Lösenord

lördag, november 01, 2014

Restaurangstandard jag gärna vänjer mig vid

I måndags var det jag som bestämt restaurang, och valde därmed en skaldjurs- och fiskrestaurang som jag gått förbi flera gånger och aldrig haft råd att testa.. Fisk och skaldjur är ju en sådandär typiskt exklusiv och fisförnäm grej som kan kosta skjortan för ingenting - himlans gott, men svåröverkomligt för någon som mig.




Jag som skämtade om att gårdagen var besöket som varit det mest pompösa jag varit på, blev överträffad när jag steg in här. Speciellt när jag tittade på menyn, och det fanns rätter som kostade upp mot 96 euro!

Mitt sällskap sade åt mig att beställa både förrätt, huvudrätt och efterrätt, för vi båda var rikligt hungriga.



Till förrätt beställde jag Fricassée de trompettes de la mort et chantarelles francaises, oeuf mollet croustillant:
 Fricassée av trumpetsvamp och franska kantareller, mjukkokt och knaprigt ägg.




Dessutom omgavs min förrätt av ett bubbligt skum, som därtill smakade himmelskt! Så mycket smak som man kan få in på en liten tallrik...
 *känner sig som en matkritiker*.

När det kommer till fiskar och fisksorter, så är min franska väldigt begränsad. När jag försökte få fransmannen förklara fiskarna såg han själv ut som en (helt innehållslös), och därför slog jag bara till och beställde något!

Huvudrätten blev Filet de rascasse de petit bateau saisi pur la peau et gratin de courges: (tack google translate, nu vet jag var det är jag åt)
Helstekt kungsfisk tillsammans med zucchinigratäng.




Även den imponerande god - jag som vanligtvis inte brukar beställa fisk på restaurang. Sällskapet tog en lika imponerande fisk, och vi smakade givetvis av allt, och han tog därtill mer foton än mig....

Efterrätten tog lite tid att bestämma, för vi båda velade mellan två rätter. Till slut beställde vi in dem båda två.
Choux "craquelin", crémeaux au praliné:
Knapriga choux tillsammans med en krämig pralinfyllning.




Mi cuit au chocolat grand cru avec glace lait d'amande:
Halvgräddad chokladfondant med gräddglass av mandel.




Både fransosen och jag konstaterade i slutet av detta var den finaste och dyraste restaurangen vi varit på, och speciellt när notan kom tillbaka på kring 90 euro. (Då var jag glad att jag blir bjuden).

Lika glada (om än fortfarande lite sötsugna - vad gör Paris med mig?!) tog vi oss hemåt, och jag såg redan fram emot nästa restaurangbesök.
Jag menar... Jag kan vänja mig vid det här.



3 kommentarer :

  1. Jag hade också kunnat vänja mig vid denna behandling tror jag ;-) O jag brukar tänka att jag minsann kan unna mig att äta gott emellanåt; jag lägger varken särskilt mycket pengar på kläder och smink eller alkohol, tobak och fest. Men det är klart, om det hade klättrat upp mot €90 hade jag nog inte kunnat om jag själv skulle stått för notan =)

    Smart drag att beställa in båda alternativen, så jobbar jag oftast också med mina sällskap. Så kan man lite diskret smaka av varandras tallrikar. Fast det kanske man inte kan med på en "fin" restaurang?!

    PS: du som brukar gilla mina famille-anekdoter... Vi har varit nära att sätta eld på en korvkiosk i Tingsryd inte mindre än två gånger... Så där är vi portade... Vidare har vi tagit springnota på Scandics frukostbuffe. O så har jag gått som under 12 tills jag fyllde 18... Typ. ;-)

    SvaraRadera
  2. Wow jag som är en sucker för svamp blev ju inte lite frestad av att prova förrätten!!

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)