Imorse när jag skulle gå till skolan gjorde jag mig en klassisk Emelie.
En sådandär klumpig sak som jag regelbundet får för mig att utsätta mig för, som jag kan garva åt obegränsat i senare tid men som egentligen är rätt genant..
Idag, när jag skulle ta mig till institutionsbyggnaden, så tog jag vägen genom skogen.
I skogen är det väldigt halt (med hårt packat snö efter många studentkängor), och ingen som sandar.
Därför så tänkte jag vara smart, och när jag gick i denna sluttande dödsbacke bestämde jag mig för att gå en väg där snön inte var nedtrampad - utan på kramsnön, lite längre upp i backen.
Det var emellertid ett ödesdigert misstag.
Jag kom halvvägs ungefär, innan jag slant till. PANG, rakt ned på rumpan, och skjuts - som att jag åkte rutschbana - kanade jag nedför backen och stannade inte förrän precis innan den halkiga originalstigen.
 |
| Personlig porträttering |
Av ren instinkt stor-ler jag för att inte avslöja att jag gjort bort mig,
och ser då tre okända studenter komma gående längs den halkiga vägen.
Jag ler ännu större för att få medhåll - kanske ett skratt, en hjälpande hand eller ett medlidande leende - men ingenting. Istället går dessa tre personer - en efter en - förbi mig (där jag sitter och fånler) och tittar på mig som att jag vore helt dum i huvudet.
Fast egentligen förstår jag dem.
Allt de ser är en liten tjej som sitter raklång med benen på marken, har ett rutschkanemärke bakom sig och ett enormt leende på läpparna.
För dem måste det ju sett ut som att jag åkt ned för backen på rumpan, med flit.
Hahahhahaha Emelie du är så underbar!! Gjorde precis min dag, det här. Påminner mig lite grann om när jag under en cykeltur förra våren fick en bom i huvudet vid ett järnvägsspår... Hade ingen att skratta med åt min klantighet o alla som såg mig ur sina bilar måste ju trott att jag var fullkomligt fläng. Vilket jag antagligen också är C: Tok-knasiboll, fortsättt som du gör så möts våra knasigheter en dag :D
SvaraRaderaSå underbar, så klockren! Hoppas nu att du inte slog dig bara, men det hela låter faktiskt riktigt komiskt. Just att du satt och log efteråt också... Hade mer än gärna velat se det ska jag säga dig.
SvaraRaderaÄlskar att du gjort en sån fin bild också, guldstjärna till dig!
Kram!
Haha, nu fick jag mig ett litet skratt här. Kan tänka mig hur kul det måste sett ut, men lite taskigt av dem att ingen frågade hur det gick för dig. Hoppas du klarade dig:)
SvaraRaderaHaha det där hade varit så typiskt mig med!
SvaraRadera