Lösenord

fredag, juli 17, 2015

14 juillet, inflytt och nationaldagsfyrverkerier

Den 14 juli vaknade jag upp bredvid min fransos efter vistelsens sista natt, och den 14 juli är även Frankrikes nationaldag. Därför var vi båda lediga från respektive jobb, och bestämde oss för att utnyttja dagen så mycket vi bara kunde! Dessutom såg vi fram emot fyrverkerierna som varje år lyser upp Paris himmel på nationaldagen (och som jag dessutom aldrig sett!).

Jag klädde mig i mina nyinköpta och sommaranpassade snickarbyxor, och tog selfie-bilder för första gången i fransosens lägenhet (supernervis att han skulle komma in i sovrummet och skratta åt mig).




Sedan tog vi oss ut för att handla brunch! En halv baguette tradition och croissanter - det är livet det.  




Men sedan började det riktiga jobbet. Precis dagen innan jag hade fått nycklarna till min sommarstudio, och därför skulle fransosen hjälpa mig att flytta in mina saker idag. Men för att flytta in alla sakerna var vi tvungna att hämta upp de sista resterna i min gamla studio i 16:e arrondissemanget... Så vi tog en resväg med blandad buss/métro/promenad dit.




Sedan var jag så oerhört sugen på att gå längs Île de Cygnes ("Svanarnas ö") som är en avlång liten ö, inte bredare än en gångbana.






När vi väl kommit fram för att hämta upp de sista sakerna ur min gamla studio tog vi oss till den nya sommarstudion. Tack och lov att jag hade bärhjälp med mig. Kan tänka mig att pustandet och stönadet hade tiodubblats om jag varit tvungen att kånka mina två kassar, en stor träningsväska, ryggsäck samt resväska helt själv.

... Och där tog fransosen massor av bilder på min utsökta utsikt. Och bilder på insidan av studion, det får ni se imorgon!

I alla fall tog vi sedan den fem-minuters långa promenaden hem till fransosen igen (se hans kvarter nedan), där vi vilade upp oss och inväntade kvällen.




Till middag gick fransosen (till min förtjusning) med på crêpes! Jag bojkottar alla andra ställen än mitt stammis-ställe, givetvis - och där blev vi serverade på terassen.






Tror jag inte behöver skriva för femtioelfte gången vad bilderna föreställer.. Fransosen kläckte ur sig när jag tog den senare bilden att "det där måste vara den vanligast förekommande bilden på din blogg, Emelie" - och det skulle inte förvåna mig om han har rätt!

Efter middagen var det dags för nationaldagens höjdpunkt... Fyrverkerierna! Jag som blivit ytterst besviken på nyår när fyrverkerier är förbjudna, så fick jag förskjuta punkten på min bucket list till 14 juli istället.




Här ställde vi oss - långt ifrån kalabaliken på Champs de Mars (franosen tvärvägrade och menade att det var rena rama sillkonserveringen där borta, fullkomligt ovärt enligt honom) på Pont de Carrousel. Vi hittade en ledig plats vid brokanten där vi kunde åskåda toppen av Eiffeltornet, och väntade in klockslaget.

Så sade det bara pang. och pang igen, och igen pang-pang och igen pang.




I fyrtiofem minuter som kändes som tjugo stod vi där och beskådade bullret, ljuset som spelade över Paris himmel och skriken från glada fransoser och fransyskor. Det verkade aldrig ta slut, men samtidigt var det över alldeles för snabbt. Helt genialiskt.

#54: Se nationaldagsfyrverkerierna kring Eiffeltornet - check! 

På vägen hem frågade fransosen "Tog du bara två bilder?" och jag sade att "Ja, resten sparar jag i hjärtat", och han skrattade och sade "Du är som ett barn som just fått godis". 

Och det är väl så jag blir när jag får vara i Paris.

3 kommentarer :

  1. Har beskådat fyrverkeriet via internet och det var sannerligen häpnadsväckande! Även om jag egentligen tycker det är rätt stötande att så mycket pengar bokstavligt talat går upp i rök, är det svårt att inte imponeras av den fantastiska kompositionen.
    Låter som om 14 juillet blev ett fint minne för dig!

    SvaraRadera
  2. Haha, vilken komplimang tycker jag, att du är som ett barn som precis fått godis! O din bucket list måste jag säga att du betar av i hejdundrande takt! Spännande att se nu med nya studion! PS: I grekland kallas de flesta lägenhetshotellen för studios; rummen alltså =)

    SvaraRadera
  3. teruko: Jag har tänkt samma sak! Varje gång det sade "pang" tänkte jag att "oj, vad de där pengarna hade kunnat användas till något bättre"... Men, fransmännen är patriotiska och de vet sannerligen hur man firar...
    Och det blev det verkligen - ett fint minne!

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)