Eländigt och välförtjänt

Mitt under simpasset igårkväll tappade jag rösten. 
Helt plötsligt lät jag som en av de sjungande mössen i Askungen, vilket gav sångerna en härlig klang.

Men... Under kvällen och natten blev det allt värre, och på grund av sveda, hosta och halsont har jag inte kunnat sova en blund. Istället har jag jagat vikarier att ha mina simpass klockan två på natten, och varit helt förtvivlad.

Så nä. Nu känner jag mig fullständigt eländig. För att kurera mig kryper jag ned i soffan med täcke och korsord och försöker göra det bästa av situationen.

Och hur gör man det? Jo, med te, fullproppat med honung och massvis med glass.

Jag vill inte vara sjuk.
Inte nog med att jag inte får jobba, jag får inte heller göra alla de fina planerna som jag och Redoy planerat, just till denna helg. Allt förstörs. Usch och fy. Jag känner mig som en trotsig liten femåring. Med en röst som sådan också.

Nä, jag tycker synd om mig själv så in i bängen. Och jag behöver mer glass.