Lösenord

torsdag, oktober 15, 2015

Diskussionstillägg och videobloggsrespons

Wow, vad ni har bra och klarvettig respons på ämnet!
Jag sitter här och läser igenom vad ni skrivit, och känner bara hur otroligt medvetna, generösa och genuina ni är, som sitter på så många egna erfarenheter och kan bidra med så mycket av er kunskap. Jag blir ju typ stolt, ju.

I vilket fall som helst fick jag även ännu en kommentar, av ännu en anonym, som vidareutvecklar problematiken och skriver;
"Asså måste ha en liten åsikt här. Som är tragisk men jag tampas med samma problem som denna tjej. Tyvärr är det inte så enkelt för utseendet HAR betydelse idag. Även om det Inte borde vara så. Vet Inte riktigt vad jag ska göra med den vetskapen. Ja , du är mer än ditt utseende men du kommer ju för sjutton längre om du ser bra ut...så tragiskt men sant. Hur ska man kunna lura sig o övertyga sig om att det Int spelar roll när det spelar roll?:("

Och vet du? Jag förstår precis vad du menar. Utseende har betydelse, i den mån det visar upp ett första intryck inför omvärlden. Men det jag försöker förmedla är att utseende är mer än bara de yttre ansiktsdragen och kroppsformerna. Utseendet är även utstrålningen, auran och attityden.





Har man inte självförtroendet (eller spelar ut ett självförtroende) som visar att man tror på sig själv, så kan även den snyggaste modellen se blek och oanmärkningsvärd ut, medan jag inte kan erinra mig ha träffat en tjej med härlig attityd, som jag inte funnit snygg. Jag tror att man kan utstråla det utseendet som man med kroppsspråk och attityd visar upp, och därmed bli hur jävla snygg man vill. 

I mer konkreta termer kan jag finna Bea's ord som riktigt kloka - ibland kan en fysisk "knuff" i rätt riktning hjälpa tankarna till självförtroendet (träning, smink) men precis som hon också tar upp, så behöver det komma från insidan. Tror man inte på det själv, så kommer ingen plastikoperation, inga träningsresultat eller ens busvissling på stan göra någon skillnad.

Ditt självförtroende sitter i ditt ansedda egenvärde, och det sitter inte i fysiska, yttre drag. Det sitter i att du litar på dig själv, att du anser dig förtjäna alla goda ting du strävar efter och att du vågar vara ditt eget ideal.

I början kommer du behöva visa upp det ansträngt, och "på låtsas", innan det börjar komma naturligt och du börjar tro på det själv. Men när du ser det - och visar upp det - så kommer du bli bekräftad i det, och därmed kommer din egen tilltro växa sig allt starkare. Det är åtminstone min erfarenhet.

Eller vad tror ni?


Ps. Nog kommer jag göra en till videoblogg - imorgon berättar jag lite om hur jag ser på Paris-vistelsen!


6 kommentarer :

  1. Som jag tolkar hur den här diskussionen förts har det hamnat på två olika plan. När det kommer till utstrålning, aura, självsäkerhet så talar man om en person som ett subjekt. En agerande individ som har något att säga till om i sitt liv. Tycker man ska hålla fast i den tanken. Att "äga" sig själv medför att bli åtråd.

    Ja, man kommer längre om man ser bra ut, men vad innebär faktiskt att se bra ut i det avseendet? På arbetsintervjuer eller olika platser där det är relevant blir subjektet så mycket viktigare. Din utstrålning lyfter ditt utseende. Hur du bär dig själv blir helt plötsligt mycket viktigare än utseendet självt. Vill iallafall tro att det som gör en minnesvärd.

    Det här kan en åstadkomma på många sätt. Jobba på självkänsla... i guess, by extension också klädstil, skor, hår, smink osvosv. Personliga uttryck som bidrar till självförtroendet. Haha, om någon läsare detta, fråga bara Emli om hur stor skillnad det är på min utstrålning nu och när vi träffades :p
    Olika personer!

    Den andra sidan av diskussionen talar om utseende som objekt. Att förändra utseende enbart i syftet att vara mer tilltalande för andra tycker jag är ett destruktivt förhållningssätt. Som enkelt kan bli väldigt farligt (räknar inte plastikkirurgi helt till detta, finns massor av tillämpningar utöver de vi blir bombaderade med från media). Busvisslingar, alltså catcalling, typ exempel på objektifiering. Den här sidan bör lämnas och glömmas. Vi är samhället, vi kan också förändra normerna och skönhetsidealen!

    SvaraRadera
  2. Ni är uppfriskande kloka, du Emelie och Redoy! Såå kul att få ta del av denne mans synpunkter också!

