Lösenord

lördag, mars 24, 2012

Skönt och skräckinjagande


Så.. Efter att jag åkt iväg till jobbet kommer jag komma hem till en tom lägenhet i en vecka. Eller mer.

Jag går efter mantrat "skönt och skräckinjagande", för det är precis vad det känns. I perioder, fram och tillbaka. Skönt, och skräckinjagande. Skönt, men skräckinjagande. Skönt, trots skräckinjagande.

När jag kommer hem från jobbet ska jag veckohandla och städa lägenheten, själv. (Vad konstigt det kändes att lägga till det där sista?). Sedan ska jag bara.. tänka.. Antar jag. Känna, tänka, vara. Kanske plantera örter. Vem vet?

.. Och i veckan.. Ja.. Vem vet?

Jag fick plötsligt en oerhörd mängd dötid på händerna. Jag vågar inte ens tänka på hur det här kommer sluta - det är livsdeterminerande, minst sagt.
Vad skönt. Och skräckinjagande.




2 kommentarer :

  1. Såklart att det kommer kännas ovant. Först bodde du hemma och sen med Simon. Sen tvekar jag inte en sekund på att du fixar det, och om du så vill, vänjer dig.
    Vill säga så mycket mer, men det är dina beslut, dina känslor. Finns inte så mycket mer råd än det.

    Tack, du är en klok kvinna. Jag ska ta till mig dina ord om att inget är för evigt, ingen känsla är för evigt. Det är så lätt att fastna i det, vara i den känslan man har just för tillfället och sen ta med den när man blickar framåt. Idag ska jag tvinga mig uppåt en smula. Ibland behövs det lite tvång för att bryta nåt dåligt.

    SvaraRadera
  2. Hade det varit jag hade jag eventuellt låtit bli att gömma mig under sängen, men det är ju bara jag... ;)

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)