det är definitivt det jag tycker är mest spännande inom psykologiyrket just nu.

Är det lätt att hitta nya vänner på psykologprogrammet, om man inte ursprungligen är från Stockholm?
Det handlar nog om hur du tar för dig! Själv är jag inte alls en kår/spex-person heller, och jag har aldrig varit med på evenemang av den kalibern. Men istället så gäller det att prata mycket med dem i klassen (man är bara kring 30-40 stycken), många ordnar teambuilding-aktiviteter och man ser till att ordna middagsbjudningar mellan eleverna i början på programmet också, så det är ofta bara att haka på! De är väldigt måna, lärarna på psykologprogrammet, att man finner sin plats och mår bra (psykologer, du vet..).


Personligt

Vad tänker du om objektivitet? Finns det, kan vi i så fall ta del av det? 
Alltså, den här tanken torterade jag mig med så mycket för bara några år sedan, och jag kom fram till att... Det spelar bannemig ingen roll. Nä. För, som din fråga indikerar - om det nu finns en objektiv värld där ute, så kommer ingen någonsin kunna berätta om den.

Har för mig att du hade en ätstörning? Kan du berätta lite om det? Hur startade det? fick du hjälp eller klarade du det själv? Anser du dig vara frisk idag?
Mellan 18-19 år behandlades jag för mild anorexia nervosa, och gick en gång i månaden till en läkare för vägning och uppcheckning. Det var bland den värsta perioden i mitt liv, men jag klarade mig igenom det genom att äta till dess att ångesten fick mig att skrika och gråta och med tiden ebbade den ut mer och mer... Jag är idag frisk, men kan känna att min känslighet inför mat kan variera, beroende på hur jag mår psykiskt i livet. I vilket fall så har idag en mycket starkare medvetenhet och kontroll i mitt agerande och är högst säker på att aldrig låta mig själv falla tillbaka. I nuläget ser jag min diagnos som ett avslutat kapitel i mitt liv, som jag helst låter vara dåtid.

Har du lätt för att lära känna nya människor? Jag tänker att du lägger mycket tid och energi på de relationer du har och vårdar dem väldigt väl samtidigt som det inte alls verkar ovanligt med nya vänskaper i ditt liv.
Hm, det har jag faktiskt inte... Eller jag vet inte. Jag pratar sällan med främlingar och jag träffar sällan vänner på det sättet. Jag föredrar att vara ensam, egentligen. I Paris var det annorlunda - givetvis träffade jag många nya hela tiden, men rent generellt håller jag mig i de vänskapskretsar jag har och är rätt nöjd med det. Just nu är det kalven, min syster, mina andra pojkvänner och ibland ett par gamla vänner jag träffar. Jag menar, simjobbet och plugget tar rätt mycket tid som det är redan.

Vet att du tidigare nämnt att din mamma inte lever längre- vad dog hon utav? Hur såg er relation ut innan hennes död? Har din pappa en ny familj? Hur ser din kontakt ut med dom? *

Vad skriver du i din dagbok som du inte skriver här? Självklart frågar jag inte specifikt, jag undrar mer vad för slags texter du skriver- vad du får ut av skrivandet av den sorten och vad dagboken betyder för dig?
Det är nog i stil med vad jag skriver på bloggen, förutom att det är mindre sakinformation och mer emotionellt prat. Om jag exempelvis skriver här att; "Jag var med honom och åt middag, det var trevligt." så skriver jag i dagboken "Det var så trevligt när vi åt middag. Han sade en sak som fick mig att tänka till, och jag började fundera kring banor om [...]. Det pirrar i hela mig, och på ett sätt känns det obehagligt och nästan nervöst, men å andra sidan känns det förtjusande och spännande. Jag tror att..."

Har du och Martin någon kontakt i dag? Hur tog han ditt beslut att avsluta er relation?
Jag och Martin är vänner på facebook, men vi talar väldigt sällan. Då och då kan vi skriva för att se hur den andre har det, men intresset är lågt hos oss båda och vi har gått vidare från varandra. Jag har svårt att säga hur uppbrottet var för honom, men givetvis var vi nog båda ledsna ett tag därefter. Han säger än idag att han letar efter någon att dela sitt liv med, på ett sätt som vi planerade att göra.

Vilka fem ord skulle du använda för att beskriva dig själv för någon som ska rita en karikatyr eller skriva en artikel av dig? *





Sådärja! Tyckte ni att ni fick bra svar på frågorna? Är ni nöjda?
Jag tyckte det var kalaskul att få göra det, och tack för all er fina respons! (Dessutom har jag fått återkommande besöksrekord, så roligt!)


9 kommentarer :

  1. Alltså vissa av frågorna haha!? Folk verkar ju tro att ditt liv är en dokusåpa <3

    SvaraRadera
  2. Beröm, beröm! Du fixade ju galant att besvara alla typer av frågor, både i skrift och muntligt, utan att bli plump eller förlora i integritet. Bra gjort!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag tyckte själv att jag spårade lite under vissa frågor, men det är väl det som är grejen med att göra det lite oförberett.. :) Det blir mer äkta då.

      Radera
  3. Måste bara fråga!!
    Hur länge har du känt Redoy, och hur gick ni från vänskap till ert polyamorösa förhållande?

    Och... Martin, som du dejtade ett tag, är det den Martin som nu är gift med Josefin Knave? :) Liten värld, isåfall!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Redoy lärde jag känna i september för två år sedan, tror jag, och vi började dejta precis innan jag flyttade till Paris. Det var där vi beslutade hur vi skulle göra - och polyamorin växte fram som en gradvis process. Jag har faktiskt gjort en videoblogg om det, här!

      http://sockerskrin.blogspot.se/2015/09/videoblogg-polyamorin-och-redoy.html

      Martin Huss mitt ex, I WISH! Då hade jag aldrig gjort slut, bannemig. Hur tafatt och charmig är inte den där killen? Och hur bedårande är inte Bo, hans son?! <3333

      Radera
  4. Hahaha åh emli vad jag skrattade åt att du skulle skriva ut allas kukstorlek!!! För en sekund blev jag 18 och satt i fåtöljens källare och lekte lekar och blev kärleksfullt retad för att jag hånglade med flera killar på en gång (!!!!!!!!!!!!!! Hur livet förändras)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahaha, ååååååh, JÖSSES VAD TIDEN GÅR <33333

      Radera
  5. Seriöst Emelie, du är min idol! Jag tänker fangirl:a ut totalt just nu och säga att du är sådan härlig mix av inspiration, äkthet, lycka, drömmande och realism. Du är en riktig förebild för mig! Du lyckas hålla mig hypnotiserad genom hela videon och får 9 minuter att flyga förbi. Jag är så glad över att få vara din vän! <3

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)