Lösenord

torsdag, september 25, 2014

Besök på barnens skola

I tisdags frågade lärarna om det fanns frivilliga föräldrar/nounou:s som var sugna på att vara med och hjälpa till under en skoldag. Detta innebär att man skulle vara med och hålla i lite tävlingar och lekar barnen emellan, vara ledare för ett lag och peppa barnen att utföra vissa lekfulla övningar.




Jag var där vid lunchtid, och då samlades alla barnen från moyenne séction (mellan sektionen, 4 år) och grande séction (stora sektionen, 5 år). Alla samlades på skolgården med sina medhavda matsäckar, och Valentin sprang glatt fram till mig när jag kom fram.

Han var så stolt och jag fick både kramar och bisous, och vi satt tillsammans och smaskade picknickmatsäck innan lekarna drog igång.




Alltså typ världens finaste pojke. 




Så lekte vi lekar i mellan två och tre timmar, och jag blev lekledare över laget "Les Ours" - björnarna. När jag senare skulle gå, så hängde Valentin kvar på mig och bad mig stanna, kröp upp i mitt knä och gav mig massor av pussar. Jag kände mig så omtyckt, så jag vet inte vad.

Det var svårt att slita sig från honom, men till slut lyckades jag - för att sedan hämta honom från skolan en timme senare.


6 kommentarer :

  1. Gud va sött, hihi! :) Saknar dina små kommentarer ibland på bloggen - tänker på dig snuttis och hoppas du har det bäst där borta bland eiffeltorn & baugetter. KRAM

    SvaraRadera
  2. Naaaw, jag tror minsann att ngn börjar vinna en kräsen persons hjärta <3 Ni är för övrigt minst lika söta bada tva, sa ni är en perfekt liten fransk-svensk duo ;-)

    SvaraRadera
  3. Åååh, låter som en helmysig dag! Och älskar när de där små tecken på uppskattning kommer fram, ååh...

    SvaraRadera
  4. Näj nu tror jag att min kommentar försvann så skriver en ny (om den nu råkade skickas iväg ber jag om ursäkt för *spammet*).

    Alltså du verkar ha världens finaste och gosigaste ungar, blir så avis och sugen på barngos när jag ser bilderna. Liksom tycker nyss att jag skjutsade runt frans i vagn men det var ju så länge sen nu haha!
    Du har verkligen så rätt i att hemlängtan ger en perspektiv på saker och ting. På bara två månader tycker jag att jag fått en annan syn på "vardagen", ex att äta en familjemiddag nu skulle vara lyx, inte en vardagsgrej. Man lär sig att uppskatta sina nära nå otroligt och att inte ta någon/något "för givet", och istället verkligen uppskatta de stunder man ses. Men då peppar jag våren, vore så kul att ses *irl* (för att anamma internet-språket!)
    KRAM!

    SvaraRadera
  5. Åh gud vad kul och mysigt det lät!!! :D Älskar när barnen uppskattar en sådär, så fint.

    SvaraRadera
  6. Åh så fina ni är! Helt sanslöst! :) Du ska få se en bild på mig och min pojke idag :) fast jah tycker requin hadd varit ett bättre namm. ;) kramar

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)