Lösenord

måndag, september 07, 2015

Lorenzo: Dag 2, Regnpromenad, svenskt fika och "italienska" burgare

Andra dagen vaknade jag upp alldeles för tidigt med tanke på timmen jag somnade, men kunde bara inte hålla mig kvar i sängen. Istället smög jag upp och gjorde i ordning frukost till oss, med alla de saker som en bra svensk frukost kan innehålla.

På bordet dukade jag fram mörkt rågbröd, smör, ost, skinka, leverpastej och grönsaker, olika sorters yoghurtar, flingor och müsli, äggröra och bacon, te och kaffe.




Jag tvingade givetvis Lorenzo att smaka av allt, och likt vanlig tappning åt han med god aptit och var imponerad av utbudet jag erbjöd. "Je dois te montrer le petit-déj' qu'on mange en Suède" (Jag måste visa dig frukoten man äter i Sverige) förklarade jag, medan han blev förvånad över att det inte fanns några sockriga ting på frukostbordet.

Ute öste regnet ned, och väderprognosen menade att det skulle regna oavbrutet hela dagen. Inte optimalt för att gå ut och upptäcka Stockholm, olyckligtvis. Så vi satte oss vid pusslet till dess att vi samlat på oss nog med mod att gå ut och bli dyngblöta.




Efter flera timmar av "nu går vi!" kom vi äntligen iväg vid 13-tiden, med varsitt paraply. Vi började med en rundvandring på Södermalm.




Vi åsynjade Sofiakyrkan genom regndiset.




Vi kom senare upp till Fjällgatan, och jag tog en selfie med utsikt över Djurgården och Gamla Stan.




Fick sällskap.




Sedan blev vi trötta på att vandra, så vi tog bussen till ett av de mest hektiska och levande, men också bästa caféerna i Stockholm. Jag är ju tvungen att visa Lorenzo hur man gör när man äter svenskt fika.

Men jag och Lorenzo är inte så bra på det här med att begränsa oss. Det blev varsin jättebulle, en äppelpaj med vaniljsås samt te och cappuchino. Givetvis var huvudaktören (och det mest uppskattade) vårt nationalbakverk - kanelbulle.




Jisses, så gott det var! Vi satt mitt i stimmet, fick höja rösterna för att höra varandra och åt till dess att magarna stod åt alla håll. När vi var mätta tog vi resten i doggy bag och begav oss ut i regnet igen.

Vi gick igenom Östermalm och genom Gamla Stan, där vi tog tunnelbanan tillbaka till Globen. Men innan vi begav oss hemåt stannade vi upp för att handla inför kvällen. Det var Lorenzo som hade övertalat mig att få laga - och bjuda på - middag.




Så vi samlade på oss köttfärs, hamburgerbröd, lök, bacon och ja... Ni kan ju redan nu gissa vad det skulle bjudas på. Herren stod i köket och arbetade som en riktig expert - friterade egna potatischips, stekte hamburgare och förberedde måltiden. Jag blev riktigt imponerad!





Så här såg den första av burgarna ut, med ketchup, tomat, burgare, ost, bacon, lök och sallad. Oturligt nog tog jag ingen bild på potatischipsen - de var i varierande kvalitet men onekligen jättegoda. Antagligen för att allt var gjort "avec l'amour" (med kärlek) som han sade det. Var han nu får tag på den ingrediensen.

Meningen var sedan att vi skulle se en film och äta glass, men när magarna var proppfulla av italienska hamburgare och Lorenzo somnade i mitt knä i soffan, så bestämde vi att vi gick och lade oss... Innan klockan ens hade slagit 21!

.... Och det fick vi tji för, eftersom vi vid klockan 3 vaknade klarvakna, gick upp, han tog ett nattbloss på balkongen och sedan satt vi i soffan och filosoferade. Tack och lov somnade vi igen mellan 5 och 7, vilket var behövligt, för om mindre än en timme har jag en föreläsning att gå på..!

Men jag undrar hur länge jag kommer kunna stanna kvar där, när jag vet att jag har en italienare som väntar på mig hemma.


9 kommentarer :

  1. Du verkar vara en så himla bra guide/värd för gäster! Det finns ju inga dåligt väder bara dåliga kläder; men såklart roligare om det är fint då man har fint besök.

    SvaraRadera
  2. EMELIE!!!!!
    1. Vad snygg han är!
    2. Vad jag älskade din videoblogg, så kul att höra din röst igen!
    <3

    SvaraRadera
  3. Fina bilder! Måste bara säga att jag älskar sättet han tittar på dig, så kärleksfullt :)

    SvaraRadera
  4. my: 1. VISST? 2. haha, åh, tack! Kommer dock aldrig leva upp till dina så spontana, äkta och underbart personliga videobloggar...!

    Anonym: Tack! Haha, kärleksfullt? Jag tror emellertid att han försökte se arg ut.. (i så fall misslyckades han grovt, hoho).

    SvaraRadera
  5. Hej!
    Jag missade helt din frågestund och har en fråga som jag funderat på länge. Jag har all förståelse för om du inte orkar svara nu i efterhand men jag skriver den ändå.

    Jag har följt din blogg hur länge som helst (i princip sedan du startade den). Visst hade du ganska långvariga förhållanden innan du berättade i bloggen om att du valt att leva i polygami? Jag undrar hur och när du "kom på" att du var/är polygam?

    Jag tycker att du verkar vara en helt fantastisk person. Det är så beundransvärt att du valt att följa ditt hjärta och den väg som känns rätt för dig! Du är verkligen en förebild för mig! Stora kramar! <3

    SvaraRadera
  6. Åh vad gulliga ni är! Och kanelbullarna: muuuuuums, säger jag bara!

    SvaraRadera
  7. Cilla: Förlåt att det har tagit sådan tid - jag tänkte nämligen att jag skulle svara på din fråga i en videoblogg som kommer upp i veckan, och det är därför jag inte svarat. Men snart så! (och hemskt tack för dina fina ord!)

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)