Lösenord

fredag, juli 31, 2015

Fransosens bolognese

Den allra första hemmadejten jag och fransosen hade, det var i slutet av september förra året. Det var då vi börjat snacka om att jag var en hejare på bolognese - och det menade han sig också vara. Ett skrattretande minne var då när jag kom hem till denne kulinariskt handikappade kock - helt befriad från kunskap i matlagning - för första gången.

Han hade blandat ihop färdigköpt tomatsås med köttfärs, vilket smakade gott - men inte direkt var i närheten av vad jag skulle kalla en riktig bolognese. (Han verkade däremot stolt, och jag hade inte hjärta att påpeka minimalismen i ingrediensantal). Jag fick visa honom min egen på vår andra hemmadejt).

Numera kan vi skratta åt det, och eftertänksamt skamset har han sagt att "jag ska laga dig en RIKTIG bolognese någon gång!"... 
Sagt och gjort, det hände häromdagen! Jag klädde mig i vitt och kort, och såg fram emot fransosens första försök till en maträtt innehållandes mer än fyra ingredienser.




Sommar i Paris. Trots att det är sent är ljuset påtagligt och luften varm, och det är en ren fröjd att vara ute och promenera. Nästan så jag valde att gå vidare och inte knacka på när jag väl kommit fram till hans byggnad. (fast det gjorde jag ju förstås inte).




Så fort jag kom genom dörren fick jag en stor puss och kände doften av stekt lök, tomat, oregano och massor av spiskummin. Mmmmmmm! sade jag, vad gott det luktar!

Han lyste upp i hela ansiktet och kunde inte hjälpa att berätta hur stolt han är över hur stor del av löken han använt, vilka kryddor han använt och hur mycket tomatsås han hällt i stekpannan. Han hade ju till och med använt färska tomater, menade han.

Sedan serverades den. 




Och jag måste erkänna, att den var riktigt god! Så god att jag tog en andra portion, och det med glädje. (Nu ska vi inte gå in på att jämföra den med min, för alla vet ju att min bolognese inte kan besegras...)...

Resten av kvällen var som ett fluffigt moln. Vi pratade om saker som hänt, om hur saker går på jobbet, om uppmärksamheten jag får.. (fyra telefonnummer av fyra olika killar denna vecka, vad har hänt med mig?! Är det bara för att jag bestämt att leka monogam i en månad, som alla börjar flockas kring mig?!)...

Vi somnade gott efter att ha legat i sängen och pratat om självförtroende och självbild, och med blandad franska/engelska lyckades jag göra mina psykologtankar förstådda. Det var ett djupare samtal än han och jag lyckats ha under våra elva månader som dejtande.


6 kommentarer :

  1. Det är charmen med köttfärssås tycker jag. Även om två personer lagar exakt samma rätt så smakar det alltid olika! Och för det mesta är det väldigt gott också!

    SvaraRadera
  2. Åh såg ju gott ut! Haha, fyra främmande killar? Är det likadant i Stockholm, att så många killar flirtar? :) Du är sockersöt så inte undra på! Det har varit så kul att följa din resa och alla dina fina bilder från Paris får en att vilja åka dit direkt! ^^

    SvaraRadera
  3. Åh, jag är hemskt nyfiken på dina tankar om självförtroende och självbild! Det hade varit roligt att höra mer om det någon gång. Jag ÄLSKAR för övrigt din blogg men är dålig på att kommentera. Hoppas att du aldrig slutar skriva. Kram!

    SvaraRadera
  4. Ina: Haha, nä, inte alls! Men sedan är jag inte lika "out and about" i Stockholm - jag håller mig till skolan/jobb/hemma. Här är jag ute och träffar fler, och får därför mer uppmärksamhet... Sedan tror jag verkligen att jag blomstrar här när jag är så lycklig. Folk säger ju att jag lyser!
    Men tack så hemskt för din underbara kommentar, vad jag blir glad..!


    Anonym: Åh, vad spännande..! Kanske ska ta och skriva ett inlägg om det någon gång. Skulle det uppskattas? Och tack för att du kommenterar!

    SvaraRadera
  5. Ja, jag skulle som sagt definitivt uppskatta ett sådant inlägg om inspirationen till det infinner sig hos dig någon dag. Jag funderar själv mycket kring självförtroende och självbild och betraktar folk runt omkring mig och undrar vad de tänker om sig själva och mig.

    SvaraRadera
  6. Anonym: Det skulle jag gärna göra! Kan knåpa ihop mina tankar (för jag har många, du anar inte!) när jag får en skrivkick..!

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)