Lösenord

tisdag, november 18, 2014

Pizza et du chocolat chez Angelina

Söndag var sista dagen med pojkvänsbesök, och herren skulle ta flygbussen som fick vid 17 på eftermiddagen. Ingen tid att förlora, menade vi, och bestämde oss för att ta finlunch på en italiensk favoritrestaurang. Som ni ser var Redoy väldigt glad för att vara där.




Han åt oliver.




Och tappade oliver.  




Sedan fick vi in våra pizzor! 
Jag beställde en med parmaskinka (givet!), ruccola, mozzarella, champinjoner och ägg. Herren tog en med fyra ostar.




"Ser det bra ut eller?"
"Alltså..."




När pizzorna var uppätna och notan betald hade vi fortfarande lite tid att förbränna. Vi stack till Angelina - ett av de här riktigt megadyra chica caféerna i Paris, som bland annat min värdmor rekommenderat mig.




Här hade vi interiör med guldkant, tygklädda stolar och fisförnämhet som sipprade ur träpanelen.




Se bara! 




Jag var till och med tvungen att smygfota mig själv lite. Vi kände oss helt malplacerade där vi satt, och fnulade på menyn.




Varsin kopp av den kända varma chokladen och varsin bakelse. Aldrig hade vi sett fika så dyrt, och så pråligt. Wow.




Chokladen serverades med en liten kopp grädde, vilket mer än väl behövdes. Den var i princip bara smält choklad! Bakelserna vi beställde var en Charlotte aux trois chocolats med mandelbotten, pralinkex, chokladkräm, trippelchokladmousse och chokladriv, samt en Mont Blanc med marängbotten, lättvispad grädde, pralinhjärta och toppad med kastanjkräm.

Wow.. Förstår ni eller?

Inte nog med att det var det dyraste fikat jag förtärt - det var även det mäktigaste. Efter halva satt vi och hade sockerkoma, tog oss om magarna och ojade oss. För att vara en gång i livet så var det värt, konstaterade vi, men inte mer.

På Angelina satt vi i flera timmar och pratade, skrattade, skämtade och diskuterade dejtande, flirtande och annat trevligt. Därefter var det inte lång tid förrän Redoy var tvungen att åka hem. Vi fick oss ett fantastiskt avslut med kramar och kyssar, och när vi skiljdes åt kände jag mig så varm och trygg i magen.

Vad livet är bra. Och nu bannemig ska jag dejta järnet.




5 kommentarer :

  1. Wow. Ja. Jag förstar! Gudagott ser det ut. Punkt.

    Kan du inte ge mig lite date:ing tips Emelie? Om jag träffar ngn jag tycker om tycker denne inte om mig tillbaka. O om ngn för en gangs skull är intresserad av mig är jag inte intresserad tillbaka. Hjälp mig!

    PS: utmaning till dig =)
    http://sugarrush.devote.se/blogs/29440353/ten-.htm

    SvaraRadera
  2. Va va va :)?

    Har ni alltsa gjort slut?

    (Om du vill svara och det inte är för personligt!)

    kram

    SvaraRadera
  3. Julia: Nej, inte alls! Vi har ju ett öppet förhållande (jag har skrivit om det här: http://sockerskrin.blogspot.fr/2014/09/karleksbrev-fran-sverige.html ), så vi dejtar båda redan på sidan om. Men ni har vi pratat närmare, och bestämt oss för att utveckla detta öppna förhållande... Mer precis är jag ännu inte, förrän jag ser hur det går, hoho!

    SvaraRadera
  4. Jag har nu grundligt läst igenom alla fyra Redoy-inläggen och noggrant betraktat varje bild. Slutsatsen jag kom till är att jag verkligen, verkligen skulle ha velat byta plats med Redoy de här fyra dagarna. Minus allt pussande, hihi, men kramar kan jag aldrig få nog av! Det låter som ni har haft en perfekta Paris-visiten verkligen. Lite museum, lite utsikter, en del promenader och en himlans massa god mat och delikata efterrätter. Nu längtar jag ännu mer till januari när jag ska komma och hälsa på dig - du verkar ju vara en förträfflig värdinna!!!

    SvaraRadera
  5. Alltså innan såna här inlägg borde du ha någon varningstext som "OBS! Detta var en superdag med min älskade pojkvän och massa god mat, chokladfantaster -håll i er!" För detta inlägg - WOW ! Åååh ser underbart ut!

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)