    SvaraRadera
  3. Vilken intressant diskussion! Och viktig. Har missat video-inlägget, ska ta en kik i helgen =)

    SvaraRadera
  4. Jag håller med i allt du skriver Emelie! Du är så klok.
    För ett par veckor sedan stötte jag på ett citat som passar väl in på detta diskusionsområde. Citatet lyder "Self confidence is the best outfit. Rock it and own it." Väldigt talande. Oavsett vad så är ett gott självförtroende och en god självkänsla det finaste man kan ha.
    Varför ens tvivla på sig själv och sin förmåga? Jag skyller delvis detta på mediasamhället som pytsar ut så mycket nonsens och ouppnåeliga normer till oss i allmänheten. Visst är det upp til en själv vad man tar åt sig av. Men när allt kommer omkring är det omöjligt att ignorera allt. För let's face it - Det fullkomligt väller ut med artiklar kring budskap om hur man bör vara, hur man bör se ut, vad man bör äta och inte äta, vilka kläder man bör bära, vilket resmål man bör besöka osv. Listan kan göras oändlig.
    Jag tror att nyckeln till att acceptera sig själv och att känna sig mer självsäker är att inte jämföra sig med andra. Det är galet svårt att inte göra det. Men det är nog en nödvändig och nyttig sak att jobba på. För alla är vi olika. Visst vi är alla av samma art - människor. Men där slutar likheten för vi är födda i olika miljöer med olika förutsättningar och egenskaper. Det är vår personlighet och våra egenskaper som gör oss till dem vi är. Istället för att se till allt man inte kan bör man försöka fokusera på och se till alla de saker man själv är bra på.
    "STOP hating yourself for everything that you aren't and START loving yourself for everything that you are."

    Hoppas du får en underbart fin helg!
    Kram <3

    SvaraRadera
  5. Redoy: GO YOU. Tack för att du delar med dig - det gör så mycket!

    teruko: Vad kul att du tycker det! Detta måste ju i mångt och mycket vara gammal skåpmat för dig, som redan haft alla dessa insikter många gånger om ;)

    Helena: Du har verkligen helt, fullständigt, totalt, onekbart och 100% rätt, Helena. Så bra beskrivet, och ett så bra tillägg till den här texten. Ha en bra helg du med, stor kram och tack för att du gör dig hörd!

    SvaraRadera
  6. Intressant diskussion och kloka ord från både dig, Redoy och andra som har kommenterat. Visst är det så att man ofta bedöms efter sitt utseende - och ett tilltalande utseende ger fördelar. Vårt samhälle fungerar tyvärr så. Men jag skulle också vilja tillägga att det finns en del fördelar med att inte ha det där "perfekta" utseendet. Jag tror att många som anses snygga ibland har svårt att få vara mer än objekt, för att fortsätta på Redoys spår om objektifiering. De blir åtråvärda för omvärlden på grund av sitt utseende och inte sina egenskaper - och hur kul är det i längden? Många som ser väldigt bra ut måste liksom bevisa att de är mer än yta i större utsträckning än andra. Det är förstås också ett problem och orättvist för dem, men det betyder också att vi som inte riktigt har det där idealiska utseendet många gånger antingen kan passera obemärkta (och det har jag lärt mig kan vara ganska skönt) eller helt enkelt charma andra med våra personligheter istället. Precis som du skriver, Emelie, så är det att tro på sig själv som är det viktigaste. Och tills man gör det kan man låtsas! Med tiden kommer man att upptäcka att det fysiska utseendet inte har så stor betydelse som man tror.

    Jag har i många sammanhang varit, och är fortfarande, ganska tillbakadragen. Jag har känt mig annorlunda, haft ganska risigt självförtroende i vissa avseenden och undrat om det varit något fel på mig. Många gånger har jag kopplat det till mitt utseende. Med tiden har jag dock insett att det handlar om så mycket mer än så. En av de viktigaste sakerna är att dela med sig av sig själv, att våga visa vem man är - både styrkor och svagheter. Det är också helt okej att vara tillbakadragen ibland om det är sådan man är, men ibland måste man ta klivet, bjuda lite på sig själv och strunta i hur man uppfattas av andra. Jag har alltid försökt skydda mig själv, inte lämna ut för mycket för att inte bli sårad. Framför allt har jag känt mig underlägsen andra i många sammanhang och inte velat tränga mig på - varför skulle de vilja lära känna mig liksom? För alla som tänker så kan jag bara säga: SLUTA OMEDELBART.

    Jag jobbar fortfarande på det, men hittills har det här visat sig vara en rätt framgångsrik strategi: Lägg inte för mycket vikt vid ditt utseende och show the world your weirdness. Då kommer rätt personer att uppskatta dig - du måste bara ge dem chansen att göra det.

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)