Lösenord

tisdag, juli 01, 2014

Mina värdbarn - Valentin och Adrien


Jag har haft världens tur, att hamna i en familj med två älskvärda små pojkar.
Den ena av dem heter Valentin, och han är äldst. Han är snart fem år fyllda. Yngste knotten heter Adrien, och han är snart tre år. Han är Valentins envisa, men helt underbara lillebror.

De både älskar båtar, bilar och de flesta andra fordon, tillsammans med Spiderman och att sjunga svenska sånger med Viktoria - au pair:en som tagit hand om dem under senaste året.




Det är besynnerligt, för jag hittade Viktorias blogg i mitten av hennes au pair-år. I början var jag helt fascinerad och förundrad, imponerad och otroligt inspirerad. Jag fick följa henne och hennes vardag genom bloggen, och genom internet lära känna de små pojkarna; Valentin och Adrien. Ännu mer otroligt är ju att jag genom denna portal fick kontakt med Viktoria, och även därgenom äran att ta över efter henne. Allt tack vare att vi blev bloggvänner.

Därför känns det som att jag redan känner pojkarna sedan långt tillbaka, medan vi i själva verkat just träffats...
Men jag tycker om dem båda så mycket, allaredan!

Just nu har jag också fått en otrolig hjälp i att Viktoria och jag är här tillsammans en vecka innan hennes avresa hem, så att hon kan lära mig alla rutiner, visa mig hur saker går till, och därför få pojkarna att lära känna mig innan deras nono åker.

Och om sanningen ska fram... Det är ingen hemlighet att Viktoria gör ett toppenjobb med pojkarna. Det syns så tydligt på sättet hon pratar med dem, och därtill hur de besvarar henne. Deras relation präglas av en sådan kärlek och samtidigt en sådan ömsesidig respekt, och det gör mig så imponerad. Jag ser upp till henne och det arbete hon gjort så mycket, och jag hoppas verkligen jag kan leva upp till det när jag ska börja ta hand om pojkarna. För det finns ingen tvekan i världen om att de kommer sakna henne något otroligt, och att det kommer vara svårt för dem att skiljas från någon de älskar som henne.

Hur som haver (ängslan och rädslor åsido!) så är jag så glad, och så tacksam, att jag fått denna upplevelse.
Att Viktoria är här med mig min första vecka; att hon är så givmild och godhjärtad gentemot både mig och barnen; att värdföräldrarna är så öppna och generösa och att barnen är urgoa.

Nu har jag varit här i fyra dagar och barnen börjat alltmer leka med mig, prata med mig och verka tycka om mig. Igår när vi var i parken så red Valentin på min rygg, och Adrien lekte med mig i sanden. Det gjorde mig lycklig så jag tror jag växte en hel centimeter.


1 kommentar :

  1. Det är så spännande att du får jobba hos just victorias familj med!

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)