Far min överraskade oss på stationen när vi kom fram, och för första gången fick Redoy träffa min pappa. Han skjutsade oss sedan till farmor och farfar, där vi fikade med kanelbullar och jag åt riktig julfrukost.
Och gud, så jag saknat den svenska julens mat! Efter risgrynsgröt, julvörtssmörgåsar, aladdin-choklad och nästan en hel burk pepparkakor kände jag mig nästan vara helt klar med julens mat. Lite så att jag ätit mig klar för att hållas i ett helt år.
Tur att det även finns en varm brasa att värma sig vid.
Redoy fick därmed för första gången träffa min farmor och farfar, och jag var en lycklig tös som fick återförenas med dem. Vi såg på svt, löste korsord, pratade och umgicks så lättsamt som man alltid gör i den lilla skogsstugan, och nu ser jag fram emot två dagars fortsatt julefrid.
Men vad myysigt! O också stort på något sätt; alltså att träffa svärföräldrar/svärmorföräldrar är ändå ett rätt stort symboliskt tecken om du frågar många.
SvaraRaderaMassa julkramar från Anna - i Sverige dagen till ära ;-)